Sminkan och Emma

Dags för ännu ett av OPI Germany-lacken. Nein! nein! Nein! OK, Fine! är ett fantastiskt snyggt krämlack i en färg som inte är grå, inte är blå och inte är grön men lite av allt det på samma gång. Jag är barnsligt förtjust i att se hur färgen förändras beroende på ljuset och hur raffinerat lacket är. Det är verkligen en liten juvel i samlingen.

Oerhört smidig formula. Två lager på mina bilder. Det här är fantastiskt bra målat av mig med tanke på att det är en Pro-Wide pensel och att jag aldrig gör någon clean up. Visst, lite skakigt här och var men hyfsat rena kanter ändå och det mina vänner beror bara på lackets suveräna formula. Den här kollektionen är enastående ur den synvinkeln. Så bra formula på lack efter lack att jag häpnar. Utomordentligt bra lack med utomordentligt bra egenskaper. Snygga färger, klassiska och bärbara på alla sätt. Jag är imponerad.

 

Jag har ju fortfarande några kvar att visa från Depends fantastiska sommarkollektion med 12 holografiska lack. Jag är stolt över att vi i Sverige har ett nagellacksmärke som tar upp kampen med brassarna och gör riktigt fina holografiska lack. Nu äntligen är även amerikanarna på banan, Color Club släpper ju sin kollektion med hololack nu snart, 15 augusti är visst releasedatum. Den kommer ha nagellack baserade på Nfu Ohs holografiska lackserie och även en rosa inspirerad av vår svenska Britta från Make Up Store. Depend har inte gjort kopior, de har gjort original. Jättefina sådana dessutom där flera färger är nödvändiga att skaffa minst en backup på, alla fall för mig. :D

Ocean Blue är inte den i kollektionen som är mest unik men den är absolut helt fantastiskt fin. En snabbtitt på mina stickor avslöjar att den är väldigt lik Ludurana Magnifica både till färg och partikelstorlek samt holoeffekt. den är något grönare än t.ex Layla Ocean Rush eller Glitter Gal Blue. En trevlig mellanblå färg med en tydlig holografisk effekt. Scattered, så klart, men i gränslandet då regnbågarna är ganska sammanhållna.

Jag har den över My Boyfriend Scales Walls från OPI men det krävde ändå tre lager för att få flaskfärgen på naglarna. Den bygger alltså färgen ganska sakta. Om man väljer layering över ett mellanblått kanske man kan tjäna ett lager eller två. Värt att prova då flaskan annars snart tar slut.

Mina bilder gör det inte rättvisa. Det är ett jättefint lack. Om ni har plats för ett blått holo så är det här absolut värt att ha. Det är en underbar nyans och den holografiska effekten är, som sagt, inte alls dålig. Jag hoppas lite av dess skönhet framgår av mina bilder och det lilla filmklippet. 

 

 

 

Dags för en till jämförelse, den här gången på naglarna:

På ett forum jag läser ville Anusia ha en jämförelse mellan OPI DS Exclusive och Layla Purple Illusion. Det var inte mig hon frågade men jag tyckte idén var bra så jag snodde den helt glatt. Varför idén är bra? Jo, de ser rätt lika ut i flaskan men jag älskar det ena och var lite svalt inställd till det andra. Självklart måste jag ta reda på vad som gör att jag känner så.

Så här ser de ut på. Vartannat finger har Layla Purple Illusion och vartannat OPI DS Exclusive. Att Purple Illusion är mer holografisk var ju inte någon överraskning, den är dessutom linjär vilket inte Exclusive är. Exclusive har dessutom en mycket djupare bärton medan Purple Ilusion stöter i rosa.

Samma ordning men en något bättre bild. Alla fall om man bortser från de fnasiga nagelbanden. 

Jag älskar regnbågarna i Laylas lack, jag gör verkligen det, men jag föredrar ändå färgen på OPI DS Exclusive. Den är så mycket snyggare mot min hudton och jag kan alltså inte låta bli att ha den som min favorit. Kanske kan man franka till Purple Illusion så den blir lite mörkare i tonen? Det bästa vore ju en mix av de två med Laylas holografiska effekt och DS Exclusives färg.

Och eftersom jag är tokig så kommer här en liten film som visar dessa skillnader i rörelse. :D

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett av de många lacken från OPI Germany som jag var sugen på redan när jag såg de första promobilderna var Danke-Shiny Red. Jag tycker OPI är suveräna på att göra röda skimmerlack och jag har en hel Helmerlåda dedikerad till röda toner från OPI. Den är inte full, så klart, men säkert hälften av mina OPI är antingen vampar eller röda. Det finns så klart röda favoriter hos andra märken med , Zoya gör fantastiska röda skimmerlack och China Glaze släppte alla fall en kollektion som alla som älskar klassiska och vampiga färger bör äga, Retro Diva. OPI har dock alltid varit jäkligt bra på att ge oss flickor som gillar röda skimmer något att glädjas åt.

Som ni ser försökte jag få Siri att ställa upp på en nagellacksbild men hon var inte lika samarbetsvilligt som Signe. Hon får vara med ändå. Hon hade en snygg fotopose ända tills jag lyft kameran och siktat, då vände hon på huvudet. 

Danke-Shiny Red är ett vackert, klarrött skimmerlack som precis som flera av lacken nästan gränsar åt metallic. Det är oerhört täckande, min kompis som har mindre naglar än jag klarar sig lätt på ett lager men jag får ta två. Det är lite rinnigt i formulan och det i kombination med penseln gör att jag kladdar lite, tyvärr, men det är absolut inte någon mardröm att måla med. Lite mindre bra än sina syskonlack som jag visat tidigare dock. Det innebär också att jag kommer fortsätta plocka fram Zoya Karina när jag känner för den här färgen eftersom den penseln passar mig bättre. Jag vet att många av er gillar OPI Pro Wide penseln så för er kan jag varmt rekommendera det här lacket. Det är dessutom betydligt mer lättillgängligt än Zoya. 

Jag har ju en massa holografiska lack swatchade på stickor och jag anvädner mina stickor rätt ofta för att själv göra jämförelser och så. Jag är på ett sätt negativ till jämförelser på stickor för de är sällan lika bra som de man gör på naglarna, i min mening, men jag har bestämt mig för att ändå ibland försöka visa lite holo på det här sättet för att använda mina stickor mera. Jag är inte bra på att fota stickorna, jag ska försöka träna på det med, men vi får se det lite som ett projekt och vara förlåtande. Vi börjar med lite silverholo.

Japp, det finns många, många att väjla på. Jag har dock plockat ut några som jag tyckte var spännande. Är det andra ni är nyfikna på så skriv en kommentar så kanske jag lyckas få ihop något.

Vi börjar med att titta på MUS Greta batch 101 och ChG OMG. Två linjära holografiska lack där OMG har en ännu finare partikelstorlek än MUS Greta. Finare som i mindre alltså. OMG har en tydlig holoflamma med avgränsade färgfält men det har även Greta. Kan ju vara spännade att se hur skillnaden i partikelstorlek förändrar "känslan" i den holografiska effekten. Den blir mer "slät" i OMG.

Båda lacken är ju rasande tjusiga! Båda alltså linjära silver holo men så olika ändå! Låt oss bredda vår undersökning något.

OMG är kvar, Greta batch 101 också men nu tillför vi Greta i batch 701 och Sally Hansen Magical Crystal Ball. Som ni ser är det stor skillnad på Greta 101 och Greta 701. Låt oss titta närmare på dem:

Greta från batch 701 är definitivt mer holografisk än den från batch 101.

Här är också en jämförelse mellan MUS Greta från batch 701 med några andra stjärnor på holohimlen, Layla Mercury Twilight, Jessica Disco Diva och Sally Hansen Magical Crystal Ball. Alla är linjära:

Som ni ser är Greta, Mercury Twilight och Disco Diva i princip lika holografiska medan Crystal Ball är något mindre holografisk. Alla är dock enastående vackra och bra holografiska lack. 

 

Tyckte ni det här var roligt? Jag har alla fall för avsikt att göra fler sådana här inlägg för det är lite kul att titta på lacken och tänka på dem utan att alltid måla naglarna med dem. Jag hinner liksom inte med alla saker jag vill göra om jag ska göra allt på naglarna. Visst, det här är inte lika bra men det kanske är lite intressant alla fall. 

Annars får ni hoppa över de här inläggen, det är helt okej det med. ;D

 

Ni fick se Sminkans första gradient för ett tag sedan, var det kanske till och med i förra veckan? Hur som helst så ska ni få se min första gradient idag! Självklart blev jag inspirerad av Sminkan, men min verkliga gradientguru är nog My Nail Polish Online. Framför allt denna är så himla fin!!!

 

Nu åter till min gradient. Den ljusa perskobasen är Chilly Bellini från Kicks och den mörkare korallröda är Hot Hibiscus från Isadora. Jag har svampat dem enligt denna tutorial och det var inte alls särkilt svårt, men jag rekommenderar att n har ganska mycket lack på svampen och använder en duktig svamp som inte flockar av sig, det gjorde min och jag har därför blått flock på vissa naglar. Som tur är så är jag inte alls lika perfektionistisk som Sminkan vad gäller mina naglar och ag är således stormförtjust i min gradient, blå svampsmulor till trots. Det var faktiskt enklare och roligare än vad jag trodde att göra en gradient så det kommer nog bli flera framöver. Det gäller dock att man har lite extra tid då basfärgen bör vara torr när man ska svampa och tid för rengöring för det blir en sabla massa geggarunt naglarna vilket i alla fall jag tog bort med hjälp av tops doppade i aceton. 

 

Smink måste vi också ha!!! Sminkan visar ju mer smink än vad ja gör, således är jag ganska loj på sminkfronten, hon har ju inte sminkat sig på åratal. Jag har semester och sminkar mig inte mycket alls just nu i och för sig, men ibland slår jag till på en sminkning och då gäller det såklart att fota. Detta sminket bar jag förra måndagen när jag och några kompisar var ute. Det är roligare att gå ut mitt i veckan än till helgen på sommaren tycker jag, det känns så väldigt semestrigt och lite busigt sådär. 

 

Hyn

Foundation: TiKei Foundation N2

Concealer: MAC Studio Sculpt Concealer NW 20

Puder: Laura Mercier Translucent Powder

Bronzer: Bare Minerals Warm

Rouge: MAC Pink Swoon
Ögon
Ögonbryn: Laura Mercier Brow Definer Soft
Ögonskuggsbas: Too Faced Shadow Insurance
Ögonskuggor: Den ljusa skuggan i Wet 'n' Wild Comfort Zone, Urban Decay Half Baked, Ben Nye Turquoise och Brite Bird Shady Mermaid

Highlighter: Brite Bird Big, Mean Yellow Dog

Kajal: Laura Mercier Black Turquoise

Eyeliner: Clinique Brush On Cream Eyeliner i svart

Mascara: Shiseido Perfect Mascara Svart

Lösögonfransar: Red Cherry # WSP

Läppar

Läppstift: MAC High Tea

  

Guld och färg tycker jag är fint tillsammans så det satsade jag på. Bara för att man använder en neutral palett behöver man ju inte köra neutralt fullt ut, jag gillar att matcha neutrala skuggor med färgglada eller mörka, tycker man kan få väldigt fina bärbara sminkningar på så sätt. En färgglad palett och en neutral alltså, då kan man få till det mesta, mina huvudpaletter här är Nakedpaletten från Urban Decay och så min färgglada från Ben Nye, fast i ärlighetens namn har jag använt en massa andra skuggor också. Här har jag använt guldiga Half Baked på ögonlocket och Turquoise från Ben Nye i globlinjen och upp mot brynbenet. Även mörkare Shady Mermaid ligger i globlinjen, något mer koncentrerad om ni förstår hur jag menar, Turquoise fick sprida sig mer uppåt. Highlighter är Big, Mean, Yellow Dog från Brite Bird, jag tror det är min absoluta favorit, den skuggan är banne mig underbar att highlighta med, perfekt färg och glow men inte så skimrig så man ser ut som en discoboll. I inre ögonvrån blandade jag in ytterligare en palett, nämligen Comfort Zone från Wet 'n Wild. Jag tog den allra ljusaste skuggan och highlightade inre ögonvrån med, det är också en trevlig highlighter men här ligger den bara i ögonvrån. Eyelinern och det andra är ju rätt lättgissat så det skriver jag inget om.

Däremot kan det ju vara värt att nämna att lockarna är gjorda med OBH Nordicas konformade locktång som jag tycker är riktigt bra. Jag skippade den värmeskyddande handsken vilket revolutionerade lockprocessen tidsmässigt så att det gick på under 20 minuter att göra hela håret. Så snabbt har jag aldrig gjort lockar, jag är kraftigt imponerad och funderar på att använda den ikväll igen faktiskt. Anledningen till att det gick snabbare utan handsken är att man kände var håret slutade och därför slapp tappa änden hela tiden vilket brukar vara ett stort problem som gör att lockningen tar onödigt lång tid. 

God morgon mina kära vänner! En ny vecka har börjat, min sista vecka på landet som det ser ut, och snart är jag alltså tillbaka i min lägenhet. Jag planerar att åka på torsdag så jag har några dagar kvar här att njuta av. Jag har några gamla manikyrer att visa er också, från före salladshackandet som kortade ner mina naglar. Det här är en av sommarens nyheter från Misa, Good to be Green. Det är väl ett bra namn för visst är det bra att vara grön i många fall. 

Good to be Green är ett krämlack. Det är en salladsbladsgrön, skulle jag vilja påstå, med gula undertoner. Inte isbergssallad alltså utan plocksallad. Eller kruksallad om ni så vill. Formulan är tjock vilket leder till att jag får bubblor på en nagel. Det här är ändå bara ett lager av lacket så då förstår ni hur tjockt det är. Det ska tunnas till nästa gång jag använder det för det här är inte min kopp te vad gäller lacktjocklek. Många av er skulle nog uppskatta tjockleken dock, så att jag inte gör det ska inte tas som att det är dåligt. För de flesta är det ju något positivt att få ett lack som täcker med ett lager. Kanske är det här ett av de där lacken som "glider på som smör"? Jag ogillar smör både på mina smörgåsar och naglarna.

Färgen är fin, eller vad säger ni? En mjuk, fin och lite dämpad nyans som ändå är lite tuff och syns. En bra balans och en skön ny take på den ständiga mintgröna som vi fått i parti och minut från alla lackmärken de senaste åren. Det här är mer pistage. Fortfarande pastelligt men som sagt, inte i den mintiga fållan. 

Jag tycker det är så roligt när jag upptäcker att jag och en läsare är på plats exakt samtidigt! Hej Chaosophia! Jag tänkte precis på dig och tänkte lägga upp några bider på ett vamp-lack men ibland vägrar blogg.se att ladda upp bilder. Det här hade jag dock stoppat in i ett rädda-bildmaterial-inlägg men inte skrivit något till. Du får det istället. Finns inte så mycket att säga mer än det. Det är ett svart lack med rött glitter, något jag älskar. Eyeko gjorde en del snygga lack. Vampira är vacker!

Dagens naglar är jag så otroligt nöjd med! Jag har gjort en jelly sandwich, alltså lagt ett glitterlack mellan lager av jellylack för att skapa en känsla av nedsänkt glitter. Jag har provat en gång förut men då var jag inte alls speciellt nöjd. Den här gången lyckades jag dock!

Det började med att jag hackade mig i pekfingernageln när jag gjorde sallad i förrgår. Jag var tvungen att klippa ner naglarna och även utvärdera skadan på nageln som jag har fått. Jag tog alltså av det gula lacket jag visade i morse och eftersom jag kände mig ledsen efter att ha sett hacket som är mitt på nageln och nog kommer ge mig problem framöver så beslöt jag använda ett lack jag vet att jag älskar. Då kunde jag ha det några dagar. Så, det blev Revlon Top Speed Royal. Det är ett lack alla borde äga. Så galet vackert! Ni ska få se det på egna bilder någon dag framöver för jag bar det med glädje ensamt och orört igår. 

Innan jag gick och lade mig igår målade jag dock på två lager av Gina Tricotlacket Monaco Blue. Det kommer ni också få se någon dag framöver. Det var helt okej men inte så där så pulsen ökade. Jag var helt klart mer förtjust i Royal när det inte var glitter på det. Tanken slog rot. Vad skulle hända om jag målade på ett ytterligare lager Royal? En jelly sandwich skulle det ju bli och det är ju roligt att visa oavsett om det blir lyckat eller ej, tänkte jag. Dessutom får jag en anledning att göra om manikyren om jag hatar det. Jag hatar det inte. Det är jättevackert!

Receptet på den här mackan är alltså två lager Revlon Royal, två lager Gina Tricots Monaco Blue och så ytterligare ett lager Royal. Helt magiskt vackert! Det går inte att visa på bild hur fint det är. Det är som att jag på naglarna bär bitar av det glasklot jag matchar med på bilderna.Helt fantastiskt att titta på! Glittren ligger under ytan och liksom blinkar i djupet men de är ändå tydligt där. Detta är en av de snyggaste manikyrer jag haft i sommar. Jag hoppas jag kommer att göra om den också, och inte glömmer hur otroligt vackert det är med en sådan här macka. Värt det extra jobbet med flera lager av lacken. 

 

 

 

Jag har ju några läsare som precis som jag inte bara älskar nagellack utan även är tokiga i katter och vissa kanske även blommor. Jag tänkte alltså passa på med ett sådant där OT-inlägg som inte alls handlar om det bloggen handlar om utan bara är en massa bilder på mina pälsklingar och lite trädgård. Jag ska snart lämna min sommarstuga och åka hem till stan igen och det känns både skönt, för jag längtar lite efter min lägenhet och livet där, men också vemodigt för det är härligt att ha trädgården och att katterna får gå ut i inhägnaden och jag kan träffa mina föräldrar så pass mycket. Sen går det månader innan jag kommer hit igen, kanske blir det först till julen. 

Det här är en av anledningarna till att jag en gång ville anlägga en trädgård. Austinrosor. Just den här heter Golden Celebration. Så vackra, så ljuvligt doftande. Jag är ledsen att jag inte längre kan ha min rosenträdgård utan fått ta bort massor av rosor. Min högerhand pajade för några år sedan och jag kunde inte använda en sekatör, ja, knappt att jag kunde lyfta en stekpanna eller bära en kasse. Det är fortfarande inte bra och jag tappar ofta saker och har svårt med fingrarna på den handen, men det är bättre alla fall och man måste ju prioritera sin hand framför sina växter så trädgården monteras numera ner istället för att byggas upp. 

Delar av trädgården är numer en lekhage till katterna. Här sitter Siri på ett av de fyra flyttblocken och spanar över åkern.

Signe. Visst är hon vacker. Och så snäll. Hon tycker mycket om att vara i sin inhägnad och jag tycker det är bra att hon är så mjuk och foglig i sättet när det är dags att plocka kvistar och frön ur pälsen på kvällen... 

Siv sover i fönstret. Hon har växt som bara den. Benen är som långa styltor och hon ser så spinkig och gänglig ut. Hon är den gladaste och mest energiska kattunge jag haft. Oerhört mycket personlighet i den lilla kroppen.

Clematis viticella. Mrs Tage Lundell. En svensk hybrid. Jag älskar den här och en annan, Södertälje, som blommar på en annan plats i trädgården. Så lätta och luftiga blommor. Skira. Det är fint.

Det här är också fint. En våg av mjölkklocka. Jag ser dem från fönstret med gula rosor blommandes mitt ibland dem. Älskar när solen skiner genom kronbladen. Det är fantastiskt fina färg- och ljusupplevelser. På det sättet älskar jag sommaren.

Man kan alltid hitta överraskningar bland blommorna. Katter till exempel. Som Siv som älskar att klättra i clematisspaljen. Ni ska få se en liten film som illustrerar det, dessvärre bara nedklättrandet men i alla fall.

 

 

Exotic Canaries var ett av lacken jag köpte när jag och Emma var och shoppade i centrum i hennes stad. Jag köpte det för 39 kronor, tror jag, på HM. Jag trodde inte den skulle erbjuda något nytt egentligen men den såg så härlig ut och jag har svårt att motstå gult. Sen läste jag om det hos Kerstin och blev himla sugen på att prova mitt.

Här ser ni fyra lager av lacket, och jag vet att man borde klara sig med tre men med mitt sätt att lacka så blir det randigt och flammigt till och med efter fyra lager. Jag försökte ändra teknik och måla med flödigare lager men då fick jag istället vallar som inte ville jämna ut sig. Jag är alltså inte kompis med penseln. Japp, jag skyller på penseln, inte formulan. Den är en av de där helt omöjliga, breda sakerna som jag inte vet hur jag ska hålla mot nageln för att inte måla på huden och dessutom tror de att jag ska bli hjälpt av att de klippt den som en liten spets. Det skulle väl kanske funka om jag kunde måla med spetsen men det går ju inte. Sidorna tar i. Illustration av penseln nedan:

Okej, det är inte den värsta jag drabbats av vad gäller bredd, den är ungefär som en OPI Pro Wide och de penslarna går att hantera med lite tålamod och teknik och bra formula på lacken. Problemen här är säkert två, dels att gula lack tenderar att vara knepiga och dels den lilla spetsklippningen. Det blir ju hyfsat till slut men det krävde alltså fyra lager för att ränderna inte skulle synas. Annars är det inga fel på lacket. 

Det var den här manikyren jag hade när jag skulle hacka ihop en grekisk sallad och lyckades ta av en bit av pekfingernageln med kökskniven. Inget blodvite men lite inkortade naglar. Dessutom har jag ett hack i nageln högre upp som nog förr eller senare (håll tummarna för senare) kommer göra att nageln rivs av. Det ser jag inte fram emot...

Jag tänkte försöka visa lite fler av Depends hololack som jag har burit i sommar. Depend 2029 Charm Pink är ett av dem. Här ser ni det över OPI My Very First Knockwurst. Jag har två lager av det holografiska lacket. 

Charm Pink är inte det mest holografiska av lacken i Depends holografiska kollektion men den har en trevlig scattered effekt som ger ganska kraftigt uppbrutna regnbågar i solen. Det är enkelt att måla med och ger ett sött och feminint intryck. Inte min favorit av lacken men absolut ett trevligt sommarlack. 

Och den obligatoriska, den här gången mycket korta, filmsnutten:

Dags för en kollektionssammanfattning av Feel the Vibe från Orly. Vi börjar med bilder från före omläggningen av blogg.se och de är sparade i bildarkivet i ett annat format än de nya bilderna. Lacken kommer också i favoritordning den här gången eftersom alla andra sammanfattningar som kommit av just de här lacken på senaste veckan har varit rangordnad så. Det är dock delad förstaplats mellan beach Cruiser och Melt Your Popsicle. Underbara lack! Och Glowstick är oerhört nära att också vara med på första plats. ;D

 

Bara två snabba bilder räddade ur bildarkivet efter att utkasten jag hade sparat försvann i och med omläggningen av blogg.se. Det här är ett syskonlack till det mer kända Facets of Fuchsia som Revlon släppte förra året eller när det nu var. Blue Mosaic innehåller olika storlekar på glitter i silver, blått och grönt och fungerar ypperligt som här, som layeringlack över t.ex, som här, ett mörkblått skimmer. Jag tycker det är ganska snyggt. Det är ett generöst lager av glittret ovanpå ChG Little Drummer Boy. 

Smink kan ju vara kul att visa en vanlig lördag. Här är det bilder räddade efter den stora utkastkatastrofen. Jag tror inte de här är publicerade sedan tidigare men jag vet inte. Jag hade väldigt svårt att avgöra vad som skulle räddas för att det var opublicerat eller ej när jag trålade runt bland alla bilder vi laddat upp genom åren. Självklart minns jag inte heller vad jag använt här men det skulle kunna vara något i stil med Desert från Makeupcosmetics som är så där glittrigt brunt. Det kan vara Shinkirou från Fyrinnae som highlighter. Helt klart är det lösa mineralskuggor jag använt och troligen en svart kajal från IsaDora eller Urban Decay. Lite mesigt och neutralt men glittret för det ju finare och de gröna kontaktlinserna hjälper upp det hela. Ja, som ni märker en usel  information om vad och hur men jag utgår från att ni som är kvar (om nu någon är det) blir glada av ett litet öga nu och då. ;D

Underbart tegelfärgat är Deutsche You Want Me Baby från OPI Germany kollektionen. Jag älskar det! Jag älskar det så mycket att jag redan butit det två gånger i sommar. Ja, det är sant. Det har hunnits med mellan alla mina andra mer eller mindre lyckade manikyrer. Få lack blir burna två gånger inom några veckors tid så då förstår ni hur mycket jag tycker om det.

Det går att få täckande med ett lager även om jag kör på två för jag är ju väldigt snål med mina lager och så gillar jag känslan av att bygga upp lacken med flera lager. Första gången var jag lite flödigare på handen och då hade jag bara ett lager men nu senast så blev det två. Formulan är som på de andra lacken i kollektionen absolut helt perfekt. Den flyter ut bra på nageln men är inte rinnig. Den torkar snabbt. Den är perfekt helt enkelt. Perfekt för mig alla fall, men vi har ju alla olika preferenser vad gäller lackens egenskaper.

Det är samma typ av skimmer som i de andra lacken i kollektionen. Väldigt finmalet, nästan så man får en sådan där billack i metallic känsla av det. Oerhört mycket glow. Färgen är, som ni ser, en bränd orange med tegelton. inte så brun som rost utan mer takpannefärgat. Perfekt färg för hösten tycker jag, och uppenbarligen är den för mig också en utmärkt sommarfärg. ;D

Ovan har ni bilder från andra gången jag bar lacket, nedan bilder från första gången. Då var det en regnig och mulen dag i juni och bilderna är väldigt kalla och tagna inomhus i fönstret. Färgen på lacket och skimret i det kom fram så bra att jag tar med de bilderna även om min hud är lila och allt ser sjukt konstigt ut. Färgen på lacket är ju ändå det som är viktigt att det blir rätt. 

 

 

Jag vet inte om basen i After Party är svart eller mörkblå. Intrycket är svart alla fall. I basen finns det mängder med blå och lila glitter. De drunknar i svärtan som havsfåglar i oljespill. Det är sorgligt att se. Lacket hade förutsättningar att bli riktigt fint men tyvärr, det är bara trist och eländigt.

Pigmenteringen är god så man klarar sig nog med ett lager om man får ut det bra på nageln. Jag får inte till det med kombinationen av sladdrig och lång pensel och grynig konsistens. Det blir inga jämna kanter och när jag försöker få ut det jämnt pölar det istället och rinner ner i nagelbanden. Glittret i lacket får det att kännas som jag föröker måla naglarna med en ansiktsscrub. Mrs Data skrev att lacket sprätte och det är fasen inte långt ifrån. Jag har riktigt svårt att måla med det, som ni ser. Hade det åtminstone varit oerhört vackert och glittrigt hade jag förlåtit det lite av den här mardrömsformulan men den har alltså glitter som sjunker ner i en för opak bas som inte släpper fram ljuset till glitterpartiklarna. Den här är alltså snyggast bakom glaset i flaskan. 

Ett sista lack på holofredagen! Det här är ett av lacken från Depends holografiska kolektion som de släppte nu inför sommaren. Det är ljusblå Steel Blue med siffrorna 2034 på flaskan om ni letar efter det i butikerna. Jag förstår inte varför inte lackens namn kan stå på flaskan, det är ju så mycket lättare att komma ihåg Steel Blue än 2034 liksom, men nu är Depend tydligen fast beslutna att vi ska lära oss läsa in lika mycket i en sifferkombination som i ett mer eller mindre prosaiskt namn som det här ju ändå är. Steel Blue. Så mycket stål ser jag nu inte i det. Mer blek himmel.

Det är tre lager av Steel Blue över min manikyr med OPI My Boyfriend Scales Walls som ju är vitt. Jag trodde, igen, att jag kunde spara in några droppar på så sätt men det vete sjutton. För att få färgen som i flaskan går det alla fall åt flera lager. Det är inga problem att lacka med det alla fall, alla de holografiska lacken från Depend har haft suverän formula och betett sig helt exemplariskt. 

Jag hade döpt lacket till Signe. 

En vacker färg. Det finns ju så många ljusblå hololack att jag inte köper en backup av denna, men den är vacker. Scattered holo, som ni ser, och en isig blå ton. Om Signe skulle ha nagellack skulle hon välja det här, det är jag övertygad om. ;D

Filmklipp!

När Sminkan och jag träffades passade jag såklart på att testa några av hennes underbara nagellack. Jag brukar försöka testa såna lack som jag tycker är vackra men som jag vet att jag aldrig kommer att köpa och detta är definitivt ett sådant, nämligen OPI DS Exklusive. Det är såklart discontinued sedan åratal tillbaka och ni hittar det inte för under 55 dollar på ebay, frakten inräknad. Exclusive är en fyllig bärfärg, vinbärsfärgat tycker jag och det är ett av de bra DS-lacken, alltså ett holografiskt, inte bara prismatiskt glitter. Det är en väldigt vacker mättad färg, holoeffekten är mittemellan och det har en underbar glansig yta, i alla fall med Poshés snabbtorkande lack över. 

 

Lacket är dessutom trevligt att måla med, det har OPIs gamla pensel, inte de nya Pro Wide Brushen som jag vet att många gillar men som både Sminkan och jag har väldigt svårt för eftersom vi gillar smalare borstar som ger mer kontroll. Väldigt bra lack att måla med alltså och det täcker utan problem med två lager. Hur fint som helst skulle jag vilja säga men absolut inte värt 55 dollar. Jag önskar dock att jag hade köpt ett par av de holografiska DS-lacken när de fanns i butik, 10 dollar hade definitivt Exclusive varit värt, för att inte tala om Glamour som är det absolut finaste OPI DS-lacket om ni frågar mig. Ni få inga flaskbilder på lacket, jag målade hos Sminkan, lacket blev alltså kvar där och jag fotade när jag kommit hem, i kvällsolen.

 

 

Ni skulle ha blivit lite bortskämda igår med aktuella manikyrer. Det här är nämligen det lack som fick pryda mina naglar efter knallgröna Blowfish Green. Dessvärre fick blogg.se problem så vi har inte kunnat publicera några inlägg igår eller idag på förmiddagen. Turligt nog är Ravus holografiskt och passar alltså  bra även på en holofredag.

 

När jag var hemma hos Emma så tittade vi lite på hennes nagellackssamling även om jag då var lite för trött för att verkligen engagera mig. Den är imponerande, så mycket jag jag alla fall säga. Jag fick erbjudandet att prova vad jag ville i hennes samling och valde då en flaska av hennes egenfrankade lack Ravus. 

Ravus är en karaktär i min och Emmas favorit-trilogi Tithe av Holly Black. Emma har ju startat en liten kollektion som hon kallar Holo Black med lack inspirerade av karaktärer ur böckerna och Ravus är alltså med i dem. Han är ett troll och jag är lite kär i honom. Emma har gjort det här lacket med hjälp av Nfu Ohs beigefärgade hololack och China Glaze Wagon Trail plus en massa ofärgat lack. Färgen borde alltså vara brun med guldinslag men faller över en del mot grått och blir inte helt olik Siris päls. Siri var dock motvillig till att ställa upp som matchningsobjekt så jag kan inte bevisa detta. Min pappa hävdar dock bestämt att jag har fel, lacket är inte varmt grått utan kallt brunt och det har han rätt i. Det är brunt i de flesta ljus men, som sagt, med grå inslag.

Den holografiska effekten är scattered och påminner en hel del om A england-lacken, t.ex som den ser ut i  Ascalon. Om Ascalon är en grå med lila inslag är det här en brun med grå inslag, eller grå med bruna, och jag föredrar den här färgen faktiskt. Jag gillar den här. Snyggt skimmer, fint djup, lätt att lacka med, snabb torktid... Jag hade dessutom turen att få en flaska av det i present så jag kan njuta av det fler gånger. 

Ett litet filmklipp på lacket ska vi ju ha, det kommer här:

 

 

 

 

Jag har ju redan berättat lite kort om allt vi gjorde igår, jag och Emma, men jag kan ju visa lite också. Här ovan ser ni världens finaste häst, Noblezze, som äter gräs medan matte Emma jagar bort bromsar och klappar. Noblezze är en väldigt trevlig häst även fast hon drog upp kjolen på mig när jag skulle klappa henne. Det var väldigt roligt att följa med Emma ut till stallet. Innan vi åkte dit hade vi dock dels shoppat i centrum där jag inhandlade mängder med nya nagellack. Vilka då, undrar ni kankse. Jo, dessa:

Små, helt onödiga lack från L'Oreal som jag inte kunde motstå. Förmodligen inget unikt men vad sjutton... Jag tog tre. 

Och så var vi på Gina Tricot och köpte de här till mig. Glittriga små skönheter. De hade erbjudandet att köpa 3 lack för 99 kronor men jag tog fyra. Snygga i flaskan alla fall.

Ja, jag vet, jag är inte så entusiastisk för magentlack men den här har ju alla fall snygg basfärg... 

Förutom detta så blev det annan rolig shopping, bland annat det här:

 

Medevi Brunns Intensivstift, nagelolja och ringblommesalva. Jag fick ett intensivstift av Emma för några år sedan och det är jättebra till både nariga läppar, såriga nagelband och torra armbågar. Nageloljan kan ju vara rolig att prova och så är jag ju väldigt förtjust i ringblommesalva men inte hittat någon riktigt bra sedan vi slutade göra vår egen men den här ska bli spännande att prova den här.

 

Det var nog allt jag köpte, förutom lite remover och en god lunch. Hela dagen var väldigt trevlig om än alldeles för varm för min smak. Nu sitter jag här och beundrar mina naglar målade i ett lack jag fått av Emma i present. Det ska ni få se senare. :D

 

 

 

 

 

Så här har mina naglar sett ut sedan i tisdags kväll. Det kommer snart bli ändring på det men jag har inte hunnit lacka om än. Det är helt okej att behålla det här någon timme till dessutom för jag tycker det är en supersnygg manikyr! Jag gjorde den inför resan till Emma. Jag åkte ju tidigt igår med tåg i mer än tre timmar, möttes upp på stationen av kära Emma och sedan hade vi en hel dag tillsammans där vi först shoppade nagellack i gallerian, sedan slappade i Emmas trädgård och tittade på hennes nya hus och sedan åkte till stallet och pysslade med Noblezze. På kvällen grillade vi och umgicks med Emmas sambo och katt. Det var väldigt trevligt. Slutligen körde Emma mig hem och nu sover hon medan jag, som vanligt, är uppe tidigt, för bonden som är min närmsta granne beslöt att slå vallen idag och skördetröskan låter så förfärligt. Jag hoppas kunna visa bilder på Emma och Emmas häst under dagen men kameran är inlåst med Emma och jag vill inte väcka henne nu. 

Låt oss prata om nagellacket istället. Det är en gammal favorit som plockats fram. Hur favorit den är syns i flaskan som nu är halvfull. Okej, kanske inte halvfull då, men det är en del som gått åt av den. Den är rätt skir och jag har någon gång försökt använda bara den i en manikyr och då får man köra rätt många lager. Jag vill inte slösa onödigt på mina droppar av det så numera är det layering som gäller.

Jag har gjort en manikyr med ett neongrönt krämlack från LA Girls som jag lovar att visa för sig också för det är så himla snyggt. Ovanpå den manikyren lade jag sedan två lager av LA Splash Blowfish Green. Det här är en neonig jelly, skir som attan, som sagt, med en mängd ljusblå glitter i sig. Det är en underbar kombination och jag formligen älskar det här lacket! Det är sött och roligt och lysande och läckert!

Visst är kombinationen helt underbar! Det här är naglar man inte kan missa! Jag vet att jag visat det förr på bloggen och jag kan ju länka till det inlägget så ni kan se de bilderna med. Där hade jag använt ljusgrönt lack som botten för manikyren. Vad tycker ni? är ddet ett lack ni gillar? Jag är verkligen förtjust i flera av mina LA Splash, alla faktiskt utom ett, men den här kanske är min nummer ett av dem. Verkligen ett lack helt i min smak! Risken finns att jag måste köpa en backup av det, men då kan jag ju alltid passa på och bygga vidare på min samling LA Splash-lack!

 

 

 

Det var ovanligt tyst på bloggen igår och blir säkert det idag med. Jag ska åka och häsa på Emma idag, det är därför jag är uppe så här äckligt tidigt trots att det är semester. Usch... Jag ska åka hemifrån halv åtta för att hinna till tåget och vid lunch är jag framme. För att ni ska ha något att titta på under min och Emmas frånvaro från bloggen så kommer här ett inlägg med vad som kanske är min favoritmanikyr nu i sommar. Det står mellan denna och Jade Vermelho Surreal och det är nog dött lopp...

Nerd Lacquer är mitt favoritmärke bland indiesarna och jag är djupt olycklig att Amanda verkar ha försvunnit. Hon gjorde, i mitt tycke, de absolut snyggaste och bästa hemmamixade nagellacken och jag önskar jag hade haft råd att köpa alla när hon fortfarande fanns tillgänglig. Den här köpte jag dock, men jag fick fel lack i min leverans. Jag fick Data Squirrel istället. Precis i den vevan försvann hon så mina mail har aldrig besvarats och jag fick aldrig någon flaska med Warrior Ethos. 

Jag var väldigt ledsen över att inte kunna få denna skönhet, dels för att den är sagolikt vacker, dels för att jag är en Star Trek-nörd med ett hjärta som klappar lite extra hårt för Worf faktiskt. Att inte få "hans" nagellack kändes alltså lite bittert och jag klagade min nöd på ett forum. Världen är full av generösa och godhjärtade människor och en tjej erbjöd mig en decant av sin WE. Vilken lycka! Jag är dock snål på mina droppar och den är här lagd över en manikyr med ChG Adventure Red-y så det inte ska gå åt så mycket av WE.

Warrior Ethos är en röd jelly med små glitter i rött och blått och svart och silver, lite större glitter i svart och rött och slutligen stora hexagoner i rött. Det får ett fantastiskt djup och ser så levande och glossigt och härligt ut. Jag älskar det! Jag gav mig ut på eBay-jakt när jag bar det här lacket för jag kände att 5ml inte är nog, men det är löjliga priser nu på Nerd Lacquer och en flaska Warrior Ethos skulle kosta 100 dollar. Det skulle kännas helt galet att betala så mycket för ett lack faktiskt. Däremot funderade jag på om jag skulle sälja ett par av mina egna Nerds och finansiera uppkommande holokollektioner från både Color Club och China Glaze. Om jag fattar rätt så kommer Color Clubs holografiska kollektion redan i sommar men China Glaze förväntas släppa en ny holografisk kollektion som ska vara av samma typ som gamla OMG! sommaren 2013. Hologlam ska den tydligen heta. Jag tror inte jag kommer göra slag i saken och sälja mina Nerdar, det var ett skämt, men jag ser fram emot att få införskaffa ännu mer hololack och det får vara en tröst när man nu inte kan köpa mer Nerd Lacquers. 

Jag gör inte bara holofilmer. Ibland kommer det filmklipp även på andra sorters lack. Här kommer en film med Warrior Ethos:

 

 

 

 

 

 

För några dagar sedan bar jag ett av mina absoluta favoritlack i grönt. Det är mitt eget lack, frankat alltså, och jag kallar det Arawn. Jag har försökt återskapa den här till bland annat Chaosophia som visade den på sin blogg.  Jag har själv visat den här på bloggen så klart, den ingår i min "keltiska kollektion" av hololack. Nu behöver man ju knappt franka egna hololack längre för nu finns det ju så många färger och inte ens grönt behöver vi lida brist på. Cactus visade att det nu finns lack med liknande färg som min Arawn att köpa så det gjorde jag naturligtvis direkt. Förhoppningsvis är La Femmes version av militärgrönt ännu bättre än min hemmafranken.

Hittills har dock Arawn varit ohotad vad gäller färg i hololackssamlingen jag har. I mina ögon en oerhört vacker, murrig, bruntonad grön. Varm men inte för varm. Den är inte linjär, det är svårt att franka fram äkta linjära lack, men den behöver inte skämmas för sig vad gäller regnbågar heller. Jag frankade inte med spectraflair när jag gjorde min Arawn men jag tror både Sofia och Anne har spectraflairfrankens då hologivaren i det här från början var MUS Madeleine och då i originalbatch med rejäl holoeffekt. Jag har alltså gjort mig skyldig till samma sak som många företag, jag har förändrat kompositionen i olika "batcher". ;D

Jag är verkligen nöjd med det här lacket. Förutom att det är vackert i mina ögon så är det smidigt att lacka med. Det är två lager här men ett kan räcka. Inga som helst formulaproblem eller knepigheter vid lackning och snabb torktid. för den som vii göra sin egen Arawn är det depends ofärgade lack, 033 tror jag den heter, till största delen. Det är några droppar Leighton Dennys Undercurrent och så några droppar MUS Madeleine. 

Som ni ser är det bilder från en solig dag, här är mulet nu och regnet hänger i luften. Ingen holo-dag alltså. Jag är glad att jag fick med mig Arawn på semester, önskar att jag hade haft med fler av mina egna hololack men frågan är om jag hade hunnit bära dem i den här holofroosan som har varit. Det har verkligen varit ett fantastiskt år vad gäller holografiska nagellack och jag hoppas den trenden håller i sig för det kan aldrig bli för mycket regnbågar i världen!

Ett filmklipp för att jag är så stolt över denna min skapelse. 

 

 

Ännu ett lack jag helt kan skylla på Nailtastic-Anne. Det här är inte en neon men det är hennes notd med det som fick mig att sukta efter det och sedermera köpa det. Hon är dyr att läsa, men värd varje öre jag lagt på lack efter hennes frestande inlägg. ;D

OPI My Boyfriend Scales Walls kommer, så klart, från deras Spiderman-kollektion. Det är en gråtonad vit. Två lager har jag på mina bilder, det hade behövts tre för absolut jämnhet. Jag tyckte dock att det här fungerade så jag lämnade det vid två. Det fungerade rätt bra att lacka med och jag har inte några direkta klagomål på det.

Jag gillar vita lack som är aningens brutna i någon nyans, rosa eller lila eller grått. Det ger en mjukare känsla och blir vackrare tycker jag. Sen har jag rätt sällan helvita naglar. Inte så att jag tycker det är fult, absolut inte, det kan se väldigt fräscht ut. Det kan också lätt bli kritigt och se ut som man vore en tonårsbrud avskavt vitt nagellack och det sitter liksom fast en sådan bild i mitt huvud när jag bär vitt. Ser jag vita naglar är det på tonåringar och dessvärre är det dessutom ofta avskavt. Nu, när jag bar det här, kände jag mig ändå välvårdad och tyckte det var rätt fräscht och somrigt. Sen skriker liksom vitt ändå åt mig att lägga något annat över. Neon kanske, eller ett skirt Depend holo? Jag njuter liksom inte av vitt utan har hela tiden funderingar på vad jag ska göra med det i steg två. Förstår ni hur jag menar?

Här kommer dagens naglar, på riktigt. Ni såg i förra inlägget vilken klarblå himmel jag hade att matcha lacket med. Den himmeln är inte över oss idag. Idag har vi sörmlänningar istället mulet och blåsigt och svalt. Faktiskt perfekt väder för en sådan som mig. Emma säger att det känns som höst och låter beklagande, jag säger att det känns som höst med glädje! Hösten är absolut min favoritårstid!

Bra då att jag kan visa lite höstlack, eller hur! Här ser ni OPI Berlin There, Done That från årets höstkollektion OPI Germany. Det är ett lack som vi alla har sett, och provat, tidigare. Jag gillar det alla fall även om jag nog har ett helt litet gäng med nära kusiner färgmässigt i mina lådor. Berlin There, Done That är en lerfärgad skönhet. Krämlack. Lite tjock, glaserad känsla på det. Det täckte med två lager men min lilla busa Siv ville leka med min hand innan lacket var torrt (ja, de är förstörda alla tre och reagerar knappt på lukten längre. Vad har jag gjort med dem? Ack, ack...) så långfingernageln på vänsterhanden fick ett extra lager som dessutom blev lite randigt för lacket under var halvtorrt och ja, det blev skrutt. Hade jag varit smart hade jag gjort om den nageln helt men jag ville inte använda remover på den för jag hade använt Derma Nail precis och då ska man inte tvätta händerna på minst en timme. Det var mitt i natten dessutom så jag beslöt lämna det till idag och se hur illa det blev. Det fungarar om man bara ser naglarna snabbt och i rörelse. Macro är mer oförlåtande.

Lite känsla av Oboy, eller hur? Länge sen jag drack det. Åh, jag minns när jag var ung och cyklade till stallet och hade med mig Oboy och frallor med ost. Länge, länge sedan nu. Blev riktigt sugen på det faktiskt. 

Ni får en gosig bild på dels manikyrförgöraren Siv och dels gosklimpen Signe. Kärlek.

 

jag vet inte själv hur jag bär mig åt men som vanligt ligger jag lite efter med alla manikyrer som jag vill visa. Här är en sommarskönhet från Orly, Skinny Dip, som jag fick med resten av Feel the Vibe-kollektionen. Ni minns att jag lottade ut två av dem här på bloggen, de två jag själv köpt innan jag fick pressutckicket, och så har jag visat underbara Melt Your Popsicle och mindre underbara Dayglow för lite sedan. Det är ett lack kvar efter det här, så än är jag inte klar med kollektionen. 

Skinny Dip är inte en "äkta" neon fast den torkar matt så det finns absolut neonpigment i den. Den är en lysande blå också, men som sagt, kanske inte neon. Fyra lager krävdes för jämn täckning, fem på vissa naglar. Det är inte världens roligaste formula heller och jag får några märken i det då torktiden blev aningens lång. Färgen är ungefär samma som Zoya Robyn, vilket jag konstaterade ganska omedelbart, men de är så klart inte dupes då Robyn är ett krämlack och det här är ett skimmerlack. Ser ni det finmalda skimret? Grönt tror jag det är.

En otroligt fin sommarblå men inte lika fantastisk i formulan som Beach Cruiser och inte lika neonig som Glowstick och Melt Your Popsicle. Jag äger inte Splish Splash från China Glaze Summer Neons så jag vet inte hur lika de är. Någon som har båda? Anne? 

 

 

 

Smink!

Någon gång 2010 ville Emma se smink med Urban Decays Honey. Jag gillar ju den skuggan och lovade henne smink med den. Sen hände inte så mycket. Hon var hemma hos mig och provade den själv och sen glömde jag av mig. Det här är dock en sminkning jag någon gång gjort med den med tanke just på Emma.

Jag vet att jag använt Honey, den gula, och att det är NARS Night Porter och även en aning av Fyrinnaes Leif. Kajalen tror jag är från IsaDora. Det var min favoritkajal länge, men det kan även vara Tigis gröna. Det är allt jag minns och kan säga. 

Sammanfattning av Laylas andra kollektion med holografiska lack. De första åtta hittar du här: LÄNK

Mina bilder gör verkligen inte lacken rättvisa. Åh, vad jag är missnöjd med bilderna... Stön. Jag måste nog göra om dem snart. Det gör i och för sig inget för det är fantastiska lack. Alla täcker med ett till två lager och de är förhållandevis lätta att måla med. De har vackra färger och är unika och enastående och underbara! Jag älskar Gold Idol och Shock Pink mycket mer än jag hade trott att jag skulle göra, man kan säga att de blev mina favoriter nu på sommaren, men Coffee Love, Misty Blush och Cloudy Violet är så oerhört fina att man inte kan annat än älska dem. Ja, alla är fina utom kankse Purple Illusion som jag inte riktigt föll för. 

 

Jag inbillar mig att videosnuttarna ger mer än bilderna den här gången. Ni kan alltså titta på dem om ni vill. De finns så klart också i inläggen som är länkade under varje bild. 

 

Korres är ett grekiskt företag som bland annat gör den här handkrämen med äkta timjanhonung som ska göra mina torra och nariga händer till babymjuka små tassar igen. 

 

Som ni ser har jag använt upp den här handkrämen så jag passar på att berätta lite om den eftersom jag ju blivit så duktig på att skriva om även det som omger nagellackandet men inte är själva lacken. Handkräm är viktigt och ni som läser bloggen vet att jag har vansinniga mängder handkräm strödda omkring mig. Jag tog bara med fyra till landet dock, men jag visste ju att jag hade några reservtuber om det blir kris liggandes här med. Det lustiga är att jag tog med två krämer som luktar honung helt utan att fundera på vad det innebär om man sedan knallar iväg på tomten med nyinsmorda händer. Jag har blivit jagad av bålgetingar och alla andra varianter av sugande, stickande eller bara allmänt irriterande insekter. Båda handkrämerna blev alltså förvisade till natthandkrämer och Korres är den som först tagit slut.

 

Inte så himla dryg enligt mig men jag vet att jag har vänner som tycker annorlunda. Doften är tydligt honungslik och krämen är medeltjock och går in medelfort i huden. Det känns klistrigt rätt länge på huden efter att man smort in sig med den så av den anledningen gör den sig också bra som natthandkräm. Jag som gillar doften av honung uppskattar den men den doftar alltså starkt så är man känslig för dofter ska man fundera innan man köper den här. Doften sitter kvar länge och även så att den kan anas efter en lättare handtvätt. Det är bra, tror jag, för då är rimligen krämen kvar på huden och skyddar den. D

 

Den har en stor nackdel och det är tuben. Redan i början reagerade jag på att krämen är svår att trycka ut ur tuben. Den blir mer och mer svår att pressa fram och man får trycka och vrida och vika på tuben för att få ut krämen genom hålet i korken. Jag fick klippa upp min tub för att komma åt det sista av den och det är inte något jag uppskattar. Jag vet inte vad som är fel med tuben, den ser helt normal ut, men den är hopplöst svår att få ut något ur. Skitförpackning... Med tanke på att man bara får 75ml för sin hundring så borde det alla fall gå att pressa ut allt ur förpackningen tycker jag. 

 

Innehållsförteckningen: Aqua (Water), Glycerin,iPEG-4 Olivate, Honeyi(Mel), Isohexadecane, CetearyliAlcohol, CetearylIsononanoate,lDicaprylyl Ether, HydrogenatedlOlive Oil MyristyliEsters, Prunus AmygdaluslDulcis(Sweet Almond)iOil, Shorea RobustalSeed Butter, TriticumlVulgare (Wheat) GermlOil, Polysorbate-20, CarthamuslTinctorius (Safflower) SeediOil, Calcium StarchiOctenylsuccinate, Alcohol,AscorbyllPalmitate, Benzyl Alcohol,lBiotin, Butylphenyl Methylpropional,iCetearyl Glucoside, Cocol-Glucoside, CoconutlAlcohol, Commiphora MyrrhalExtract, Coumarin, DehydroaceticlAcid, Helianthus AnnuuslSeed Oil, LacticlAcid, Lecithin, Panthenol,lParfum (Fragrance), PEG-40lHydrogenated CastorOil,iSodium Cetearyl Sulfate,lSodium Dehydroacetate, Tocopherol,iTocopheryl Acetate, VitisiVinifera(Grape) SeediExtract, Xanthan Gum..

Dags för den sista removern i den här omgången recensioner. Jag avslutar det här inlägget med en liten länklista till alla removerinlägg jag gjort, vad jag kan komma på, om ni vill läsa om mina åsikter. Depends dip-in ska jag inte orda så mycket om, den innehåller samma remover som den jag vanligen använder, Depends blå som heter Supersnabb. Den är snabb och effektiv, som vi konstaterat, så det är inget fel på removern i den här burken. Jag har i princip alltid en burk hemma av den här för de gånger man sabbar en nagel och måste göra om den men jag anävnder den inte så ofta som "vanlig" borttagning. Nu undrar du så klart varför, jag skulle ju tjäna in massor på att inte behöva köpa bomullsrondeller och vad smidigt att bara stoppa ner fingret och så vips är allt borta. Jag har tre skäl till varför jag inte använder den här som borttagning för mitt nagellack.

 

1) På bilden nedan ser ni hur svampen, som från början är vit, ser ut efter två användningar. Två! Jag har använt den för att ta bort lacket på alla tio naglarna två gånger, först ChG Surfin' for Boys och sen ChG Under the Boardwalk. Svampen är helt missfärgad redan. Efter ytterligare några användningar är det så mycket lackrester i svampen och burkan att jag inte tycker naglarna blir rena. Det känns som att de blir befriade från lack men täckta av en missfärgande hinna. Oattraktivt.

2) Har du en glittermanikyr och använder svampen tenderar glittret att riva upp svampen och få den att smula. 

3) Jag tycker det är lite mer uttorkande att dränka hela fingertoppen i remover framför att försöka gnida enbart nageln med remover.

 

För akutanvändning vid manikyrmissöden är den suverän. Jag använder den också som en hjälp om jag använder t.ex mina dotting tools eller om jag fått nagellack på en orangepinne om jag försökt rädda ett översvämmat nagelband. Då gör jag rent verktyget i burken, helt enkelt. Smidigt. Ett bra komplement alltså, men för mig inte en vardagsremover. Vad tycker ni andra? Använder ni den här removern och i så fall enbart den eller har ni den också som komplement? Berätta!

 

Länklista till andra inlägg om removers:

 

Cien fast den är lite inklämd i ett inlägg om mina bästa nagelvänner från 2008. Jag har kvar en av de vännerna fortfarande. :D

 

Nu ska ni få se något väldigt kladdigt och eländigt. Ni minns Essie Action som jag visade igår på morgonen? Jag berättade ju att den inte gick hem hos min käre far. Hur som helst, när jag satt och åt middag hos mina föräldrar och pappa sa att han inte gillade den så sa jag att jag hade en plan för den till dag två. Jag skulle göra en svampad gradient i mörkare orange och rött. Min mamma, som ju också är ganska förtjust i nagellack, skakade på huvudet åt den idén men jag hade en klar bild i huvudet av vad jag ville åstadkomma, något i stil med den där termometern som man ser med väderleksrapporten i tidningarna, ni vet,  så när jag kom hem på kvällen plockades en svamp fram ur städskåpet, en ny givetvis, och så plockade jag fram KC Neon Orange och ChG Adventure Red-y.

Det här är min allra första gradient om man bortser från glittertippar som jag målat med pensel. Jag har aldrig svampat naglar förut. Jag började med att måla med lacken på ett papper, trycka svampen över och sen stämpla på nageln. Inte bra. Det blev för svagt. Jag övergick alltså till att måla direkt på svampen och så stämpla på nageln. betydligt bättre. När jag pratade med Emma sa hon att man kan måla på nageln, dra ihop färgerna med en tandpetare och sen svampa över det med en ren svamp. Det ska jag prova för det måste ju vara mindre kladdigt än min variant.

Mina gradientnaglar blev lite ojämna i intensitet och jag fick dubbelsvampa ibland för att få övergångarna snygga. Eller vadå snygga. Snyggare. Det störde mig lite att de blev olika, jag skulle vilja ha exakt samma proportioner av färg och bredd och uttoning på varje nagel men det gick inte på första försöket alla fall. Jag fick också bruk för min removerpenna som Alizarine tipsat om men den rådde inte på allt kladd som var i nagelbanden, och jag såg inte ens allt för det var mörkt när jag gjorde det och jag har faktiskt inte någon riktigt bra lampa där jag sitter och gör naglarna, bara ljuset från datorn och en rätt svag lampa i taket. Mer mysbelysning alltså. Jag kunde ju satt mig i köket, men nej, jag satt där jag brukar. Det innebar också att jag när jag var färdig var ganska nöjd och tyckte det var fint men jag blev alldeles förskräckt på morgonen när jag vaknade. Så mycket kladd! Så ojämnt!

Jag gick faktiskt över gården till mina föräldrar och visade upp det här. Den fick godkänt och mamma tyckte den var rätt fin om än kladdig. Högerhanden var sämre än vänsterhanden så ni har tur som slipper se den. Jag kunde ha gett mig på den med removerpennan igen. Jag kunde ha låtit det sitta kvar och tvättat händerna och diskat ett par gånger. Kladdet hade då försvunnit och jag hade kanske fått bättre bilder av det. Jag gjorde inte så. Istället gick jag hem, tog bort allt och målade naglarna med blått holo. Så kan det gå. 

I morse visade jag den manikyr min far utsett till sommarens fulaste och hintade om att jag kunde komma att visa dess raka motsats, pappas favoritmanikyr den här sommaren. Det här är kanske årets snyggaste nagellack enligt min pappa. Orly Mermaid Tale.

Mermaid Tale är ett glitterlack som består av två olika storlekar av glitter, dels små, runda gröna glitter och så större, likaledes runda, glitter i grönt, blått och prismatiskt, tror jag, i en klar bas. Det ser helt fantastiskt ut i flaskan men för att slippa måla sjuttio lager och sedan  gråta när jag skulle ta bort det valde jag att göra en av mina sällsynta planerade layering manikyrer. Jag kommer mig sällan för att använda ett färgat lack under ett annat lack om det inte är som nude-färgade underkläder. Ofta vill jag inte förändra färgen på lacket som jag lägger överst så jag är klart trög när det gäller att tänka ut layeringkombinationer. Här blev det Ivanka som bas för den älskar jag och passade på att ha en halv dag innan jag smäckte på den här glitterbomben. Det blev ett lager Mermaid Tale över Ivanka och ni ser att det blir en mer blå eller tealfärgad ton på manikyren men Mermaid Tales gröna sidor framhävdes. Det hade alltså blivit en lite annan sak om Charla varit bas, då hade manikyren i och med MT blivit något grönare men intrycket ändå mer blått. Ja, ni fattar...

Lacket är lite Lynnderella-aktigt vad gäller formula. Samma teknik av att klicka ut glitterblobban och sedan peta ut den dit där man vill ha den. Inget roligt lack ur den synvinkeln. Basen som sådana här glitter är i brukar ofta vara väldigt tjock för att hålla glittren flytande så det är inte konstigt att de får en kass formula. Torktiden är okej med ett lager så här över en annan manikyr men jag tvivlar på att det varit lika okej med t.ex tre lager av det då dessa tjocka lack tenderar att torka rätt sakta. Jag har tre lager överlack för en slät yta. En tjock manikyr alltså. Min mamma, som också älskade den här looken, ville ha något liknande men lättare och med färre lager så hon bär just nu Nerd Lacquer Webinarmy. Den har faktiskt lite samma känsla även om glittret är mer sparsamt.

Bilderna är tagna i skugga, som ni ser, solbilderna blev verkligen usla. Jag bjuder dock på två filmklipp i helt andra ljusförhållanden. Inne vid fönstret på kvällen. Det är betydligt tydligare att det innehåller prismatiskt glitter på de här bilderna. Titta alltså på de båda klippen för en bättre bild av lacket. Filmerna är feldöpta, de heter Mermaid Tail och lacket heter Mermaid Tale. Kan vara bra att veta om ni vill skaffa ett eget. Det är verkligen vackert och glittrigt och underbart så jag rekommenderar köp, så klart. Berätta gärna om ni tycker pappa hade rätt den här gången också. Är det sommarens vackraste manikyr? ;D

Nu är det dags att återuppta min odyssé bland nagellacksremover från Depend. Jag ska visa dip-in burken också någon dag och prata om mina tankar om den, fast det är ju samma remover som i Depends flaska med supersnabb, eller som jag säger, blå, remover. Det här däremot är något helt annat. Det är Depends gröna remover, den miljövänliga, och jag har totaldissat den när jag köpt nagellacksborttagning efter de få möten jag haft med miljövänliga removers. De är inte effektiva. Nu beslöt jag dock att prova den just med tankarna på en sådan här liten serie inlägg. Så har Depend utfört ett mirakel här och lyckats skapa en effektiv remover trots allt? Nej, det har de inte. Den här är inte så effektiv som en traditionell remover. Den är dock inte så ineffektiv att det stör mig när jag har "vanliga" manikyrer som kräm eller skimmerlack. Jag vet inte om jag skulle ens försöka ta bort en glittermanikyr med det dock, för då går nog hela flaskan åt tillsammans med ett rör bomullsrondeller. 

 

Så, den är alltså inte dryg. Den lilla flaskan, 100ml, gör jag av med på två veckor. Säg att det rör sig om 15-17 manikyrer, svårt att veta exakt men inte över 20 alla fall. Det står på flaskan att den är svagdoftande. Jag håller inte med. Den luktar inte alkohol-lösningsmedel men den luktar starkt och lite sötaktigt, som ruttnanade grönsaker och terpentin i kombination. Inte min favoritdoft. Lukten hänger sig kvar dessutom, länge. Den försvinner inte förrän man har fått bomullen ut ur huset, helt enkelt. Det går alltså inte att bara kasta tussarna i soporna under diksbänken och glatt gå vidare i livet för den dunstar inte som aceton gör. Jag har ju mitt system med plastburkar med tättslutande lock (typ glasslådor) och i dem slänger jag min bomull. Då luktar det ju inte. Varje gång jag öppnar min burk kommer det dock en pust av just den här removern. De andra försvinner men inte den här. Äcklig lukt är alltså ett minus.

Om den är biologiskt nedbrytbar och snäll mot ozon är det ju bra men inget som påverkar mig i min direkta användning av produkten. Det finns dock andra saker än lukten att prata om när det kommer till just den dagliga användningen.

Så här ser mina naglar ut direkt efter borttagningen med Depends gröna remover. Lite oljiga och ganska genomskinliga. Genomskinligheten händer mig alltid när jag använder olja på naglarna, jag vet inte varför. Ju mer olja desto mer genomskinliga blir de. Och böjliga. Så böjliga att de sedan rivs av i vecken som blir när de böjts (som ett papper) några gånger. Jag är alltså väldigt försiktig med oljiga produkter. Jag vet att inte andra har samma problem så jag ska inte uppehålla mig vid det. Däremot ska jag säga att den här removern har ett enormt plus. Den torkar inte ut huden. 

 

Jag har aldrig haft så fina nagelband som jag fick efter att ha använt den här ett tag. Det höll i sig så länge jag hade den som remover, sen bytte jag till den från Kicks som jag presenterat tidigare och nu är nagelbanden och huden runt naglarna mer torr igen. Så stor skillnad trodde jag inte det skulle bli då jag smörjer händerna ofta och så, men det är definitivt så att min hud gillar den här removern. Mitt tangentbord på laptopen gillar den inte då den blir en kladdig hinna på fingrarna så när jag suttit på msn med Emma och samtidigt lackat om naglarna har massor av removern kletat fast på tangenterna. Det har dock försvunnit när jag slutat med removern och plasten är oskadd.

 

Innehållet är Dimethyl Glutarate, Dimethyl Succinate, Dimethyl Adipate och Alcohol Denat. Alltså Dimethyl i lite olika former. Ingen aning om vad det är så jag ska inte ens låtsas att jag har åsikter eller kunskaper om det. Jag ska försöka växla lite mellan den här removern och min vanliga blå remover från Depend. Hudvänligheten ser jag som ett stort plus men jag verkligen hatar lukten av den och den är lite tålamodskrävande. Sen oroas jag av att mina naglar ska bli för böjliga och mjuka av oljan. 

Idag ska vi inleda med en manikyr min far utsåg till sommarens fulaste. Han verkligen avskydde det här lacket. Essie Action, ett köp Anne gjort nödvändigt. Två lager över Kalahari Kiss för att slippa måla så många lager. Kanske var det dumt att ha underkläder till det? Kanske hade transparensen i det som man ser på Annes bilder gjort det mer tilltalande för min käre far? Jag själv var dock mer positiv till färgen även om den skar sig mot min hudton. Sådant är ju bara petitesser.

Nu ni, kära läsare, har jag kommit långt! Jag har inkorporerat kattbilden i nagellacksbilderna! Signe funderar här över vad hon tycker om Essie Action. Jag tror hon kom fram till att den luktade illa, matchade min gamla dörrstoppar-lina och att allt klär en skönhet och därför kan den se fin ut mot hennes päls även om hon egentligen föredrar blått. 

Det var inga problem med lacket. formulan var tunn och fin och gled på utan problem. Jag hade den gamla typen av pensel och den älskar jag! Jag misstänker att mina problem med Mojito Madness kan vara just att jag föredrar den gamla sortens pensel och alltså köper de flaskorna och den är för tunn för att hantera en kraftigare formula som ju det lacket hade. Vad tror ni? Essie action har alla fall inga sådana problem utan sköter sig helt exemplariskt. Hon glider ut lätt över naglarna, man har full kontroll, och dessutom torkar det snabbt och lite halvmatt så överlack krävs för glansen.

Vad säger ni? Sommarens fulaste eller en ganska cool nyans? 

 

Holofredag igen mina vänner. Ja Sminkan har ju redan badat er i holo men jag vill med vara med. Jag har jobbat min sista dag innan semestern idag, det är inte vilken holofredag som helst alltså utan holosemesterfredag! Självklart ska vi fira med regnbågar. Sminkan fick bestämma vilket lack jag skulle bära och hennes val föll på Layla Purple Illusion. Hon har ju redan visat den men gillade den inget vidare och ville därför ha mitt omdöme efter vad jag förstått.

 

 

Ser man till formula och holoeffekt så är det ett ljuvligt lack. De nya Laylalacken flyter på exceptionellt bra på MUS Aqua Fix, det går att få det täckande med ett tjockt lager om man vill, jag valde dock två tunnare. Färgen är en mellanmörk rödlila färg. Inte min tekopp tyvärr, min mormor hade ett lack i den här färgen minus regnbågarna och sen dess har jag varit övertygad om att det är en färg som passar äldre damer bäst. Regnbågarna lyfter det dock massor, jag gillar det absolut, men jag törs nog ändå säga att det är min minst favorit av de Laylalack jag testat hittills. Värd att ha dock för de grymma regnbågarnas skull. Inget slår, vad jag vet, Laylas fantastiska regnbågar!

 

Som ni kan se en helt fantastisk kollektion med otroligt vackra holografiska lack. Jag rekommenderar dem alla varmt. Man kommer till respektive inlägg om man klickar på länkarna under bilderna. 

Och för de som så önskar så kommer filmklippen jag har på lacken här: 

Jag har precis visat det svarta lacket Magia Negra från Jades holografiska kollektion. Bara ett kvar nu alltså, och då passar jag på att visa det med idag. Det här är det silverfärgade Psicodelica. Också ett väldigt vackert lack även om det ju finns många andra silverfärgade holografiska lack ute i världen.

Jag tycker Psicodelica håller sig väl framme bland de vackraste i sin färggrupp även om konkurensen är mördande. Sen har den ett minus, den kräver fyra lager för den täckning ni ser här. Det är kanske inte så farligt för det är lättlackat och torkar snabbt, men det finns ju alltså mer täckande silverlack, t.ex MUS Greta.

Psicodelica är nyansmässigt ganska nära Ludurana Esplendido, alltså något gråtonad jämfört med t.ex ChG OMG! eller MUS Greta. Det har helt fantastiskt fina regnbågar, som ni ser, och att det är lite skirt gör det ännu mer eteriskt och magiskt än de mer täckande syskonen i färgfamiljen. Jag gillar verkligen Psicodelica men den är kanske inte nödvändig att ha om man har ett annat kraftigt holografiskt silver. 

En filmsnutt att titta på bjuder jag er på. Se så fina regnbågar!

Äntligen holofredag och dags att visa de två sista lacken från Jades holografiska kollektion. Jag börjar med det här, svarta Magia Negra. Visst är det svart magi! Oerhört fint lack som jag upplever som snäppet svartare än Hits Zeus, som har samma typ av holografisk effekt, och även svartare än Layla Flash Black men den är ju betydligt mer holografisk istället. Kanske är den också mer holografisk än Zeus. Ja, den är nog snäppet bättre än Zeus faktiskt. 

Det ni ser på bilderna är tre lager för att få färgdjupet så den blir svart. Med två lager är den en dupe till Zeus och har alltså en gråare ton. Formulan är som de andra lacken i kollektionen, en aningens tjock men inte på ett störande sätt. Det är dock omöjligt att måla tunna lager, alla fall för mig. Det gör inget för det är inte segt och det torkar snabbt så jag är inte missnöjd. Som ni ser är den inte hundra procent svart, det finns en lite kolgrå ton i det. jag har några svartare hololack (Catherine Arley 805, Glitter Gal Black och så vidare) men de är inte lika tydligt holografiska. Väger man mellan det här och Laylas Flash Black så är de så olika i karaktären att det måste vara den typ av holoeffekt man föredrar som avgör. Magia Negra har väldigt snygga regnbågar som är på gränsen att vara linjära men Layla Flash Black är linjär och det är en tydlig skillnad. Man tar inte fel på dem, om vi säger så. 

Jag som älskar svarta holografiska lack älskar så klart Magia Negra. Det är oerhört vackert, oerhört lätt att lacka med, torkar snabbt och har massor av regnbågar och de syns tydligt i lacket. Jades holografiska lack finns att köpa hos Llarowe. Min brasilianska kontakt har tyvärr sinat just nu så jag är lite deppig att jag inte kan köpa flera från henne och ge bort i present till kompisar som nog skulle uppskattat dem. Hos Llarowe kostar de 10 dollar styck, alltså runt 70 spänn, och sen tillkommer frakt. 

 

Här kommer ett litet filmklipp så ni kan se regnbågarna spela och trollbindas av det här magiska lilla lacket:

Tillåt mig presentera ett höstlack. OPI Unfor-Greta-bly Blue från OPI Germany. Årets höstkollektion. Den börjar ju närmas sig affärernas hyllor, den kommer väl i augustis slut, och det är inte långt kvar. Jag har hunnit prova fem av lacken och är oerhört positiv till dem jag testat då jag tycker OPI lyckats bra med formula och färger. Det är inte unika färger, det är det inte, men de är snygga, följsamma att måla med och har fint glow. 

Jag fotade Unfor-Greta-bly Blue efter att ha haft händerna i vatten en del, därav det lilla slitaget. Ledsen för det. Jag hoppas att det ändå framgår hur fint glow det är i färgen. Det är två tunna lager som är lätta att få plats trots den eländiga pro-wide penseln. Ni vet ju att jag avskyr det eländiga verktyget de bistått oss med i och med den penseln. Omöjlig om lacket är det minsta tjockt eller rinnigt men här blev det inte några stora misslyckanden utan lacket hamnar på naglarna och ingen annanstans. Om man gör lite flödiga lager så kommer man säkert undan med ett enda men med min teknik blir det två för att få det helt perfekt. 

Färgen är inte himmelsblå, som ni ser, utan djupt kungsblå. Det är finmalet turkosblått skimmer i det och det är det som ger det fina glowet. Jag trodde att det skulle bli penseldragsmärken och att färgen kanske skulle vara aningens frostig men så är inte fallet. Det är en jättefin yta på lacket, tycker jag.

Det är den första kollektionen på väldigt länge som jag varit riktigt sugen på från OPI och jag har verkligen uppskattat formulan på alla de lack jag testat. De har samtliga täckt med ett till två lager och varit förhållandevis lättapplicerade. Den kritik kollektionen fått på olika nagellacksforum har varit just att färgerna är så vanliga och lite väl "trygga", alltså inget som sticker ut. Vad tycker ni? För mig är inte OPI något jag associerar med trendighet utan mer med "damighet", precis som Essie. Trendighet är mer China Glaze och Zoya för mig. Hur ser ni på de olika stora salongsmärkena? Vad tycker ni om de uppkommande höstkollektionerna? Någon ni är extra sugna på? Jag ville alltså helst ha OPI:s i år men kommer kanske skaffa ett par från Zoya och har köpt fyra hittills av China Glaze. Var ganska kall till den först men jag har omväderat några av nyanserna. Lite lustigt att China Glaze satsar på krämlack och OPI på skimmer i år. Var väl tvärtom förra året... :D

 

Nu ska ni få se ett lack jag blev helt förälskad i när jag bar det! Det är så vackert! China Glaze under the Boardwalk från deras summer neons kollektion.

Titta! En vacker rosalila färg som lyser men inte riktigt så jag skulle kalla det neon. Det är oerhört enkelt att lacka med, tunn och fin formula, och täcker med två, ibland tre, lager. Lacket är i krämfinish och med ett lager Seche Vite blir det superglossigt och alldeles underbart! Pamsan visade bilder som var helt ljuvliga på lacket, men hos henne är färgen lite djupare. Jag tror det handlar om mängden lack man använt. Ett lager till och mitt hade också djupnat lite i färg. Jag var dock nöjd med det som det såg ut här och älskade att bära det. Ett fantastiskt lack!

Jag har ju bara köpt två av China Glaze Summer Neons men planerar att skaffa ytterligare några. I'm with the Lifeguard och kanske någon till, vi får se. Vilka favoriter har ni ur kollektionen? Är det någon jag måste överväga extra noga att skaffa förutom den glada gröna? 

Som avslutning blir det katter, som vanligt. 

Jag tänkte vi skulle göra ett litet avbrott i nagelbloggandet och kika på lite smink. Ibland när jag säger så så kan det nog låta som om jag inte alls gillar nagelbloggandet, men det gör jag verkligen. Jag saknar bara den mix vi haft tidigare, skulle vilja få lite fart på Sminkans penslar också om vi säger så. 

 

I alla fall. När Sminkan lovade mig en flaska av Mystic Gold, aka Magic Centaur så blev jag förtjust och bestämde mig genast för att jag skulle göra en Centaursminkning naglarna till ära. Jag bestämde mig för att kombinera med lite färg, holo är ju regnbåge liksom. Jag nöjde mig dock med att kombinera med superfina Wild Mango från Mad Minerals, en av de allra finaste sommarskuggorna i min mening. Jag använde också min Natural at Night-palett från Too Faced, matta bruna Cocoa Star ligger som en blendad eyeliner och beigegula Spotlight tjänar som highlighter. Jag tycker det är väldigt roligt att blanda gammalt och nytt. Det var ju en period då varenda sminkintresserad tjej köpte lösa mineralskuggor i mängd och parti. Numera köper jag helst fasta skuggor, gärna i form av schysta paletter, men jag gillar fortfarande mina fina lösa skuggor och tycker det är kul att plocka fram dem.

 

Hyn

Foundation: TiKei Foundation N1

Concealer: MAC Studio Sculpt Concealer NW 20

Puder: Laura Mercier Translucent Powder

Rouge: MAC Mineralize Blush Dainty
Ögon
Ögonbryn: Milani Easybrow Automatic Pencil Dark Brown

Ögonskuggsbas: Too Faced Shadow Insurance
Ögonskuggor: Taylor Made Minerals Centaur, MAD Minerals Wild Mango och Too Faced Cocoa Star

Highlighter: Too Faced Spotlight

Kajal: Elisabeth Arden

Mascara: Shiseido Perfect Mascara Svart

Lösögonfransar: Dimples Style 114

Läppar

Läppstift: MAC High Tea

 

  

På en bas av Shadow Insurance applicerade jag Centaur på yttre halvan av ögonlocket och Wild Mango på den yttre. Cocoa Star applicerade jag med en vinklad ögonbrynspensel som eyeliner och sen suddade jag den lite. Det gjorde jag ett par gånger tills jag uppnått önskat resultat, eller ja okej, tills jag tröttnade:) Cocoa Star ligger även under ögat och krämgulbeiga Spotlight är som sagt highlighter. Jag applicerade faktiskt lite av mitt rouge i den övre skarven av skuggan, om ni förstår hur jag menar, många av de duktiga make up-tjejer jag kollar på på Youtube gör så, så jag tyckte det kunde va kul att testa, dessutom passade Dainty väldigt bra med Wild Mango. Mascara, lösögonfransar, inliner, rouge och läppstift och så var jag klar. Inte på något sätt likt nagellacket såklart, men det var en look som passade rätt bra med naglarna med tanke på att Centaur och Mystic Night är väldigt lika i färgen.

Återigen ett inlägg från det försvunna arkivet. Några bilder jag lyckades rädda undan glömskan. I vintras hade jag en lång period där jag bar mycket blå nagellack. Jag älskar blått på naglar och ögonlock och ibland får jag en sådan där intensiv period då jag inte kan låta bli att frossa i blå nagellack. Det här har jag visat en gång tidigare men med så dåliga bilder att det förtjänade att fotas och visas igen. Visst är det vackert!

 

Självklar minns jag inte nu vad det var för antal lager, jag skulle gissa på tre för det är nog vad jag vanligen har när jag bär det. Jag har ägt det sedan 2008 men jag tror det är äldre ändå. Jag köpte på eBay i ett paket med flera andra blå nyanser av samma märke. Det här är så fint blått. Rent. Skimret är fint också. Visst, det gränsar åt frost och det är en del vaga peseldragsmärken men det är inte störande för mig. Det är något närmast glasliknande med finsihen. Det är ett poetiskt lack. 

Jag är så usel på att hitta alla nya, roliga och bra nagelbloggare som poppar upp så jag tänkte ställa frågan. Har du eller känner du till någon svensk, norsk, dansk eller finsk nagellacksblogg som jag inte har med i länklistan och som jag kanske skulle gilla? Nu när jag har semester har jag alla fall lite mer tid att läsa bloggar även om jag har ett väldigt svajigt internet... Hur som helst vore det roligt att se lite vad som händer i nordiskt nagellacksbloggande och kanske hitta några nya favoriter att följa. 

 

Helt orelaterad bild, men inlägget såg så tomt ut... Siri och Siv sover. :D

 

 

 

 

Dags för en tredje remover att få komma fram och visa sig. Min standardremover dessutom. Den här har jag använt i princip dagligen i mer än ett år. När jag haft swatchsessioner kan jag ha använt den 10-15 gånger på en dag. Jag har varit nöjd med den. Väldigt nöjd till och med. Den har två stora fördelar, den är bland de effektivaste removers jag provat och den är dryg!

 

Dryg, säger ni nu. Det är en ny faktor. Varför har du inte nämnt det innan med de två andra removers du presenterat? Jo, för att jag inte hunnit igenom flaskorna och inte reflekterat på det. Jag avslutade ju användningen av dem då de hade nackdelar som jag inte orkade ta. Att den här är dryg vet jag för jag kan jämföra mot Ciens remover, Zoya Remove + och andra removers jag haft från t.ex HM och IsaDora. Att den är dryg hänger ihop med att den är snabb och effektiv. I och med att den löser upp lacket snabbt så behöver man färre tussar med bomull och remover för att få bort det. Den är stark alltså, men jag upplever den inte som speciellt uttorkande. Okej, den är ju långt ifrån återfuktande, men som ni ser på bilden så ser min hud ganska okej ut. den är inte acetonvit eller fnasig. Jag känner sällan att jag måste rusa iväg och tvätta händerna när jag använt den, alltså ingen sveda eller stramhet. Den fungerar och den gör exakt det den lovar, tar bort nagellacket fort.

 

Jag tycker den är prisvärd. Man får 250ml för 50 spänn på Kicks. Den räcker ofta mer än en månad för mig, om jag inte har swatchathons så klarar jag mig två till tre månader vilket skulle motsvara över 100 manikyrer. Jag tycker det är den drygaste av alla removers jag haft någonsin och jag är ofta förvånad över hur sällan jag måste köpa en ny flaska. En vanlig skimmer- eller krämlacksmanikyr klarar jag på två bomullspads, en per hand, och kanske en tredje för finlir om det är många lager. Det innebär att även min konsumtion av bomullsrondeller har minskat väsentligt. En kraftig glittermanikyr fixar den på tio minuter utan foliemetod vilket jag tycker är helt okej även om det då kanske handlar om fem, sex bomullspads. 

 

Lukten på den här removern är naturligtvis stark och lösningsmedelaktig, vad annars, men jag tycker att den dunstar snabbt och den är inte överväldigande på något sätt. Faktum är att jag nog inte har några direkta klagomål. I mina drömmar finns så klart en remover som inte alls torkar ut nagel eller nagelband men ändå är superffektiv men jag tror inte den existerar i nuläget. Depends blå remover är en bra remover.

Någon sorts galenskap hade nog drabbat Essie när hon gjorde det här lacket. Kanske hade hon druckit en mojito för mycket, det kan jag inte uttala mig om, men något gick alla fall snett. Färgen är underbar, som ni ser, men var är den fantatiska Essie-formulan? Jag litar ju på att ett krämlack från Essie ska ha tunn, fin formula och vara lätthanterligt på penseln. Det här är så tjockt att den gått steget vidare från krämig och hamnat i såsfacket. Eller gelé. Den självutjämnar inte ens utan ligger som man lagt den och man får breda ut den över nageln som en klump rumsvarmt margarin. 

Färgen är, som sagt, fin. Jag tror jag kan lösa formulaproblemet med att slå ut lite av lacket och fylla på med Seche Restore. Den här manikyren sket sig dock, vilket jag var ganska ledsen över, för det ni ser är ett till två lager av lacket och det är så tjockt att det inte torkar och jag kunde skrapa av det som en seg massa från naglarna efter en halvtimme. Man kunde inte ens göra tunnare lager än jag gjorde för det jämnade, som sagt, inte ut sig utan låg i vallar och bara... bluäk. Hatar tjocka lack. Hatar med en intensitet av tusen solar. Tjocka lack kanske täcker med ett lager men om det lagret motsvarar fyra tunna lager, som det här nog gör, så torkar det ju så förbannat segt. 

Jag matchar mot mina bladlöss. I vredesmod.

 

 

 

 

Vem vill se gårdagens manikyr med Laylalacket Shock Pink? Jag utgår från att alla nu ropar "JAG!!!!" för här kommer det! 

Layla Shock Pink har ni i och för sig fått se här på bloggen redan tidigare, på Emma. Hennes bilder är som vanligt vackrare än mina men det beror på att våra kameror uppfattar holo olika helt enkelt. Hennes är bättre på att fånga regnbågarna, men vad ska man göra. Ni får ta det som det är helt enkelt. Shock Pink är kanske inte det lack med mest framträdande regnbågar heller, om man ser till kollektionen, men det är absolut kraftigt holografiskt och jättevackert!

Färgen är inte chockrosa som man skulle kunna tro av namnet utan istället laxrosa. Min moster stickade en kofta till mig på 80-talet i exakt den här färgen och jag vägrade ha den på mig. Har aldrig använt den. Kan inte säga att det är en färg jag normalt sett gillar speciellt mycket. Jag gillar dock lacket! Oj, vad jag gillar det! Det är en oerhört fin nyans på ett hololack och blir unikt eftersom det är en varm färg där de flesta rosa holo är kalla i tonen. Hits Afrodite och NOPI Holly-pop Red är de två närmaste i min samling och inget av dem är i närheten av så holo som detta.

Jag passade på att prova lacket över dels Aqua Fix från MUS (tumme, långfinger och lillfinger) och Aqua Base från Nfu Oh (pek- och ringfinger) för att se om de gjorde någon skillnad för applicering och holografiskhet. Båda var bra underlag men Aqua Fix klarade täckningen med ett lager av lacket om man var lite generös och lät det gå på flödigt. Aqua Base krävde två lager. Man kan alltså spara in dyra droppar av lacket om man grundar med Aqua Fix. Jag har två lager på alla naglar här så testet var inte så genomfört som det borde rent bildbevismässigt, men så uppfattade jag det alla fall. Jag föredrar två lager lack oavsett så jag tenderar att smäcka på det för annars känns det så himla tunt...

Jag passar på att matcha med en ros som har lite samma laxnyanser i sig. Det är en myskros, Ghislaine de Feligonde. Lacket i skugga så den holografiska effekten är borta. Fint ändå. 

I solen ser man regnbågarna som i det här fallet i princip saknar blått. Gul-ros-röd-lila är de i mina ögon med lite blått i vissa vinklar. 

Och för att ni ska se dem så bra som möjligt så kommer filmen här: 

Ja, det var väl det. Sista Laylan ut. Jag är jätteförtjust i det här lacket. Verkligen mycket mer än jag någonsin kunnat drömma om. 

Dags för del två i den här omgången av nagellacksremoverrecensioner. Härligt, långt ord det där. Jag har på senaste tiden använt fyra olika removers från Depend men även den här lilla rackaren, Kicks nail polish remover  som lovar vara "Instant & Effective" med lacket "gone in a second". Det kanske är något överdrivet, det tar mer än en sekund, men den är absolut effektiv även om jag nog tycker att Depends blå, supersnabba, är snäppet bättre ändå. Jag har provat den här med bland annat Aqua Fix som bas under lack, vilket Emma har haft problem med med någon remover, och den här fixar det utan problem. Jag har inte provat den med glitterlack så jag kan inte säga hur den klarar en sådan utmaning, men vanliga krämlack, skimmer och holo är inga problem.

 

Jag hade tänkt testa den lite längre innan jag skrev det här men precis som med den jag visade igår så kom min testperiod till ett abrupt slut. Eller abrupt, jag provade den i en vecka och det är alltså minst sju men mer troligt kanske tio tillfällen. Jag tenderar ju när jag är ledig att ha en manikyr på förmiddagen och en annan på kvällen. Jag använder alltid oerhörda mängder remover då jag nästan alltid lackar om minst en gång per dag även när jag inte är ledig så jag behöver ha något som inte torkar ut och som är effektivt så man blir av med lacket utan att behöva sitta i evigheter med sina bomullspads och gnugga. Som ni ser på bilderna så är den här inte så uttorkande som den förra, Depends Aloe Vera. Jag tycker den här är likvärdig i uttorkning med Depends vanliga blå remover eller Ciens. Den här innehåller också samma sak som Depends blå remover, Ethyl Acetate, Isopropyl Alcohol och vatten.

 

Man får en ganska liten flaska, 100 ml, för 39 kronor (jämför med Depends lilla flaska på 100ml för 30 kronor eller ännu hellre den stora flaskan på 250ml för 50 kronor) så jag uppfattar den som onödigt dyr. Den kommer alltså inte köpas igen av mig och den kommer nu att ställas bland flaskorna av "nödremovers" som jag använder om jag glömt att köpa min vanliga nagellacksborttagning. Varför jag inte kommer använda upp den? Den svider under naglarna. Låter det konstigt? Ni vet när man tar bort nagellack rinner ofta lite remover in under den fria kanten på nageln och normalt sett är det inget man tänker på. När den här removern rinner in under nageln så bränner det och svider på ett ganska obehagligt sätt. Jag vet inte hur den kan göra det när samma ingredienser i andra removers inte gör det men så är det alla fall för mig.

Har ni provat den här removern? Vad tyckte ni i så fall? Berätta!

 

 

 

 

Neon är ju sommarens melodi! Anne visade ett fantastiskt neongrönt lack som jag inte har. Jag fick stilla mina cravings efter färgen med att kasta på förra årets neongröna The Lime Starts Here från Color Club istället. 

Fyra lager av lacket. Det är doftsatt, som hela den här kollektionen, och den börjar med att lukta gurka, tycker jag. Doften mjuknar till en lite karamellig och söt doft som kanske kan vara lime men lika gärna kan vara luktsudd. Den är mindre stark än den gula Get your Lem-ons och man märker knappt av doften efter en dag. 

Jag har haft med lacket förut, så klart, så ni kan jämföra bilder om ni vill. Det är som ni ser lite olika ton på färgen även här och det beror på att första och sista bilden är tagna inomhus men de andra ute. 

Jag gillar det här lacket. Det är verkligen neon och egentligen borde jag nöja miog med det och inte köpa fler neongröna lack. jag har nog några till i lådorna också om jag letar lite. Dessvärre har Anne gett min neonsjukan så nu måste jag ju ha neoner med skimmer också...

Jag vet inte vad det här är för färg egentligen. Är det rosa, lila eller rött? Man brukar ju kalla nyansen berry inom nagellacksvärlden men den finns inte som kategori hos mig så jag vet inte alls var den här ska placeras. Jag tror den kommer hamna i "övriga färger" eller något... Det är alla fall bilder räddade efter stora utkastskandalen och jag har fått det som ett extralack i en swap. 

Miami Beet är en bärig nyans alltså. Det är ett krämlack och jag har ingen aning om hur många lager eller vilka egenskaper den hade för det minns ja ginte och texten i utkastet försvann ju. Det var ett bra lack, om jag minns rätt. Traditionellt och vuxet, på gränsen till tråkigt. Jag ser att det är minst två lager på bilderna, men mer än så kan jag inte säga om det. Ett mellanlack. 

Mer bilder räddade från fördömelse och glömska efter blogg.se incidenten. Det här har ni sett förr, det är Cosmic Polish från Eyeko. Svart med små prismatiska glitterkorn. Lite natthimmel över det, absolut. Två lager lack som inte bereder några problem. Det är ganska fint men inte ett lack jag plockar fram så himla ofta ändå. Fördelen är att det blir ganska slätt trots glittren eftersom partiklarna är ganska små. Övre bilden är tagen med lysrörsbelysning (OTT) men den nedan är tagen i dagsljus i november förra året. 

Ni minns den där räddningsaktionen jag gjorde i bildarkivet. Ja, här kommer ytterligare några räddade bilder. Det känns som man har små brädbitar av innehåll som guppar på ytan av havet efter ett stort skepssbrott. Jag har sagt det förut men det är lika sant nu...  Hur som helst, det här är från i vintras. Man kan se min adventsljusstake i bakgrunden. Lacket är ett i.myss med den roliga flaskan, ni vet, lack i korken som man trycker ut som man trycker ut ketchup ur en plastflaska. Det här är två lager lack, aningens VNL men helt okej tycker jag. Vacker aquaton på det, inte blått men heller inte grönt. Fina glitterpartiklar också. Jag gillar lacket och om du också gör det finns det att köpa på eBay. Märket är koreanskt, tror jag, och de har en del fina nyanser. 

Jag och Emma pratade idag om Laurel Green. Hon visste ju att det var det lack som slutligen fick pryda mina naglar på min födelsedag och övervägde att pröva det själv. Hur många lager var frågan hon ställde och ja, jag var ju tvungen att klämma fram med den sorgliga siffran fem. Fem lager. Det är skirt, skirt... 

Färgen är en speciell och unik salviagrön med holoregnbågar som stöter i gult och rosa. Det kan i vissa ljus se nästan duokromt ut med en rosa eller kopparrosa flash. Den gröna nyansen är kall och lite gråtonad och som jag sa unik, alla fall i min lacksamling. Den kräver sina fem lager för att få färg, här har jag ett nudefärgat underklädeslack som bas för att slippa VNL och hade tänkt sluta efter två eller tre lager men på det hade jag inte ens fått färgen att synas ordentligt. För att få den här graden av grönhet behövdes alla fem lagren.

Det är enkelt att lacka med och torkar snabbt så de fem lagren spelar inte så stor roll vad det anbelangar. Det sorgliga är att man förbrukar så mycket av innehållet i flaskan. Man vill ju ha kvar av den här lilla skönheten. Den är så behagligt grön, så harmonisk på något vis med sin gråa ton och den är ordentligt holografisk. Scattered så klart men det är ju inte mindre vackert när det görs rätt och här har Depend gjort helt rätt. Som vanligt förlorar man på gungorna (täckningen) det man tar igen på karusellen (holografisk effekt) men min lösning är att köpa en backup. Det har jag redan gjort faktiskt. ;D

Och ett filmklipp ska vi väl ha, som vi brukar nu för tiden: 

Här nedan ser ni hur mycket av lacket som går åt för en manikyr. En lite dyster bild... 

Avslutningsvis får Depend ändå en ros av mig för att de gjort den här kollektionen. Det är fantastiskt roligt att ett svenskt märke är med och gör holografiska lack och det är dessutom vackra lack! Hits hololack kräver lika mycket lager för täckning och jag älskar dem ändå. Man får bunkra upp av favoriterna helt enkelt.

Rosen heter New Dawn. Visst är den vacker! Den klättrar så fint på min nedre rosbåge i trädgården.

Jag lovade för ett tag sedan göra lite nagellacksremoverinlägg. Efter att ha provat mig igenom ett antal så kan man ju faktiskt också säga lite om hur man upplevt produkten. Under en lång tid använde jag vara Ciens remover köpt på Lidl. Nu har jag svårt att ta mig till Lidl så jag har börjat använda även annat. Vissa har jag provat och dissat och de kommer knappast köpas igen bara för att vara med i den här lilla serien med inlägg, andra har jag provat på senare tid och dem ska jag försöka täcka så gott jag kan.

 

Jag tänker börja med ett skräckexempel. Jag har länge använt nästan bara Depends blå remover och trivts bra med den. Därför slog jag till på en flaska av vad jag tänkte var samma remover men med Aloe Vera som tillsats. Det är en remover som inte innehåller olja, aceton eller färg eller parfym. Den luktar lite alkoholaktigt, som Salubrin ungefär. På baksidan står det att removern har ny formula med Aloe Vera som tillsats, att den inte innehåller aceton och alltså inte gör nageln porös eller skadar den naturliga nagelytan.Aloe veran ska motverka uttorkning av nagel och nagelband. 

 

Jag har aldrig haft så torra nagelband som efter att ha använt den här removern bara några få gånger.Jag kanske har förbrukat en femtedel av den och så här illa ser det ut. Katastrof. Jag kommer inte använda upp den här och puckat nog hade jag köpt två flaskor på en gång för jag kunde inte ens tänka mig att det skulle kunna bli så här illa. Ren aceton skadar inte min hud så här mycket. Jag har återgått till den vanliga blå removern och den ger inte den här uttorkningen på mig, jag kommer visa det i ett senare inlägg. Det här är det värsta jag sett på mig själv. Innehållet är: ethyl acetate, isopropyl alcohol, vatten och Aloe Barbarensis. Det är exakt samma innehåll som i den vanliga blå removern förutom aloen. Jag förstår inte hur det kan vara så stor skillnad för mig när jag använder dem...

Vad har ni för erfarenheter av den här removern? Är det någon ni provat och har ni bra eller dåliga erfarenheter? Dela med er för det är alltid spännande att höra hur andra upplever en produkt!

Det här är lacket jag hade tänkt bära på min födelsedag. Det blev inte så. Jag har provat det här en gång förut och misslyckades då med. Trodde det berodde på att jag haft bråttom och slarvat. Det var alltså en tålmodig och harmonisk Sminkan som började med den här manikyren. Tre lager in hade både tålamod och harmoni upphört. Jag försökte ändå men det blev till att ta av det och byta alla fall...

Just Spotted the Lizard är OPI:s take på Chanel Peridot. Peridot är ett lack jag älskar. Passionerat! Det är ett av lacken jag satte upp på min topp 20 lista. Den är så fin! Den här borde alltså vara lika fin. Jag har sett bilder som visar att de är exakta dupes. Jag upplever dem inte så men jag har inte med Peridot så jag kan inte jämföra. Jag har sett det här nagellacket live, på Nailtastic-Anne. Det var en magiskt vacker manikyr, men allt hon har på naglarna blir lite magiskt för hon har bland de vackraste naglarna som vi har bland svenska bloggare! Hur som helst, jag var inställd på att det här skulle vara vackert och bra på alla sätt. 

Vad klagar jag då på? Jo, det är omöjligt att måla med. Tjockt men inte jämnt. Det krävs fyra lager och alla lager blir lika jäkla eländiga. Ser ni penseldragsmärkena? De är extrema. Extrema! Fult är det. Och penseln river upp i ytan så man får olika hack och gupp och kladdigheter hur man än gör. Eller hur jag än gör ska jag säga. Anne kunde ju lacka med det och få ett perfekt resultat. Jag fixar det inte. Det blir inte bra.

Färgen är det inget större fel på. Multikromt i guld och grönt och aqua och blått. Det känns glittrigare än Chanels lack och frostigare på något sätt, men som sagt, jag har inte Chanellacket med mig och det kan vara enbart i mitt huvud denna skillnad existerar. Här ser ni det alla fall i olika ljus, sol och skugga och olika tider på dagen. Jag bar det alla fall fyra, fem timmar innan jag gav upp. Vad tycker ni? Mina bilder på Chanel Peridot finns här.

Nej. Vi får trösta oss med lite kattbilder.

Siv och Signe är bästa sovkompisar. Visst ser man hur mysigt de har!

Här ser Siv ut som en liten svart Voldemort.

 

 

 

Dåliga bilder och lacket ser rätt slitet ut, efter endast tre dagar, eller var det fyra? Jag ville iaf visa er det för de små söta geishornas skull. Det är vattendekaler som jag köpt på Hail the Nails. Eller ja, kanske att jag köpte dem på ebay, men isf var det samma säljare. De är iaf vansinnigt söta och jag har redan beställt en ny karta, tillsammans med lite andra nageldekaler, känner att det är min grej just nu, nageldekorationer och holo, dock inte samtidigt. 

Pepto Pink har jag visat er förut, då såg det mycket bättre ut. Det kräver tre lager för att se okej ut men det var fortfarande lite flammigt ändå. Det skumma är att när jag testade det sist täckte det med två lager och då tyckte jag att det var bra. Osynlig skitning i flaskan? Mystiskt. Just nu känner jag mig inte ett dugg imponerad av RBL, de är dyra och känns inte som om de varken är så bra eller kul att jag nånsin kommer köpa dem ändå, men man kan ju ändra sig, jag har ju uppenbarligen gjort det vad gäller detta lack. Seg torktid hade det också, jag hann sabba flera naglar och hade det inte varit för att det var jobbvecka och jag var för lat för att måla om så hade jag inte alls burit det så många dagar. Eller jo kanske, för de söta geishornas skull. Nästa gång ska jag välja en ljusare bas till dem så de slipper bli grisskära i synen.

 

Jag ljög alldeles nyss när jag sa att jag skulle återkomma senare med ett nagellacksinlägg. Jag har ju sparat det här lite just för en dag som denna, då jag inte hinner redigera och publicera något nytt. Det här är från för några veckor sedan. Så, holohelgen kan alltså fortsätta och har ni tur kommer min födelsedagsmanikyr också senare idag när jag kommit hem igen. ;)

 

OPI Sand-erella är ett lack från en gammal sommarkollektion med holografiska lack som OPI släppte 2003. Det är en trevlig kollektion dessutom, även om den idag kanske kan ses som ganska svagt holografisk om man jämför med t.ex Laylas lack. Självklart är lacken sedan länge ur produktion och vissa av dem kostar idag massor av pengar på eBay. Jag köpte mina första två lite av en slump för under 10 dollar i början av min samlingsmani men den sista jag skaffade för att få ihop samlingen, What's Dune tror jag det var, men jag minns faktiskt inte längre, den kostade 19 dollar tror jag. Jag letade inte efter lägsta pris eller så, jag bara högg den, så den kanske fanns billigare om man orkat vänta och leta. Jag har kikat lite på vad lacken kostar nu, de kan ju ha ökat ytterligare och mycket riktigt, idag ligger även Blue Moon Lagoon som var den billigaste av dem för inte så länge sedan, på 25-30 dollar. Blue Moon Lagoon och Sand-erella var alla fall mina två första lack ur kollektionen och här ser ni Sand-erella.

Alla lacken från Summer for Shore är alltså holografiska men de har även en slags frostighet som ger dem silverlyster och trollar bort lite av holo-heten. Det är ofta så med metalliska eller frostiga lack, prova själva att franka ett holo med t.ex ett metalliskt lack som bas, då blir holoeffekten mycket mindre tydlig. Den finns dock där och ger en vacker och mjuk regnbåge.

Sand-erella är skir och jag vill inte slösa på dropparna så jag lägger den över någon nudenyans när jag använder den. Jag har decantat min flaska så det är inte så mycket kvar i den och den här har blivit för dyr för att köpa igen på eBay. Den är helt enkelt inte tillräckligt rafflande för att jag skulle ge runt 30 dollar för den. Fin och rolig att ha dock. Här ser ni tre lager över Care to Danse. 

Och den obligatoriska lilla filmen.

Igår firade jag min födelsedag och jag hade en jättebra dag trots regnet. Det var traditionellt kalas på altanen med smörgåstårtor och jordgubbstårta, jag är så gammal nu att jag tycker det är mysigt och dessutom är det så roligt att baka och göra både tårtor och smörgåstårtor att halva nöjet är förberedelserna. Sen bakar jag inte särskilt ofta resten av året så jag är verkligen inte något proffs. Jag vet dock att Emma vill se mina alster så jag visar dem för er med istället för att skicka över dem till henne i ett mail.

Jordgubbstårta, så klart. Hallontryffelpaj efter ett recept jag fått av Emma, smörgåstårtor, en med räkor och en med kräftstjärtar. De har olika fyllning också. Det är så himla roligt att göra egna smörgåstårtor! Man kan experimentera med vad man har i dem och man slipper all slabbighet och överflöd av majonäs om man gör sin egen. Årets blev väldigt lyckade, om jag får säga det själv. Slutligen en liten citronmarängpaj. Det fanns så klart annat kaffebröd med, men det här var mina highlights i år. ;D

Trädgården blommar för fullt trots regnet och nu kan man inte öppna dörren utan att omslutas av en tung doft av rosor. Utanför mitt vardagsrumsfönster blommar honungsros och kaprifol vid ena fönstret och de sista av klätterrosen Constance Spry vid det andra. Min altan på baksidan är nu klädd med myskrosen Ghislaine de Feligonde. Mmm! Doften är så ljuvlig!

Siv gillar klematisen mest. Den kan man klättra i och göra små kattanpassade hängmattor av.

Gallicaros i mörkt purpurlila och svenska rosen Anna. Mer klematis och Austinrosen Golden Celebration. 

Det här hade jag tänkt ha på min födelsedag, som manikyr, men jag gillade inte lacket alls. Ni kan få gissa vad det är om ni vill. Förr eller senare kommer det inlägg om det men jag hinner nog inte just nu. I bakgrunden ser ni min nya fåtölj, en födelsedagspresent från mina föräldrar, och runt handleden min present från Emma!

Min egen lilla portable regnbåge! Emmas kompis har en liten smyckestillverkning så vill ni också ha en egen regnbåge så finns den att köpa här: http://www.bonniedeluxe.se/Start/Smycken/Sidor/Armband.html#0

Jag hoppas länken leder till rätt armband.

Om Emma varit här när jag öppnade mitt paket hade hon fått en puss. Okej, kanske inte, jag är inte så förtjust i den typen av närhet, men en kram hade jag kanske kostat på mig. Hon får en bildlig puss istället, en Signe och Siv puss. 

Hela familjen på vardagsrumsmattan.

Liten och stor i fönstret.

Och så avslutar vi med Signes bästa vampyrimitation. Ser ni skräcken i Sivs blick?

Jag återkommer med ett "riktigt" nagellacksinlägg någon gång under dagen, kvällen eller kanske natten. Vem vet? Jag ska åka en sväng till stan, kolla posten och vattna blommorna. Vi ses!

Det är min födelsedag idag så egentligen har jag inte tid att sitta här och snacka med er. Istället ska jag ordna det sista inför mitt traditionella födelsedagskalas och se till så vi kan sitta på uteplatsen och så. Jag behövde dock en liten paus i allt fixande och donande så jag passar på att kika in här och säga hej till er. Jag tänker att ni kanske vill fortsätta fira helg med holo så jag visar ett inlägg jag sparat lite på, Layla Cloudy Violet. 

Emma har ju redan visat det här för er en gång här på bloggen och dessutom med magiska bilder. Jag har därför dröjt lite med att publicera mina bilder av det. De är inte lika bra så jag skäms lite dessutom... Nej, kanske inte skäms, men jag ska tusan i mig prova med Aqua Base och göra en jämförelse. Ni vet ju att jag brukar köra med OPI NNS och ett lager SV som bas när jag har knepiga hololack fast jag äger fyra eller fem olika Aqua Base-varianter. Jag har inte tyckt det gör skillnad men igår målade jag mammas naglar med Layla Purple Illusion över en Nfu Oh Aqua Base (som jag köpt en flaska till av från Nail Mails överskottsshop för jag vill att mamma ska ha holo hon med och hon vill ha det enklaste möjliga när hon lackar) och banne mig såg det inte hyperholo ut. dessutom täckte det nästan med ett enda lager. Bara på de bredare naglarna fick jag gå över en gång till med penseln. 

Men nu är det Cloudy Violet vi pratar om. Den är en blåbaserad lila som med min vanliga rutin täcker med två lager. Inga applikationsproblem och snabb torktid utan överlack men jag har alltid på ett lager SV för glansen och ytan. Jag tycker den är väldigt vacker och kan inte bestämma mig för om jag gillar denna eller Misty Blush mer. Misty kanske vinner för den är mer unik i och med att den är rödbaserad, men båda är magiska. Alla Layla är magiska!

Layla köper man får deras italienska webshop och de kostar 10 euro flaskan. Väl värt pengarna måste jag säga! Man kan inte få mer holografiska lack än dessa. Färgerna är dessutom vackra och ja, allt är perfekt!

Och som vanligt blir det en liten film!

Ni kommer väl ihåg att jag lottar ut två holografiska lack från Jade? Utlottningen fortgår idag och imorgon men vid midnatt den 15.e juli stängs den. Vill ni vara med finns tävlingsinlägget om ni följer den här länken och glöm inte läsa reglerna!

Mera Jade denna holofredag. Sminkan har visat Mystic Gold tidigare här på bloggen, men hon var supersnäll och gav mig en också flaska samt även rosa Deja Vu, så jag tänkte ni skulle få se mina bilder på detta tjusiga guldlack. Det är vansinnigt snyggt så det förtjänar definitivt att visas en gång till. 

 

 

Om jag inte är alldeles glömsk så tänkte Mystic Gold med två lager. Det var ett trevligt lack att måla med men det luktar inte så gott, rätt kemiskt. Färgen är en ganska mörk guld med lite draning åt oliv, och det finns en hel del likheter med den underbara ögonskuggan Centaur, varför Sminkan och jag internt benämner det som Magic Centaur, ett namn detta tjusiga lack definitivt har förtjänat. Bilderna är förresten tagna när lacket är inne på sin tredje dag, ni ser att det slitits något men jag tycker att hållbarheten var riktigt bra, det kan ju annars svikta lite bland holografiska lack med tydlig holografisk effekt. 

 

En riktig skönhet ska vi väl också hinna med på holofredagen! Jade Delirio Rosa är helt underbart, tycker jag! Helt underbart! En lysande rosa som inte ber om ursäkt för sig och holo på det! Wow! Kärlek! 

Två lager av lättapplicerat och smidigt lack. Inga problem alls att måla med och dessutom är det en helt unik rosa färg. Barbierosa kallar de den hos Llarowe. Jag vet inte, men det är en stark och "ren" rosa. Inte cerise eller lilatonad eller rosaröd. Rent rosa. Jag hade en tröja i angoragarn i samma färg när jag var tio år. Alltså 1983. För mig blir den alltså 80-talsrosa. 

Jag vet inte vad som hänt med mig men jag har faktiskt gillat alla tre rosa lack från Jade. Den här var den jag provade först, även om jag visar den sist, och den hade jag inte alls väntat mig att uppskatta. Den kändes dock fräsch och rolig och i och med att den är så otroligt holografisk så blir den inte för sockersöt.

Vad säger ni? Är det ett lack ni skulle bära? Ser ni regnbågarna! Den är så somrig och fin och glad, Delirio Rosa! Jag kan se den på stranden, jag kan se den på glasscafé, jag kan se den på bryggan... Jag befinner mig aldrig på den typen av ställen, men lacket skulle göra sig utmärkt där. Det passar så klart också när man klipper en gräsmatta eller läser en deckare också.

Filmklipp ska vi ju ha! Här kommer det!

Skuggbild med pionen Bowl of Beauty

 

Holofredag! Yay! Det här är det första av Depends holografiska lack jag inte alls gillar. Den är mindre holografisk än syskonen som jag provat innan men de är inte det som är problemet. Det är istället den lila nyansen. Ni som känner mig vet att lila antingen blir succé och kärlek för mig eller inte funkar och lämnar mig med en känsla av "meh". Det här är "meh". Inte fult, inte snyggt, inte roligt, inte speciellt. Väcker ingen känsla och blir bara tråkigt och ointressant att bära.

Två lager över OPI Rumple's Wiggin' för att inte göra slut på lacket så fort. Det kräver minst tre, sannolikt fyra, lager för att täcka på egen hand. Jag har inte köpt någon backup av det och kommer heller inte göra det. Jag är som sagt oberörd av färgen. Inte oväntat är den närmast A England Princess Tears i nyansen och det lacket gillade jag ju inte heller. Den hade dock en duokrom aspekt i grått och rosa som gjorde den mer spännande medan Depends Lavender bara har den mesiga lila att stoltsera med. Nu låter jag himla negativ och det är jag egentligen inte. Den här blev inte min favorit men det är ju en ren smaksak. Gillar man den här lila nyansen ska man så klart skaffa det. Det är dyra droppar i flaskan, men det är det många hololack som är så det ska inte ligga den till last. Det är lite skirt men underkläder kan rädda den. underkläder påverkar färgen, så klart, så fundera över vad du tänker använda och vilken effekt du är ute efter om du gör en layering med den. 

Här kommer ett filmklipp som bättre visar den scattered holo-effekt som lacket har. 

 

Vi tjuvstartar holofredagen med ett arkivinlägg som låg kvar faktiskt, efter utkastkatastrofen. Här ser ni Chuva de Prata, ett holografiskt lack från Up Colors. Det är inte min favorit bland silverholosarna men det är ju inget fel på det heller. På mina stickor ser den mest ut som Color Clubs Worth the Risque. Samma ton och samma holoeffekt ungefär. På de här bilderna ser det inte alls lika holografiskt ut som det gör på stickorna. Jag har en misstanke om att jag inte lät det torka tillräckligt innan jag tog bilderna. Det torkar segt nämligen och det kräver minst tre lager för att blir jämnt och snyggt på naglarna.

Jag ska nog testa mina Up Colors igen och tunna dem rejält innan jag målar med dem. De är så tjocka och sen har de så sladdrig pensel så jag blir irriterad och bedömer dem hårdare än nödvändigt tror jag. De kanske inte är så hemska egentligen. Nej, man ska ge alla en chans till, även Chuva de Prata.

 

En svårbestämbar färg som jag bar nyligen ska ni få se här. Det var en dag med åska och regn så jag passade på att bära ett lack som matchade vädret. Jag kan inte säga om det här är grått, grågrönt, blågrönt, blågrått eller blått. Det är en väldigt svårbeskriven nyans. Jag kan inte riktigt bestämma om jag gillar den eller inte heller. Mycket knepigt. Ibland är det vackert på ett lugnt och stillsamt sätt, sedan upplever jag det som platt och ointressant. Förra gången jag bar det var jag också osäker, men då mest med tanke på formulan.

Tre lager, tunna lager, den här gången och inga problem med formulan. Den passar uppenbarligen att läggas på tunt. Det torkar snabbt, jag hade dock som vanligt ett lager av Seche Vite som överlack. Färgen är samma åskmolnsnyans som jag redan beskrivit ovan. Det är skimmerfinish men en frostvarning. Vad tycker ni? Är det vackert? Är det tråkigt? Jag blir inte klok på det... Förmodligen kommer jag prova det igen och igen för att försöka bestämma mig och frågan är om jag någonsin kan göra det. Men det blir ju alla fall använt då. ;D

 

 

Och nu kommer det smink! Jag förstår, ni är i chock. Vad har hänt med bloggen? Massor av inlägg man inte sett röken av på år och dar och nu kommer det igen, produktrecensioner och smink! Japp, jag är själv lite häpen. Att ni får smink beror på att jag alltså försökte rädda delar av det som förstördes i utkast-döden som blogg.se ordnade i och med deras uppdateringar för en månad sedan. Jag hittade bland annat dessa bilder från för två-tre år sedan och högg tag i dem för jag kom ihåg vad det var för ögonskugga. Det är Fyrinnaes Lust Bunnies! 

Tekniken ser enkel ut. Jag gissar att jag har en klistrig bas av något slag, kanske Face Dignity eller något liknande. På den ligger Lust Bunnies från franskant till över globbenet och sedan toades den ut i en highlighter. Det skulle kunna vara Makeupcosmetics Magic Copper eller Fyrinnaes Shinkirou. Kan faktiskt tänkas vara Fyrinnae Polar Bear för den ser lite mer guldig ut än jag tänkte först. Det kan ju vara något helt annat också. Svart kajalpenna runt hela ögat och en ganska dåligt fästad lösögonfrans. De här är stela och besvärliga att jobba med. Billiga fransar från eBay. Ja, det var vad jag kunde säga om detta. Bruna linser, så klart, Mascara på nedre fransarna. 

Nu till något helt annat. Något som alldeles för sällan händer nu för tiden. Ett inlägg som handlar om något annat än bara ett nagellack. Japp, jag ska skriva om nagelvård! Vad säger ni om det? Det var ett tag sedan det hände sist. Jag brukar inte ha så mycket att säga. Jag har haft samma rutin sedan hösten 2007, typ. Nå, nu har jag faktiskt kommit att prova något nytt. Derma Nail från Summers Lab. Det började med att jag på ett forum jag frekventerar såg en tjejs inlägg med före och efter bilder. På tre veckor hade hon fått en distinkt kvalitetsskillnad på sina naglar och en kraftigt ökad tillväxttakt. Hon hade börjat efter att Loodie Loodie Loodie skrivit om Derma Nail på sin blogg och gjort ett Youtube-inslag om produkten. Loodie har även gjort en officiell reklamfilm för produkten då hennes recensioner gjorde att intresset ökade så mycket efter att hon skrivit om det på bloggen. Ja, jag var helt enkelt tvungen att skaffa hem en egen flaska och prova. Tillsammans med flaskan följde en liten tub med Cutemol nagelbandskräm och efter att ha gjort slut på den köpte jag en jätteburk av den. Jag ska berätta lite om min upplevelse av den med.

Vi börjar med att konstatera att Derma Nail nail conditioner är en vätska som man applicerar med en stav som är fästad i korken. Vätskan ska hjälpa sköra naglar att bli starkare och kunna växa sig längre samt hjälpa mot att naglarna skivar sig eller bryts. Produkten är gjord av Summers Laboratories och vill ni ha en egen flaska finns den att få tag på ganska enkelt på eBay. Man konstaterar dock på flaskan att det inte är en "quick fix" utan resultaten kommer när nageln växer ut, det vill säga man kan få vänta i minst 6 månader innan man kan bedöma om den fungerar helt men på fllaskan menar man att 8-16 veckor ska kunna ge en fingervisning om att naglarna blivit bättre. Jag har inte använt den så länge än, jag har när jag skriver detta använt Derma Nail i en månad lite drygt. Jag kommer uppdatera er om hur det går framgent men tänkte börja nu och sen återkomma månadsvis så vi kan se hur det utvecklar sig och i bästa fall, om jag genomfört behandlingen till december, ge ett omdöme om hur produkten fungerat. Jag har redan börjat slarva nämligen... 

 

Hur används då Derma Nail nail conditioner? Jo, man droppar med staven lite vätska på nagelbandsområdet så att den kan tränga ner till själva nagelmatrix där nageln växer. Efter att man droppat på vätskan ska man inte tvätta händerna på minst en timme. Detta ska göras två gånger om dagen. Man kan även droppa på nagelplattan och nagelns fria kant om man vill. Produkten innehåller Isopropyl alkohol, butylen glykol och acetyl mandelic acid. 

 

Krämen, Cutemol, är ett komplement. Den är framtagen i samma dermatologiska laboratorium för att hjälpa mot extremt torr hud. Den kan användas mot eksem, psoriasis, självsprickor och andra problem. Den hjälper också torra naglar och nagelband. Den innehåller en massa spännande saker men jag tänker bara nämna mineraloljor lanolin och bivax. Är ni intresserade har Loodie massor med mer kompetent information som jag inte alls kan förmedla lika bra som hon. 

Jag började med Derma Nail 10/6 2012. Jag hade då  precis fått  naglarna missfärgade av China Glaze Sunshine Pop och jag hade brutit hörnet på pekfingernageln, ett vanligt problem för mig. Ni ser på bilden ovan hur naglarna såg ut. Mina naglar skivar sig sällan numer, jag har använt min nagelstärkare mer eller mindre konstant sedan 2007 och de gånger jag bytt ut den så börjar naglarn genast skiva sig och bete sig igen så jag vågar inte lämna bort den ur min rutin. Den är alltså fortfarande del av min nagelvårdsrutin. När jag startade behandlingen med Derma Nail gjorde jag alltså så att jag droppade Derma Nail på hela nageln när jag lackade om naglarna och när den sjunkit in så lade jag min vanliga nagelstärkare, OPI Natural Nail Strengthener, som baslack som jag alltid gjort. Sedan droppade jag Derma Nail på nagelbandsområdet/matrix varje morgon och kväll och masserade in Cutemol när jag kom ihåg det. Så fortsatte det fram till semestern då jag hamnade lite ur min rutin.

Bilden ovan är från 25/6 2012, efter två veckors användning. Fler avslagna hörn och en underlig hinna över nedre delen av nageln. Nagelband? Aldrig haft så förut. Jag tror det har att göra med Derma Nail behandlingen. Huden på fingrarna är torr efter att jag fått tid att lacka om naglarna lite väl ofta. Jag bestämmer mig för att prova lite nya removers. Naglarna är mindre missfärgade men det är inte så konstigt och hade skett oavsett behandling då inget lack jag använt har färgat naglarna så som Sunshine Pop. Inga naglar skivar sig men jag har slagit av ytterligare hörn, som sagt. Jag har börjat slarva med att droppa på produkten morgon och kväll, istället blir det att jag använder det endast före omlackning, Det blir alltså minst en gång om dagen, ibland två, så skillnaden är kanske inte så stor egentligen. Jag dränker in hela nagelplattan, nagelns fria kant och nagelmatrixområdet. Fortfarande använder jag min nagelstärkare som baslack. 

Bilden ovan är från 7/7 2012. Nagelbanden är något mindre torra efter att jag under två veckor använt en annan remover som varit mer skonsam mot huden. Jag har inte längre den konstiga hinnan längst ner på naglarna. Naglarna känns bra men jag upplever inte någon stor skillnad i tillväxttakt, ni ser att de växer väldigt långsamt. Det händer inte mycket på en månad. Jag har varken klippt, filat eller buffat naglarna under den här perioden (eller någonsin, typ) så det här är den nakna sanningen utan några som helst försköningar.

 

Jag har blvit sämre på att använda Cutemol men försöker alla fall massera in den en gång om dagen. Det är en underbar kräm, fet och härlig. Den går dock inte in i huden särskilt snabbt och jag använder den så klart inte bara på nagelbanden utan smetar glatt in den på hela händerna och armbågarna och lite överallt. Lanolinet är den ingrediens jag tror på, det är den som finns i Lemony Flutter också om jag minns rätt. Det luktar inte så gott men jag klarar Cutemol bättre än LF då den inte döljer lanolinlukten med artificiell citron. Jag gillar Cutemol men jag tror ändå att bytet av remover gjorde mer för min torra hud än vad krämen lyckades med. 

 

Så, det var del ett i det här projektet som alltså, om jag gör som jag tänkt, ska fortsätta fram till jul. Det ska bli spännande att se om Derma Nail kan påverka mina naglar positivt på sikt. Det är ju som sagt inte någon snabb lösning och vi kommer inte att veta hur det ligger till med det innan mina naglar hunnit växa ut helt från roten. Jag tror ju det kommer ta mer än sex månader med min tillväxttakt... 

Usla bilder igen. Neoner är inte helt lätta att fota. Det här är alla fall Surfin' for Boys från China Glaze Summer Neons kollektion. Jag föll till föga och skaffade två av lacken från den här kollektionen eftersom Nailtastic-Annes neonförtjusning sakta men säkert nött bort mitt motstånd och från att ha tyckt att neoner är kul ibland men kanske inte så himla nödvändiga är jag nu omvänd och nyfrälst. Det är jätteroligt med neon! 

Jag har här använt två lager av Surfin' for Boys över ett nudelack och det gick rätt bra att måla med det så jag kände inte av några formulaproblem. Tyvärr fick jag för mig att göra köttbullar innan jag fotade, och det hade säkert inte varit ett problem i sig men jag hade en liten köksmaskinsolycka där jag glömde lägga plastlocket över skålen innan jag startade omrörningen så jag fick färs och ägg och lök överallt, inklusive under skåpen och på golvet och ja... det blev storstädning. Ganska kraftigt slitage på stackars Surfin' for Boys alltså vilket syns speciellt på flaskbilden. Färgen är en koralltonad orange med rosa skimmer, väldigt fin och värd bättre bilder men sånt är livet. Ni har alla fall sett det hos hundra andra bloggare och vill ni kan ni klicka på den här länken och se Annes bilder av det. 

Och ett sista inlägg för idag med bilder från arkivet. Det här bar jag i vintras, Misa Blueberry Glaze. Jag visade det på bloggen 2008 tror jag, när jag precis köpt det, men det kan gott och väl få komma fram och säga hej igen. Det är ett härligt lack. Vacker mörkblå utan att bli svart. Aningens lila ton men inte så att den egentligen blir blurple utan den är blå. Midnattsblå! det är en fantastisk glans i det. Skimret är så finmalt och ger det en ljuvlig lyster. Finishen är som glas. Jag vet att det är tre lager här och jag hade tjäntat på ett fjärde. Jag gör dock extremt tunna lager så förmodligen klarar sig de flesta med två-tre lager utan problem. Formulan är tunn och lättlackad men behöver det där sista lagret jag hoppade över för att bli jämnt. Man kan se strimmor om man tittar på mina bilder, men de märks inte av på samma sätt i verkligheten. Jag misstänker att lacket faktiskt hade kommit mer till sin rätt med lite flödigare lager än mina. 

Visst är det vackert i färgen och lystern! Misa gjorde, och gör väl än, några riktiga juveler till lack!

Mer räddat från arkivet. De här bilderna kände jag alla fall igen direkt jag snubblade över dem när jag trålade det enorma bildarkivet efter förlorat material. Det är OPI DS Signature, ett av de DS som fortfarande var holografiskt men mer i en scattered version. Ganska grova partiklar alltså och inte så sammanhållen regnbåge. Ändå ganska fint tycker jag. 

Jag tycker det är en köttig rosa med lila inslag. mellanmörk och som sagt, en scattered holo som ger lösa regnbågar. Den är pigmenterad och täcker väl med två lager, inga knepigheter med formulan. Jag köpte den efter att den försvunnit från TD och andra återförsäljare, klantigt nog, de flesta av mina DS köptes medan de fortfarande fanns hos e-tailers. Jag betalade 12-15 dollar för den tror jag, plus några dollar i frakt, på eBay. Ganska dyr jämfört med mina andra DS men som sagt, är man sen på bollen får man betala, så är det ju.

Lite olika bildvinklar och ljus. Jag tror bilderna är från vårvintern men jag är inte säker på det heller.

Det är ett trevligt lack och en rätt fin och kraftig rosa så det blir inte så mesigt. Jag tycker det är helt okej så men det är inte favoriten eller det jag främst sträcker mig efter. Jag gillar det dock mera än mina andra rosa DS. Chiffon och Divine. I och för sig så är det ju rätt mycket lila i den här så den kanske ska jämföras med Exclusive och Extravagance istället? 

 

Min avsikt är ju att peta ut inlägg med de bilder jag räddade från evig glömska efter att hela arkivet gick upp i rök för några veckor sedan. Jag trålade ju igenom lite bilder men inte alla, vi har ju lagt upp mer än 40 000 bilder genom åren, men jag försökte alla fall fånga upp lite av det som annars skulle vara evigt förlorat. Bilderna jag hittade tänker jag alltså lägga upp men det blir utan de texter som fanns. Jag minns alltså inte längre hur många lager eller något om lackningsegenskaperna på det här lacket.

Det jag minns är att Metal Barbie köpte det åt mig när hon var i LA och att jag länge önskat mig den här skönheten. Det är ett vackert rött lack med ljusare röda små glitter i och det känns både klassiskt och lite extra piffigt på samma gång. Jag tycker färgen är klädsam och jag har inga minnen av några problem så förmodligen skötte det sig bra. Jag gillar Finger Paints faktiskt, de lack jag har är riktigt trevliga. Önskar de vore lättare att få tag på. Vore kanske något för Nail Mail att ta in? Jag skulle säkert köpa några då för det är ett märke som har gjort många väldigt snygga lack och man måste i nuläget swappa eller försöka hitta dem på eBay.

Jag vet att det är en massa fluffigt Birma-hår på bilderna. Det finns en förklaring. Signe hade bad-dag och jag hade päls överallt efter att ha schamponerat, balsambehandlat, torkat och kammat henne. Jag tror det här håret fanns på mina kläder och självklart klibbade fast när jag skulle ta bilderna. Att det inte finns med på alla bilderna skvallrar lite om det. Och för att få bra fäste för katthår så hade jag så klart smort in händerna precis också. 

Om ni bortser från pälsluddet och istället tittar på lacket så är det Seducao Rosa från Jades holografiska kollektion. Det är det mellanrosa i kollektionen, Delirio Rosa är ljusare och Deja Vu mörkare. Alla tre är snygga och fantastiskt holografiska så vill man ha ett är det bara att välja den nyans som känns mest lockande. Eller så skaffar man alla som jag. :D

Två lättmålade lager ger fullständig täckning och lacket balanserar mellan scattered och linjärt men jag vete sjutton om jag inte vill kalla det linjärt ändå. Det är holoflamma och tydlig regnbåge med ganska åtskilda färgband även om en viss sammanblandning finns, men vad tusan, det gör det även i många linjära lack. Jag tycker alla Jade-lacken varit helt fantastiskt fina och bra och jag rekommenderar dem alla varmt! De finns att köpa hos Llarowe. 

Ett av de vanliga filmklippen kommer här:

Femton sekunder utan direkt sol. Kan ju vara spännande. Solen hade alltså gått i moln men jag har filmat på dagen och ute.  

Kassa bilder på ett lack som förtjänar det bästa. Color Club Get Your Lem-on är faktiskt lika lysande som Orly Glowstick, dessutom har det ett grönt skimmer som faktiskt syns på nageln och det doftar syrliga karameller. Jag älskar det! Min nya kamera och jag är dock inte överens om hur vi ska få till bilder på det. Jag orkar inte experimentera för att få det perfekt och bilderna är verkligen mediokra. Ni kan titta på mitt gamla inlägg om lacket om ni vill men de bilderna är lika fel som de jag fick nu. Mer fel faktiskt, för det ser blekgult ut på dem och lacket är självlysande överstrykningspenne/reflexväst på dagisbarn gult. Alla bilderna är tagna inomhus för ute blev det bara utfrätt och omöjligt.

Det ser tjockt ut på naglarna, det vet jag. Det beror på att under två lager Get your Lem-on är det fyra lager Orly Dayglow, ett vitt lack, och det är inte bra underkläder just för att det kräver så många lager. Jag har alltid använt Get Your Lem-on själv förut och det går bra det med, men efter att jag lackat med Dayglow ville jag byta färg utan att lägga tid på att lacka om så det blev så här. 

Ovanpå vitt blir Get Your Lem-on grönare än det är om man använder det ensamt. Min pappa tyckte det var mer grönt än gult när han  såg mig med det på. Det är det nästan. Det gröna skimret är oerhört prominent under alla förhållanden och lacket är närmast självlysande. Man kan inte missa det, man ser sina naglar hela tiden som små lysande fläckar av näthinnefrätande reflexbandsgult. Gillar man inte starkt doftande nagellack ska man dock avstå från den här som definitivt luktar som en hel påse citronkarameller. Jag gillar det men det finns säkert många som tycker det är jobbigt och den här doften ger sig inte på några timmar utan sitter i lika länge som du bär lacket. En viss försvagning sker, så klart, men den sitter i. 

Vita naglar gillar jag mest när det handlar om jellylack men jag har burit vita, täckande lack, och gillat det med. Det blir en så kraftig kontrast och känns ungefär som att bära svart om ni förstår hur jag menar. Som en ickefärg. En ofylld yta. Det är lite speciellt och det är ganska sällan jag är på rätt humör både vad gäller helt vitt och helt svart. Jellylacken upphäver den där strängheten och blir alltså mer lättburna, men här och nu ska vi inte snacka jelly utan ett av de kompromisslösa opaka. Orly Dayglow.

I flaskan lockar lacket med ett finmalet blått skimmer men det följer inte med till nageln så man kan upptäcka det med blotta ögat alla fall. Jag kan föreställa mig att någon med en cool lightbox och specialoptik till kameran och en jävla massa skills som jag inte har kan få till bilder med det där illusiva blå skimret men jag ser det inte. Hade det funnits där hade lacket gått från filmjölksvitt till lättmjölksvitt och jag tror jag hade gillat det mera.

Formulan är katastrof. Ni ser fyra, ibland fem, tunna lager och man kan se överlappningar där jag inte fått lagren perfekt kant i kant och man kan se strimmighet om man verkligen vill. Jag vill inte det. Det är lite som att man målar med den där filmjölken färgen påminner om. Fyra till fem lager innebär en lite seg torktid även med Seche Vite, fast det funkar alla fall. Kanske yttorrt på en kvart, möjligt att hacka i över en timme. Om man valt att ha en vit i kollektionen för att ge ett underlag till de lite skirarer av neonerna (Glowstick och Don't Melt My Popsicle) så är ju en vit som kräver fyra lager inte någon bra idé. Då måste man ju ändå upp i sex lager lack innan man är klar, plus underlack och överlack vilket ger minst åtta lager. Nej, Dayglow blir nog inte så använt av mig, även om jag har testat att lägga neon över det. Det blev häftigt men inte så häftigt att inte ett annat lack kan göra samma jobb på ett bättre sätt.

Layla Purple Illusion skulle kunna ha favoritpotential. Det är en rödbaserad lila, ni vet att jag älskar det, och den är superholografisk, som jag också älskar. Den jäklades dock med mig och resultatet blev dåliga bilder och en Sminka på dåligt humör. Den kommer så klart få fler chanser men jag var lite besviken när jag bar det. 

Så, vad hade hänt som gjorde mig så arg på lacket? Jag målade på det ganska sent på kvällen, beslöt att jag skulle gå och lägga mig direkt efter och lät därför inte mitt Seche Vite genomhärda under lacket. Skitdumt för med SV både under och över ett lack så kan man få... shrinkage. Ni ser det, eller hur. Lacket har när det torkat dragit upp från nagelns yttersta kant och orsakat en vit strimma av naken (flämt!) nagel. Det här är irriterande, inte bara estetiskt utan även för känseln när man rör naglarna. Jag målade på en liten gnutta lack ytterst, tog mina katter med och hälsade på en bekant till familjen som är på ålderdomshem och när jag kom hem igen hade förbättringen nötts av och jag bestämde att jag skiter i det och fotar eländet och är klar med det. Sen bytte jag lack och blev glad igen.

Egentligen är det ju inte lackets fel att det blev så här och möjligen kommer den här och Red Taboo, som jag också sabbade för mig själv, testas igen inom kort. Vi får se. Det är alla fall två lager av Purple Illusion som verkar ha samma formula och egenskaper som de övriga lacken i kollektionen. Den ligger, som sagt, över ett lager av Seche Vite och har även, som vanligt, ett lager Seche Vite som top coat.

Film på eländet:

 

Jag hade tänkt använda det här lacket som underkläder till ett Dependholo för en vecka sedan, men det är så fint att jag tog ett par bilder av det, och bar det ett par timmar, för sig själv. Det är min favorit i bleklila. Väldigt ljust och med en känsla av lätthet. Kalt nog i tonen att fungera mot min hudton, till skillnad från t.ex Light as Air från China Glaze. Jag ska inte säga så mycket mera. Ville mest påminna om att det här lacket finns och att det är så otroligt vackert. Vill ni ha mer av mina tankar kring det finns det gamla inlägget att läsa. 

 

Inte bra bilder, inte en manikyr som gick hem i stugorna. Nej, det här blev ingen succé. Det är Number One Nemesis från OPI:s Spiderman-samarbete och jag har sett fantastiskt fina bilder av den hos bland annat Alizarine. På henne är sådana här färger snygga, det vet jag, jag har sett henne i något liknande IRL. På mig brukar den här typen av färger vara snygga. Jag älskar stålgrått och tenngrått och blygrått och kolgrått. Jag vet inte varför den här inte blev bra på mig. Det är nog finishen kanske?

Mina bilder av lacket ensamt är från morgonen. Det är en sorts mellangråmetallisk färg med guldskimmer. Jag tänker mig att den borde matcha Siris päls rätt bra men jag fick aldrig tillfälle att ta en bild eller ens göra en vettig jämförelse för Siri skulle promt ut och patrullera hagens gräns för att jaga de näbbmöss som smiter genom nätet ibland. Det kändes inte heller viktigt nog för mig för att behålla lacket på längre än nödvändigt. Jag kan dock avslöja att det är tre lager. Det torkade segt som snor och jag fick hack i pekfingret säkert två timmar efter att jag lackat och använt Seche Vite. Bu! 

Så, jag stod alltså med en halvtrist manikyr och skulle iväg till optikern (erbjudande på tre par glasögon för 1990 kronor!) och då tänkte jag liva upp det hela lite. med en accentnagel med ett lack från Sally Hansen. Jag har fått det som ett extra i en swap och jag hade nog inte köpt det själv men det ser spännande ut i flaskan. 

Glitter i svart, blått, aqua och så en massa prismatiska också. Jag lade ett lager på ringfingernaglarna. Jag kan inte säga att jag gillar det. Det känns alltid lite jobbigt när inte alla naglar är lika och ska jag ha accenter föredrar jag typ ett glitterstreck och en strassten eller något annat "mindre" än en hel nagel i avvikande färg. På plussidan är att ni fått eftermiddagsbilder tagna inomhus av Number One Nemesis så man kan se färgen på ett lite annat sätt än morgonbilderna tagna ute som jag visar ovan. 

 

NYX Purple Noir är ett av de lila lack i min samling jag verkligen gillar. Underbart skimmer, underbar, djup färg, lättlackat och ja, bra på alla sätt. De här bilderna är, som ni ser räddade efter det stora utkast-kastandet som skedde ofrivilligt här på bloggen i och med att blogg.se gjordes om och jag minns alltså inte vad jag hade skrivit från början. Jag tror det här är två-tre lager, knappast mer för det skulle jag minnas. Jag har använt det förut och jag tror det finns ett gammalt inlägg om det men jag orkar inte leta efter det nu för sökfunktionen är så seg. Speciellt här på landet när jag inte har mitt vanliga bredband utan en svajig uppkoppling som inte ens låter mig se på svt-play. Jag tycker ändå bilderna är värda att rädda för det är ganska bra sådana. MAn ser skimret och man ser färgen väl, precis så som jag upplevde lacket, alla fall på min, inte specialinställda utan helt normala skärm. Jag gillar NYX och de har en hel drös med jäkligt fina vampiga lack i vinrött, aubergine och lila som jag verkligen rekommenderar dem som, likt jag, uppskattar den typen av lack. Dessutom är de ganska billiga och lättillgängliga genom Cherry Culture där jag köper mina men även Beauty Joint. 

 

 

 

Heather Pink över ett nudelack. Två lager av det holografiska lacket. Det är ett mycket blekt rosa med lilaton eller om det är tvärtom. Det är lätt att måla med, formulan är inte lika tjock som i några av de andra lacken, och som ni ser har det en ganska trevlig, scattered, effekt. Det är inget större fel på det men det gör mig inte salig av lycka heller.

När jag målat den täckande på en swatchsticka, ca 4 lager, och inte har ett rosatonat lack under (OPI MY Very First Knockwurst) är det här lacket inte så rosa alls. Dess närmaste släkting på stickorna är faktiskt Up Colors Laser Lilas som är en dupe på stickorna förutom att Depends lack är betydligt mer holografiskt. Eftersom den är så pass skir och alltså i en layering går att påverka mot antingen rosa eller lila (och säkert få fram spännande effekter över andra färger med) så skulle jag kunna tänka mig att den är rätt användbar. Sugen på rosa holo? Rosa manikyr och ett lager av detta. Lila holo? Samma sak. Den är dessutom, enligt stickorna, extremt lik Depends eget lack Plum som egentligen bara har en halv droppe mer lila i sig men annars överensstämmer helt med den här färgen. Använder man dom som layeringlack så är det alltså inte nödvändigt med båda, skulle jag tro.

Filmsnutt kommer här. Lite överexponerad men man ser den holografiska effekten bra.

Jag måste ju visa min persikofärgade favorit från Essie, Tart Deco. Den är kanske lite mer orange än man förväntar sig när jag säger persika men den är ändå orange med mycket rosa i och då måste väl persika vara en korrekt beskrivning?

Tre lager av lacket som är enkelt att måla med och torkar rätt snabbt med ett lager Seche Vite på. det blir mörkare på naglarna än i flaskan och även betydligt skarpare än man kan tro när man ser det bakom flaskglaset. Det ser oskyldigt ut innan det torkar men sen... ja, då blir det mer sprutt på färgen.

Egentligen ser persika rätt anskrämligt ut på mig men det är kul att ha lite omväxling och jag gillar på något vis det här lacket. Jag har visat det förr, här är en länk, och det ser inte ut som samma lack. Jag upplevde det som färgkorrekt då jag tog de bilderna och jag upplevde det som färgkorrekt nu. Det var mycket mer rosa/korall då och mer persika/orange idag. Jag har ingen aning om vad som hänt men det ser ut som att färgen blivit mer bruten i vitt redan när man tittar på flaskan så möjligen har pigmenten brutits ner och förändrats. Jag upplevde alla fall inte förra gången att lackets färg förändrades från flaska till nagel, men det är ju mer än ett år sedan jag använde det senast så det är ju lite svårt att minnas exakt. Ja, oavsett om det förändrats eller ej är det en trevlig formula och en trevlig färg. Det matchar dessutom vackra rosen Anne Boleyn. :D

Mer räddat material från det opublicerade arkivet som upphörde existera när blogg.se uppdaterades. Det här är ett lack jag inte har kvar originalinlägget till även om det en gång har funnits ett sådant. Jag gillade inte de bilderna och tänkte ersätta det med ett nytt inlägg och så - poff! - och nu sitter jag här. Men några bilder hittade jag rätt på och nu kommer alltså dem.

Jag minns inte hur många lager det var här, tre kanske? Det är en vacker, supervampig skönhet med hög glans. Formulan är lite speciell på NYX-lacken, lite tjockare men inte på ett obehagligt sätt. Jag tror det här var så men jag minns inte det heller. Jag minns inte mycket alls mer än att jag gillar den här färgen och det här lacket. Djupt purpurtonad. Härligt skimmer. Klassiskt vampigt. 

Lite bilder räddade från arkivet som försvann. Som ni ser i det gamla formatet, men de finns ju kvar i bloggens bildarkiv alla fall. Inlägget är borta, bilderna är kvar. Nå, ni får alla fall se det och ni kommer få se mer som jag återfunnit bland alla de 40 000 bilder som publicerats av mig och Emma genom åren... 

Jag minns inte längre om det är ett eller två lager av lacket men jag minns att det var pigmenterat och täckande. Det är ett bra lack med en kass pensel. Sen är det ju lite roligt med korken med lack i och det, men praktiskt, nej. De här flaskorna går heller inte ner i Helmerlådorna så de är lite knepiga så också. 

Som ni ser är det ett mörkblått sklimmerlack och jag tycker det är snyggt. Sen finns det så klart jämförbara lack som kanske är mer lättillgängliga men jag ångrar inte att jag köpte det här. :D

Rött eller rosa, det är frågan... jag har en tendens att klumpa ihop rosa med fuchsia och cerise och magenta också och det här lacket är precis på gränsen. Jag tror dock jag sätter det i kategorin rött. Nej, rosa... Argh! Nej, det ser rött ut för mitt öga så nu får det bli rött. Jag tror det fick vara i rosa kategorin förra gången. Låt mig kolla. Jodå, då var det rosa enligt mig. Då var det också vinter så det kanske var ett kallare ljus. Idag har jag uppfattat det som rött hela tiden. Jag har ett lager mer av det också den här gången, tre lager istället för två, vilket ger en djupare färg. 

Som ni ser är det en röd med mycket magentaton. Det är mängder med glassflecks eller microglitter, jag är värdelös på den här typen av finesser i lack men jag kan se olika små glittriga partiklar nedsänkta i jellyn, för basen är jelly, och det är både rött och rosa glitter i den. Tror jag. Eller så är jellybasen röd och glittret rosa? Jag kan inte säga hur det förhåller sig men lacket är oerhört tjusigt i alla fall och jag rekomenderar ett inköp av det

Jag beställde mitt från Cherry Culture tillsammans med de andra tre som ingick i samma kollektion och alla är enastående vackra och jag tycker man ska ha dem om man gillar den här typen av lack. Jag gillar dem ofantligt mycket faktiskt. De är dessutom bra att måla med, har bra torktid och egenskaper och mest av allt, de är så glittriga! Så mumsigt glittriga! Jag gillar verkligen finishen med dess djup och så gnister, gnister, gnister!

Det glittrar i alla ljus men förändras, som ni ser, något beroende på ljusets förändring under dagen och vinkeln man håller fingrarna i. Bilderna är tagna i fönstret en dag med regnskurar. Det var alltså molnigt eller solglimtar och det är bilder från förmiddag och eftermiddag. Mer rosa ibland, mer rött ibland, kallare ibland i tonen, och ibland varmare i tonen. Det är alltid vackert. Jag vet att jag har liknande lack från både China Glaze och OPI men den här är min favorit. Så är det bara. 

Vad tycker ni, rött eller rosa? Och har ni några favoritlack av den här typen?

Vi avslutar med en bukett jag plockat i trädgården. Bourbonrosen Great Western och Balsgårdsrosen Irma. Väldoftande skönhet.

 

 

 

Vissa lackkombinationer blir närmast självklarheter för en, som den här för mig. Jag tror tillfällena jag använt Turquoise&Caicos från Essie utan att efter ett tag ge den ett lager av det här lacket är lätt räknade. Det är Golden Seahorse från LA Splash som ofta får agera överrock åt T&C. Det beror mest på att jag inte orkar bygga den här skönheten till opacitet och de båda lacken passar varandra som hand i handske. När jag bär T&C känns det liksom som att jag borde passa på och bära den här med.

Det är ett lager av Golden Seahorse över den befintliga manikyren och så ett lager Seche Vite för att ge en slät yta. Man kan behöva två lager överlack om man är känslig, som jag, men det blir en hyfsat slät känsla redan efter ett. Basfärgen på Golden Seahorse är samma som på T&C, kanske något mer blå, och så är lacket späckat med guldglitter. 

Eftersom regnet upphört så tänkte jag bjuda på lite trädgårdsbilder. Så här ser det ut just nu hemma hos mig.

Övre raden från vänster: Kameliaschersminen blommar, Gallicarosen Prince Frédèric och damascenerrosen Mme Hardy tillsammans, bourbonrosen Coupe d'Hébè håller på att slå ut och min altan och utsikten över vallen.

Nedre raden från vänster: Austinrosen Heritage, kameliaschersmin och bourbonros, Austinrosen Constance Spry och myskrosen Ghislaine de Feligonde.

Honungsrosor blommar på min gavel.

Siri vaktar huset. 

 

 

God morgon alla härliga läsare. Här är det en regnig start på lördagen, vilket syns på mina bilder, men lacket är fint i alla väder så här kommer pinfärska bilder på Essies Turquoise&Caicos. 

Jag har visat den här på bloggen förut men det är en skönhet jag gärna återkommer till. De bilderna är tagna i sol dessutom så man får lite variation trots reprisen. Jag märker också att jag med åren målar tunnare och tunnare lager. Då behövde jag tre lager för önskad täckning, nu behövde jag fyra på de flesta naglarna. Observera att man både nu och då kan ana en viss VNL, det är ett semi-jellyliknande lack. Trots de fyra lagren är torktiden helt okej med ett lager Seche Vite som överlack. 

Färgen är en lite "squishy" aquagrön eller aquablå om ni hellre vill det. Mjuk och fin och liksom mumsig. Älskar kombinationen av färgen och finishen som får mig att beundra naglarna hela tiden trots att det "bara" är ett vanligt krämlack. Det är enkelt att måla med Essies pensel men den är smal och gör man tunna lager, som jag, så vill lacket gärna se strimmigt eller flammigt ut de första lagren. När man väl fått det jämnt är det dock så vackert på att man glömmer eventuella besvär. Jag upplever faktiskt inte att det är jobbigt, jag har inga problem med att måla tre eller ens fyra lager om bara lacket torkar och sköter sig för övrigt. Jag hatar laack som bubblar eller blir sega och vägrar torka ens med Seche Vite. Det här är inte så. Det kräver lite fler lager men det är ändå inte speciellt krävande och det man får är naglar i den ljuvaste pastell man kan föreställa sig!

 

Här kör vi holofredag till max. Sminkan började tidigt och jag avslutar sent, således blir det nästan 24 timmar av holo, kul va?! Ocean Rush har ni sett förut men jag har inte visat det så jag tänkte jag skulle göra det. Det är ju ett av de gamla holografiska Laylalacken och formulan är mycket sämre än hos de nya. Jag körde Aqua Fix eftersom det känns som ett vinnande koncept med Laylalacken och det blev iofs inga kala fläckar men däremot så var det en massa klumpar i lacket. Det gjorde inte så mycket för slutresultatet men det var ingen fröjd att måla med precis. 

 

 

Två lager täcker bra ovanpå Aqua Fixen. Inte så kul formula som sagt men det är värt det för det är ett underbart lack med massa tjusiga regnbågar. Jag brukar föredra att fota min hololack i strålande sol men här upplevde jag att det liksom frätte ut regnbågarna och att det faktiskt blev bättre inomhus i hologensken. Lite blandade bilder alltså.

 

 

Jag har tråkigt just nu så det blir ett till holoinlägg. Skräpbilder, tyvärr, på ett jättefint lack. Emma visade det i all dess prakt så jag hänvisar er till hennes inlägg för den estetiska upplevelsen. Jag vet fan inte vad som hände... Det är inte svårt att måla med. Det här är tre lager men inte för att mer än två behövdes utan för att jag missat halva naglar, skrapade av vått nagellack med korken, smetade vått nagellack på byxbenet... Ja, ni vet. jag var så klumpig, så klumpig, så klumpig. En nagel fick göras om helt och när jag ser bilderna så här i megastort format så borde jag gett upp och gjort om allt. 

Kladdet i nagelbanden är inte formulafel utan användarfel. När jag hackat i det våta lacket med korken tänkte jag "bättra på lite" och så blev det så här. Skit. Men, men... Förhoppningsvis puttas det här inlägget ner snart av något vackert från Emma. 

Filmen är bättre än fotona på att visa holoeffekten. Titta på den alltså.  

Nu är det riktig holofredag, denna institution bland oss svenska nagelbloggare som Skimmerskuggan startade för många, många månader sedan. Det här måste vara den utmaning i bloggvärlden som hållit längst. Det är inte så konstigt för vem gillar inte holografiska nagellack? Jag tjuvstartade redan strax efter midnatt men det här är det mer aktuella inlägget jag planerat visa. Ni kommer väl ihåg SOMMARUTLOTTNINGEN där man kan vinna två av Jades holografiska lack? Det ena av dem är det här. Jade Energy!

Säg inte annat än att det är tjusigt! Det är en vacker havsblå nyans, eller blågrön om ni så vill, teal för den engelsktalande. Den är lite grand ett kärleksbarn mellan Hits Hera och Depend Ocean Green men mer holografisk än någon av dem. En underbar färg och en fantastisk uppvisning av regnbågar. Jag var snål med lacket och gjorde som med mina andra Jade, två lager av lite flödigare karaktär, men Energy har lite tunnare formula så ett tredje lager som jag lade på lite senare gjorde susen. Det klarar sig dock med två om man vill det. Torktiden är snabb och lacket är fantastiskt på alla sätt, precis som syskonen. 

Det numera obligatoriska fiilmklippet kommer här:

Och så blir det några ytterligare bilder...

 

Jag är först ut denna holofredag, misstänker jag.  Det kommer mera under dagen dessutom. Ni minns ju det skepssbrott som arkivet led när blogg.se ändrade och införde det nya systemet. Massor, massor av utkast som försvann. Ett inlägg som är kvar av de jag hade med holografiska lack som återanvänts är det här. Ett av mina absoluta favoritlack från OMG-kollektionen som kom 2007. Jag gillar 2NITE, FYI och L8R G8R mest av dem alla, och OMG, och alla dem har jag en backup på för säkerhets skull. Vill inte vara utan dem...

FYI är en mjuk och kalltonad nyans av beige. Superholografisk så klart, superlinjär dessutom, och verkligen smickrande på fingrarna. Jag älskar den här nyansen som är fin även när den inte är så holo. Då är den ett trevligt nudelack helt enkelt. Man ser ändå oftast holoregnbågen så det är verkligen sällan man kan anklaga det för att vara tråkigt. 

När jag trålade eBay förr, innan jag skaffade OMG via några forumskontakter (jag köpte aldrig OMG när det begav sig då jag hade Crystal Ball från Sally Hansen och tyckte ett silvervitt holo räckte. Hur tänkte jag då?) så brukade jag rätt ofta snubbla över FYI till bra priser. Den är säkert bland de billigare nu också så jag skulle absolut hugga den om jag inte hade den (i dubbel upplaga. ;D) för det är ett av de snyggaste nude-holona som existerar. Är man lite tålmodig och aktiv på forum kan man säkert få den billigt genom en swap eller så också, jag köpte t.ex ett par av mina OMG-flaskor för 3 dollar på det sättet. Det tar tid och kräver lite mer engagemang än ett eBay-klick men är man ekonomiskt sinnad kanske det är värt det. 

FYI: på bilderna ser ni två medelflödiga lager och överlack, Seche Vite. Det är inga applikationsproblem och det torkar snabbt även utan snabbtorkande överlack, jag använder det bara för att jag är beroende av att ha naglar som känns som glas. :D

Nu till något helt oholografiskt. Det här är Color Club Metamorphosis från deras sommarkollektion med glassflecklack som jag hela tiden glömmer namnet på. Take Wing? Fly with Me? Något i den stilen. Jag köpte alla fall fyra av färgerna, den i gult, den i orange, den gröna och den här. I flaskan var den här minst lockande men jag måste säga att väl på naglarna gör den sig väldigt bra. Oerhört fint skimmer i flecksen och den svaga, svaga duokkromen går faktiskt att skönja i vissa vinklar (teal till lila och smaragd). 

Tre tunna lager ger god täckning och torktiden är som vanligt med glassflecks lite längre än man önskar men inte längre än man står ut med, om ni förstår hur jag menar. Den fångar ljuset alldeles utomordentligt vackert och jag vill sträcka fram händerna och vinkla naglarna mot ljuset på olika sätt för att se det förändras. Det känns verkligen som att mina naglar ser bra ut. Det passar mig, helt enkelt.

Jag fotade i lite olika ljus och vinklar men det blev inte så dramatisk skillnad på bilderna. Visst är lacket attraktivt! Jag är riktigt positivt överraskad. Jag trodde ju det skulle vara fint, annars hade jag inte köpt det, men det här var mer än fint. Tjusigt!

Är du en av dem som skaffat lack ur den här kollektionen och vilka favoriter har du i så fall? Jag är helt kär i den här och den i orange, Sparkle and Soar. Båda de är riktiga höjdarlack!

Och dagens kattbild ska vi också ha. Sivan i klematisen. 

När jag i april fick veta att Layla skulle göra åtta nya holografiska lack och fick en färgkarta över dem så var jag helt övertygad om att Misty Blush skulle bli min absoluta favorit. Den såg fantastisk ut, en svårbedömd färg mellan lila och brunt, och jag längtade efter att få bära den. När Emma och jag beställde övervägde jag att direkt köpa en backup av Misty Blush men hejdade mig lite. Vi ska ju oavsett göra en andra beställning senare i sommar så jag behöver ju inte gå överstyr på en gång, tänkte jag. Så, blev den då den absoluta favoriten? Nej. den är vacker och jag gillar den definitivt men inte mest av dem alla. Åtminstone inte idag. Den kommer nog bli en höstfavorit.

Färgen är, som ni förhoppningsvis ser, en purpurtonad lila, ganska dov och liksom "dammig". Den holografiska effekten är helt magisk, som alltid med Laylas lack, och appliceringen enkel och kräver två lager. Jag använder ett lager Seche Vite som bas och låter det genomhärda innan jag lägger på Laylas lack och då funkar det ypperligt. Inga problem med att lacket dras med av penseln eller kala fläckar. Jag upplever att dessa åtta nya hololack är enklare att måla med än de första åtta som alla hade klumpar av oupplöst pigment och lite annat smått och gott att dras med. De åtta nya har alla haft enkel, lättapplicerad formula.

Oerhört vackert och bra på alla sätt alltså, men inte den givna favoriten. Jag hade velat se lite mer aubergine eller vinrött i den så den tydligare hade skilt sig från Cloudy Violet. De båda är väldigt lika förutom att Misty Blush är mer dämpad och rödbaserad och Cloudy Violet mer blåbaserad och något klarare i tonen. De sitter sida vid sida bland mina swatchstickor och de är verkligen nära varandra så vill man vara lite ekonomisk klarar man sig med en av dem. Ingen av dem har dock en dupe i min samling och de är inte dupes, absolut inte, men av de lack jag äger är de två mer lika varandra än vad de liknar några andra, om ni förstår hur jag menar.

Här kommer ett litet filmklipp för att visa regnbågarna till fullo. Om ni har ljudet på får ni även en liten snutt Stravinsky. ;D 

Min idé om att försöka hålla igen lite på hololacken funkar ju sådär när arkivet är borta och jag i princip bara bär holografiska lack. Ni får stå ut, helt enkelt. Det är så många fina hololack som jag har otestade just nu och jag vill passa på så fort det är lite sol att plocka fram dem. Jag bär faktiskt ett lila holo just nu, men inte det här. Det här är för några dagar sedan. Jade Fascinio Violeta är en vacker mellanlila med stark holografisk effekt. Jag vill kalla den linjär då den har den klassiska holoflamman och sammanhållna. Den är alla fall oerhört vacker, en av de finaste lila, med sin klara, rena färg. 

Två lättmålade lager som på grund av konsistensen på lacket inte blir så tunna som jag önskar utan lite medelflödiga. Det fungerar dock bra då lacket är så lättmanövrerat och inte rinner ut okontrollerat eller så. Det är faktiskt en dröm att måla med. Alla Jade-lacken har varit fantastiskt fina att måla med, det måste jag säga.

Färgen är som sagt klar, och jag upplever den som ganska neutral, varken blå- eller rödtonad. Regnbågarna plockar dock upp mycket blått så kanhända är basen rödbaserad alla fall för att ge den här balanserade färgen. Den är starkt holografisk även i måttligt ljus, de här bilderna är tagna en disig förmiddag och när jag skriver detta är det i ett rum endast upplyst av dataskärmen och man ser ändå regnbågar. 

Det är ett helt fantastiskt fint lack. Helt klart värt att skaffa om man gillar lila holo. Jag äger ingen dupe för den här i min lila holosamling, den är mer intensiv i färgen än t.ex Layla Ultra Glam, klarare i tonen än Layla Cloudy Violet, mycket ljusare än Hits Dionisio och mindre blå än Sally Hansen Magical Purple Potion. Närmast i basfärg är A England Lady of the Lake, tro det eller ej, men den är också mycket mer dämpad och dammig i tonen och något mörkare. Sen är den ju inte i närheten av lika holo. 

Film för att visa dess skönhet till fullo: 

Och 20 sekunder till, i eftermiddagssol.

Vad säger ni om en jämförelse mellan Jade Deja Vu, Layla red Taboo och Hits Atena? Tre ganska lika lack som jag denna gång lyckats göra en "riktig" jämförelse av. på naglarna. Två lager av red Taboo och Deja Vu, tre lager av Atena.

Ni får en bild utan text också, men det är samma ordning.

Och så får ni se Signe med en gallicaros.

 

Dagens naglar kommer här. Det är ännu ett av lacken från New York City Ballet kollektionen som OPI släppte i våras. Jag köpte ett miniset efter att ha sett lockande bilder, provade Don't Touch My Tutu och älskade det, var på vippen att köpa stora flaskor av ALLA lacken men lugnade mig. Provade My Pointe Exactly, hatade den och var beredd att dissa hela kollektionen. Nu är det dags för den av  av färgerna Nailtastic kallade spöklik, Care to Danse. Den ska vara ljuslila men jag ser den mer som ljusrosa på naglarna. Inte spöklik alls på mig utan mer en fräsch och ren "naturlig" färg.

Den är en jelly och den är lätt att jobba med och man kan få den att torka snabbt om man bygger den med tunna lager. Jag har fyra tunna lager här, fem på vissa naglar. Det gör mig inget när lacket inte kladdar ihop blir segt. Lacket är glossigt och härligt och ger en känsla av renhet som jag uppskattar. Jag är helt klart på väg mot att beställa fullstora flaskor igen nu, dessutom skulle jag vilja prova de andra färgerna som inte finns i minisetet. Vi får se hur jag gör med det. Jag ska försöka att lugna mig lite just nu alla fall för så himla ofta har jag inte nudelack eller jellylack och kombination av de båda borde innebära ännu längre intervall mellan lackningarna. 

Jag tycker alla fall det är tjusigt så jag är frestad att genast klicka hem den som fullstor. Vad tycker ni? Är den här kollektionen fantastisk i era ögon eller bara tråkig? Jag trodde inte jag skulle kunna bli så exalterad över neutrala färger och jelly faktiskt. Speciellt jelly har jag haft svårt för då jag hatar VNL för det så lätt ser skitigt ut. Här tyckte jag det fungerar bra och jag lider inte alls av att se mina nageltippar lysa igenom. 

Ni som inte tyckte om lacket kanske tycker om rosor? Ni kan i så fall beundra dessa två skönheter.

Madame Plantier.

Constance Spry.

God morgon! Här kommer det hololack igen. Jag förstår att ni börjar tycka det är tjatigt här, antingen holo eller kattbilder, kan hon inte göra något annat den där Sminkan, tänker ni nog. Men, nej. Jag kan ju inte det. :D

Jag skojar så klart, jag kan göra annat men jag tänkte försöka visa upp både Jade, Layla och Depend nu innan sommaren är slut så ni som faktiskt också gillar holo och vill ha det när solen skiner ska hinna beställa och få era lack, helst under semestern. 

Jade Deja Vu är ett fuchsiarosa lack från Jades holografiska kollektion som bland annat finns hos Llarowe och Ninja Polish och jag har köpt mina fråna Brasilien men genom mail-korrespondens inte genom en webshop. Jag köpte faktiskt två av flera av lacken, dels för att jag visste att Emma skulle vilja ha några och dels för att ha till en sommarutlottning som kommer imorgon. Glöm alltså inte att kika in och vara med i den. Det är dock inte något av de lack jag redan visat som kommer vara med där, jag har sparat swatchandet av dem till veckan utlottningen är. 

Deja Vu är härligt! Det täcker med två lager, som de andra Jade-lacken är det svårt att göra riktigt tunna lager så det är två medeltjocka som jag har gjort här. Det är härligt holografiskt och helt fantastiskt på alla sätt! Det liknar  i färg både Layla Red Taboo och Hits Atena och även ChG QT och OPI DS Divine. Ingen är en 100% dupe men de är så pass lika i färgen att bara en samlare behöver fler än en av dem. Jade Deja Vu kan vara min favorit av dem, antingen den eller Atena, det är svårt att välja där. Jade är mer linjär än Atena i sin holo men Atena snäppet vackrare i färgen... 

Oerhört vackert är det alla fall, helt klart ett lack jag kommer använda ofta. Min typ av rosa och min typ av holo. Perfekt kombination. Kan inte säga en enda dålig sak med det här lacket. 

Ett litet filmklipp får ni också, som vanligt. 

Jag tänkte göra bot och bättring efter mitt långa och pladdriga inlägg som inte berörde vare sig smink eller naglar med ett inlägg med ett helt ljuvligt nagellack, OPI What's with the Cattitude. Det kom med den enastående Shrek-kollektionen 2010 och jag måste säga att det är den enda kollektion OPI gjort där varje lack är fantastiskt och ett måste i min samling. Det tog ett tag för mig att fatta storheten med den kollektionen men jag knep sent om sider ett miniset med fyra av färgerna och trodde det skulle vara bra med det. Jag var mest sugen på Fiercely Fiona och Who the Shrek are You? och trodde att bara jag fick testa dem så skulle jag liksom vara nöjd. Nope. Nej. Det slutade med att jag köpte fullstora flaskor av samtliga sex lack och att de faktiskt är bland mina mest använda lack dessutom. 

Tre lager av detta ljuvliga blekblå lack. Samma färg som Signes ögon. Perfekt matchat, eller hur! Men jag spräckte mitt uttänkta färgschema i blekblått och ljusgrönt... 

Ja, så här såg alltså mina naglar ut idag. Jag målade dem medan jag pratade med Emma på MSN och jag lyckades få alla mina tangenter på nya laptopen kladdiga av Depends gröna remover. Den är oerhört oljig... Det har dock inget med lacket att göra så jag lämnar er med en sista bild av det.

Eller vänta, den sista bilden måste ju vara på någon med kattityd!

Det börjar bli mycket privat snicksnack och katter här nu, men jag har faktiskt semester och då blir man lite avslappnad och informell. Ni kan alltid scrolla till nagellacket i nästa inlägg om ni inte vill hänga med hem till Sminkan. Så här ser min trädgårdsgrind ut. Massor med nät och en konstig takdel som kommit till med skarvbitar vartefter Siri hittat nya vägar att klättra upp på stolparna och ta sig till vedbodstaket där hon sedan har jätteroligt medan man försöker få fast henne. Rosor alla fall, trots den något bisarra konstruktionen. Jag är inte något snille vad gäller att bygga saker och här har det verkligen inte varit det estetiska som gått först, men med blommande rosor mjukas det alla fall upp lite. 

Blommande och doftande rosor! Helt underbart! Det doftar ljuvligt just nu. 

Katterna älskar att smyga på varandra bland buskarna. 

Även min kameliaschersmin blommar och doftar.

Här ser ni bänken jag brukar sitta på, kameliaschersminen och en stege för klematis som Siri klättrat på många gånger. Ibland ramlar hon ner i rosbusken som är under den. Det är inte roligt...

Hon är egentligen väldigt bra på att klättra, just den här gången blev det lite tokigt dock. Katterna hittar inte bara på bus. De sover rätt mycket, som alla kattägare vet. Så här sover mina tjejer.

Och så här:

Mysigt!

Här sitter jag mest hela tiden om jag får bestämma. På min altan. Livets nödtorft får följa med, en bok, mobilen, handkräm och nagellack... Katterna...

 

Sista vampen ut från det som blev kvar av mitt arkiv. Jag har räddat lite bilder så jag kanske petar ut dem någon gång då och då under sommaren som en påminnelse om att det kommer en höst och en vinter också. ;D

Zoya Sloane finns med sedan tidigare, så klart, eftersom den hör till den gamla dubblekollektionen Pulse&Vibe som Zoya släppte 2008. De lacken var helt fantastiska och står sig fortfarande som favoriter, både skimmer och krämdelen av kollektionen. 

Två lager, som vanligt bra formula. Färgen är en djup, svärtad lila som ifall solen träffar den visar att den egentligen har en vin- eller plommonton och ett fantastiskt skimmer. Tyvärr lyste inte solen dagen jag plockade fram det här och fotade nu senast. Jag hoppas ni ändå kan se hur vackert det är. 

Två lager, utmärkt att måla med och jäkligt snygg! Ja, så kan man sammanfatta det här inlägget om AA Manila. Det är verkligen ett härligt lack!

Jag har visat det förr här på bloggen men det här är ett lack som växt i min uppfattning och som jag gillar mer och mer. Kanske för jag vant mig mer och mer vid gult? Sen har ju AA en fantastisk formula på sina krämlack. Alla fall de fyra jag äger. Jag har ingen enorm samling av det här märket. 

Har ni några lack från American Apparel? Gillar ni dem? Jag funderar ibland på att alla fall skaffa det svarta Hasid också, kanske några till, men priset avskräcker lite grand. 

 

Vill ni se ett av de få återsående arkivinläggen och även komma ifrån holofrossan ett tag? Här är Beyu nummer 331, ett grönt lack min kollega köpte till mig när hon var i Tyskland i vintras. Det är en fin grön, inte enormt upphetsande men ändå trevlig. På bilderna bär jag tre lager av lacket som har en lite tjockare formula. Lättmanövrerad men med tendens att valla i nagelkanten. Man kan också se lite penseldrag på ytan vilket inte gör mig lycklig.

I flaskan ser man små orangefärgade glitter eller skimmer men de kommer inte alls fram på naglarna, tyvärr. Den gröna nyansen är dock vacker, varmtonad men inte för varm, mellandjup och med en elegans som inte alla gröna lack lyckas uppbringa. Den ser ut som en vuxen grön helt enkelt.En lodenrocksgrön. 

Jag vet att det här är sinnessjuka mängder med bilder men ni ska veta en sak, det här lacket är nu, utan tvekan, ett av mina absoluta favoritlack. Topp 3 typ. Det är rött, underbart, djupt skimrande rött med en varm underton. Det är holografiskt. Underbart holografiskt och jag kan inte förstå annat än att det är linjärt. Det har holoflamman och bildar tydliga regnbågar men det är det grövre registret av linjärt. Det är lättapplicerat. Det täcker med två lager. Det är perfekt.

Som ni vet är rött min favoritfärg nummer två på nagellack, grönt är dess främsta konkurrent. Om jag tvingades att bara bära ett enda lack i månder så skulle det dock vara ett rött lack, inte ett grönt, så kanske är rött min absoluta favorit? Rött är alla fall min favoritfärg generellt då det är den enda färg jag gillar i alla sammanhang. Jag gillar rött glas, rött läppstift, röda kläder och röda gardiner även om det inte är jul. Ni fattar grejen. Det här är dessutom precis min typ av röd. En lite djupare ton är klarrött eller signalrött, även om det också är fina färger. 

Vermelho Surreal är alltså oerhört lättapplicerat. Det är en lite kraftigare konsistens på lacket så det är svårt att måla tunna lager så det är två medeltjocka lager här. Inga problem att få det att flyta ut bra eller att kontrollera det med penseln. Jag älskar dessa lack! Alla har varit enkla att måla med! Ni får ett galet bildspam och om ni orkar scrolla hela vägen ner så finns även ett filmklipp att titta på. 

Filmklipp!

Jag tänkte visa ännu ett lack ur OPI Germany kollektionen som ju kommer i höst, någon gång i augusti/september ska de nog finnas i butikerna. Jag hade ju den stora turen att få hem den här kollektionen som ju är den första på länge som jag verkligen varit sugen på från OPI. Jag har hunnit prova fem av lacken och använt sju och jag måste säga att de kvalitetsmässigt är enastående. Smidig applikation, täcker med ett till två lager, torkar snabbt, flyter ut bra utan att vara så rinniga att de vill smita in i nagelbanden. Jag är helt tagen! Kollektionen kanske inte är unik färgmässigt men den är en fullträff vad gäller kvalitet. Just nu har jag mamma att testa hållbarheten på några lack (en mani, en pedi) och det verkar som att även den är bra.

Suzi and the Seven Dusseldorfs... Ett extremt fånigt namn och med Alizarines porrtema kvar i huvudet så får det mig att rysa. Det är en film jag inte vill se...  Lacket är som de andra jag provat lättapplicerat och så, färgen en rödbaserad mellanlila. Jag borde vara väldigt positiv då jag ju gillar rödbaserade lila. Den här lämnar mig dock kall. Jag tycker lacket är väldigt, väldigt bra på alla sätt. Färgen är fin men som ni vet är jag knepig när det gäller lila och kanske är det humöret, kanske är det någon aspekt jag inte kan sätta fingret på som saknas i lacket, men den väcker inga känslor alls. Om du är en av de många som älskar lila skimmerlack och du längtar efter den mest problemfria applicering man kan tänka sig så tycker jag du ska titta på det här när de kommer i butik. Om jag inte målat mer utanför än så här trots pro-wide penseln jag inte lärt mig hantera (trots att jag anvädner den varje dag med min nagelstärkare, OPI Natural Nail Strengthener - världens bästa nagelstärkare!) så förstår ni vilken kalasformula det är.

Hej alla hoppfulla som var med i neonlacksutlottningen. Jag har slumpat fram en vinnare och det är Aila. Grattis!

Mitt mail är skickat och förhoppningsvis kommer jag ha ett svar inom 24 timmar. Annars vet ni vad som händer...