Glaistig

Det är egentligen synd att peta ner Emmas tolkning av Mab för den är så vansinnigt snygg och passar dessutom perfekt till vår nya design! Visst är den snygg, förresten! Passar oss som hand i handske tycker jag!
Nå, jag har ju också gjort boktematolkning till idag och min tolkning är av den Glaistig som Eddi möter när hon först får kontakt med älvfolken. En glaistig är ju en vattenande och då passar det väl bra med lite blått. Nu känns det lite som att jag alltid är blå på boktemat men det här är alla fall en lite ljusare blå. Snirklar och strass är snudd på obligatoriskt när vi har älvor som tema. Inte så nyskapande alltså, men kanske trevligt ändå?
Basen är GOSH stiftskugga i beige och ovanpå den ligger först en blålila skugga, Jazzy, från Pure Luxe och den har sedan blendats ihop med Blue Jeans, en renare blå med mycket skimmer som också är från Pure Luxe. Avslutningsvis är det massor av blåskimrande highlighter, Blue Aura, även den från Pure Luxe, över hela brynbenet. Ram runt ögat med penna från Tigi och så massor av glitter i silver, ljusblått och klarblått. Strasstenar och lösögonfransar.
Jag gjorde en liten blå mun också med pigmentet Jazzy och samma blå kajal. Bilden är tyvärr lite suddig.

Mab
En av de absolut mest vältolkade karaktärerna på den här bloggen är Mab, en alvdrottning som ofta gestaltas som en dam med smak för mörk magi. Eller kanske alltid? Jag har inte läst så särdeles mycket om Mab faktiskt och fram tills nu är det Sminkan som har gjort alla tolkningar här på bloggen. För veckans boktema har vi dock agerat inspirationskälla åt varandra och alltså hittat på vad den andra ska tolka och Sminkan bestämde då att jag skulle gestalta Mab. Jag är inte alls lika förtjust i henne som Sminkan, men även om Mab i de böcker jag har läst om henne verkar vara rätt så otrevlig så är hon en tämligen fascinerade varelse som definitivt kan förtjäna att tolkas i ett boktema, även av mig. Här kommer min Mab alltså.


Hyn
Foundation: Elemental Beauty Soft Focus Sunshine
Concealer: MAC Studio Sculpt Concealer NW20
Puder: Bare Minerals Mineral Veil
Rouge: MAC Mineralize Gentle
Ögon
Ögonbryn: Make Up store Pollution
Ögonskuggsbas: Too Faced Shadow Insurance
Ögonskuggor: Brite Bird Purple Chopper, Lars Wallin Sharon och Make Up Store Pollution
Highlighter: Brite Bird Big Mean Yellow Dog
Eyeliner: MAC Fluidline Blacktrack
Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black
Mascara: Max Factor 2000 Calorie
Lösögonfransar: Ardell 111
Läppar
Läppglans: Givenchy 715


Längst in i inre ögonvrån ligger Purple Chopper, på mitten applicerade jag Sharon och längts ut ligger svarta, nåja i alla fall hyfsat svarta, pollution. Mab verkar ha en tendens att tolkas med lila smink och eftersom jag knappast är expert på Mab så bestämde jag mig att haka på den trenden och göra en lila och svart sminkning med strass. Sminkan ville att jag skulle göra en linje med strass under ögat så det var så jag började. Sen efter att jag hade fotat så bestämde jag mig dock för att komplettera med strass ovanför brynet på det andra ögat. Inte så tokigt väl? Jag är riktigt nöjd med min tolkning faktiskt!


War for the Oaks

Dags för boktema här på bloggen igen. Idag är deten av mina gamla favoriter som vi inspirerats av, War for the Oaks av Emma Bull. En av de tidiga romanerna i den genre vi så ofta återkommer till, urban fantasy.
War for the Oaks skrevs på 80-talet och jag läste den kankse under tidigt 90-tal. På gymansiet måste det ha varit om jag inte missminner mig. Det är en spännande historia som cirklar kring huvudpersonen Eddi, en tjej som spelar i ett band och harvar runt på olika pubar och barer i Minneapolis och försöker leva på musiken. En dag blir hon förbannad på pojkvännen och bandet och hela skiten, gör slut, hoppar av och bestämmer sig för att göra något eget istället. Hon går hem ensam och på hemvägen upptäcker hon att en mystisk främling och en stor, svart hund förföljer henne. Denne främling visar sig vara en phouka, en sorts hamnskiftande faerie som växlar mellan man och hund. Inte bara han visar sig för Eddi, hon möter också en Glaistig, en sorts vattennymf. De båda avslöjar att Eddi har valts ut att spela en viktig roll i en konflikt mellan två älvhov och även om hon verkligen inte vill så kan hon inte dra sig ur. Striden mellan Seelie och Useelie, eller på svenska signade och osignade, är hårt kontrollerad till formen och Eddi har en nyckelroll att spela där en mänsklig själ har mer kraft än mycket annat. Hur? Jo, älvorna är ju, som vi vet, odödliga. Att dra ut i krig är en ganska meningslös sysselsättning om ingen dör, eller hur? Vem vinner om alla reser sig upp och striden fortsätter i evighet? För att dö, för att blöda, som människor krävs att en dödlig bundits till krigets sak och just den dödliga råkar vara Eddi.
I och med att Eddi blivit utvald så är hon i fara för attacker från det mörka, osignade hovet. Deras drottning och hennes vasaller kommer försöka döda henne och poukhan är där för att beskydda Eddi från fara. Han flyttar in i hennes lägenhet och tvingar sig in i hennes liv. Hon hatar det. ingenstans kan hon fly undan och ingen del av hennes liv är fredad från älvpolitik. Till och med bandet hon startar infiltreras och en romans mellan henne och gitarrspelande snyggingen Willy Silver, en Daoine Sidhe, börjar spira. Samtidigt förändras hennes känslor även för den poukha som vaktar henne. Det visar sig att han, trots sina dubbla agendor, kanske kan vara en pålitlig vän. Sen är Eddi ingen liten mes. Hon är viljestark och rådig och väljer sin egen väg i dessa konflikter. Det slutar med en fantastisk strid mellan henne och the Queen of Air and Darkness.
Boken har fler behållningar tycker jag. Karaktärerna är komplexa och levande, det finns humor i replikerna, känslor och motiv hos personerna, både dödliga och odödliga, går att förstå och leva sig in i. Rockscenen i Minneapolis på 80-talet har jag ju ingen personlig erfarenhet av men jag tror man kan finna behållning även som musikintresserad stockholmare på 2000-talet. Så har vi ju älvorna också. det går inte att komma ifrån, älvor är liksom alltid bäst. Här har man som älvälskare dessutom många referenser till den brittiska folklore som i alla fall jag är fascinerad av. Jag gillar verkligen den här romanen och när jag läste om den nu för ett halvår sedan eller så tyckte jag den var lika bra som när jag var tonåring. Nästan alla fall, för helt ärligt, då var allt så intensivt att jag har svårt att känslomässigt uppamma samma rus, men som sagt, bra är den!

Fairy Dust stjärnhimlar

Det här är en annan tolkning av boktemat. En jag gjorde innan jag blev sjuk faktiskt. Jag var inte nöjd med den så den förpassades till en mapp bland mina bilder på datorn och där hade den kanske fått förbli om jag inte känt att det behövs lite smink här på bloggen. Bra eller dåligt, bara det är smink. :D
Samma rock, samma natthimmel med samma stjärnor. Här är det Manlys 120-palett som använts med skuggor i svart, vitt och grått samt ett glittrande pigment från Overall Beauty som heter Fairy Dust. Det ger ett helt magiskt skimmer som jag tänkte skulle representera stjärnorna. Idén var ganska samma som den jag gjorde senare, alltså den jag visade innan. Hm, lät komplicerat... Nå, det är alltså en svart bas som tonas ut i grått och vitt. När jag lägger på Fairy Dust, som är rosa med blå flash och mycket glitter i burken, så får makeupen en blåaktig glans. Kanske var det här en bättre tolkning? Den var nog inte så dum som jag tyckte först.

Ser ni hur det skimrar på den suddiga bilden ovan? Galet vackert!
GOSH-stiftet som bas. Svart i ytterkanten av ögat som tonas in i mörkgrått och silver mot inre vrån och upp på brynbenet. Vitt som highlighter. Fairy Dust svept över alltihop. Silverglitter under ögat och svart kajal som inliner. Lösögonfransar med blå strasstenar. Hade det varit vita stenar hade jag nog varit nöjd med den här sminkningen och inte gjort om den. Nå, nu fick ni två boktematolkningar, det har hänt förut.
Poison Eater
Min tolkning av veckans boktema utgår från den sista novellen i samlingen, the Poison Eaters, som har fått ge namn till boken. I denna novell möter vi Cecily, Mirabelle och Alice, tre mycket bleka flickor med blåtonade läppar som ständigt fryser. Varje kväll serveras flickorna en besk sallad av en blommande örtväxt som får dem att frysa ännu mer och bli lite grann son darrande asplöv, låter väl som en hälsosam middag? Att flickorna endast kan röra vid varandra och inte vid någon annan utan att de faller döda ner dagen efter, det är de så vana vid att de knappt reflekterar över.
Flickorna får av sin far tre stycken medaljonger med fotografier av unga män i. Självfallet kan de inte låta bli att fantisera om de unga männen och de hittar på namn åt dem och historier om vilka de är och hur de lever. Genom olyckliga och onödiga omständigheter så dör Alice och Mirabelle och Cecily står således ensam kvar. Helt ensam är hon dock inte, för hennes systrar försvinner egentligen inte, de följer henne fortfarande och håller henne sällskap, i alla fall till viss del, även om de nu är lite blekare och genomskinligare. Cecily sörjer sina systrar mycket och istället för att sitta hemma och gräma sig bestämmer hon sig för att ge sig ut, på jakt efter pojkarna i medaljongerna, vilket hon visserligen lyckas med, men det blir kanske inte riktigt som hon har tänkt sig. Fast det blir det ju ganska sällan i böcker.


Hyn
Foundation: Elemental Beauty Soft Focus Sunshine
Concealer: MAC Studio Sculpt Concealer NW20
Puder: Bare Minerals Mineral Veil
Rouge: GloMinerals Sunset och MAC Moon River, highlighterdelen
Ögon
Ögonbryn: Wet n Wild Brow Essentials, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: Too Faced Shadow Insurance
Ögonskuggor: Lime Crime Pompadour, MAD Minerals Cobolt och Collistar Nero Silver
Highlighter: Makeupcosmetics April
Eyeliner: MAC Fluidline Blacktrack
Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black
Mascara: Max Factor 2000 Calorie
Lösögonfransar: Strassfransar som jag har köpt på ebay
Läppar
Läppglans: MAC Dazzleglass Comet Blue


Stjärnrocken

I boken Poison Eaters finns fler noveller och den novell jag valt att tolka heter The Coat of Stars. Den handlar om en ung man, Rafe, som förlorat sin älskade och har en syster som misshandlas av sin man. Hans liv är ganska tungt och trassligt. På plussidan finns dock hans karriär som skräddare till olika teaterkostymer. Han är en skicklig skräddare och en omtänksam och mjuk man som värnar om sin familj. Saker och ting kanske ändå skulle kunna reda upp sig för honom om han bara kunde sluta sörja Lyle, den pojke han förälskade sig i när de var fjorton år. Lyle som såg älvorna utanför sitt fönster bara veckan innan han skar upp handlederna i badkaret och dog. Eller dog... Rafe beslutar gå till sin och Lyles speciella plats nere vid floden, han lägger sig på deras gamla multnande madrass, somnar och när han vaknar ser han något fantastiskt. Älvorna dansar och i dansen ser han Lyle. Hur ska han kunna få tillbaka Lyle? Han beslutar sig för att lyssna på sagornas råd om hur man förhandlar med älvorna. Kanske kan han locka älvdrottningen att byta Lyle mot ett vackert plagg?
Han går hem, syr en rock i guld och blått som strålar som solen. På kvällen fångar hans rock älvdrottningens öga och hon byter rocken mot en natt med Lyle. Hon lurar dock Rafe och försänker Lyle i sömn. Rafe ger inte upp. Dagen efter kommer han med en rock som månen i silver. Ännu en natt får han och nu hinner han ropa Lyles namn innan pojken försänks i sömn och han trär på Lyle en ring och ett av sina hårstrån lindar han också runt hans finger. Ett tredje försök blir det dagen efter det. En svart rock, som natthimlen, beströdd med silverstjärnor syr han upp och ännu en natt får han. Lyle leds fram, älvdrottningen lutar sig fram för att ge den sömngivande kyssen men Lyle vänder sig bort. Lyle är fri att välja. Så vad väljer han? Verkligheten eller älvdansen?
Ja, min tolkning är alltså av rocken med stjärnorna. Inte så magiskt vackert kanske, men alla fall. Rocken var gjord i sammet med svarta pärlor broderade över tyget, chiffongrysh i lila och vinrött vid handlederna och silverskimrande glaspärlor fastsydda på ryggen i ett mönster som påminner om stjärnor över natthimlen.
Jag använde NYX Jumbopenna Black Bean som bas. Över den lade jag svart ögonskugga från min Manlypalett och den tonade jag ut, inte i rött och lila som jag tänkte först, utan i silver och vitt. De skuggorna är också från Manlys 120-palett. Lite Sanctified Snow från Overall Beautys Gabrille Faust-kollektion för intensivare skimmer. Silverglitter under ögat, strass på en rad från tinningen inåt, lösögonfransar från Red Cherry och svart inliner från IsaDora. Ni får tänka på att jag är förkyld och febrig och applådera min insats tycker jag. Det kunde vara bättre såklart, men det är ju inte den sämsta tolkning jag gjort alla fall. Jag har faktiskt en annan tolkning på samma tema som jag gjorde tidigare. Jag gör ju gärna saker i förväg och sparar i arkivet, det gäller även den här makeupen som ni ser nu. Om ni vill kanske jag visar den andra, ännu äldre versionen, imorgon. Nu ska vi dock vänta på Emmas tolkning av The Poison Eaters.
The Poison Eaters

Idag blir det en sådan där dag med massor av inlägg. Förhoppningsvis finns det också något för alla. Nagellack, smink och böcker! Dagens boktema är en novellsamling av vår favoritförfattare, Holly Black. Holly Black är en av de författare som skriver vår favoritform av fantasy, Urban Fantasy, och hennes trilogi, Tithe trilogin, har varit med som boktema tidigare. Mycket tidigare faktiskt. Det var en av de böcker vi hade enats om när vi beslöt börja med boktemat.
Nå, Holly Black har alltså skrivit en massa noveller och dessa är samlade i Poison Eaters. Det är en mängd fantastiska berättelser. Vi har flickan i The Coldest Girl in Coldtown som kämpar emot en infektion som kommer göra henne till vampyr men som till slut tvingas in i Coldtown, vampyrernas slutna stadsdel, för att förhandla om frigivningen av sin före detta pojkvän. En desperat historia om svek och offer. Vi har berättelsen om flickan i Filippinerna som går för att lämna ett offer åt en älvpojke som förhäxat hennes syster. Mötet med älvpojken förändrar en hel del för henne och inte minst för honom. Vi har sagan om kungen som har en vargpojke i sitt hov och vad som händer när vargpojken får veta att kungen är hans far. Dessutom finns en sorts epilog till Tithe-trilogin i den avslutande novellen där vi möter alla våra hjältar från de romanerna.
Den novell som gett samlingen dess namn är The Poison Eaters som handlar om tre flickor som lever inspärrade i ett torn och som matas med bittra örter. De är ständigt kalla som döden och inget kan värma dem. Deras far vill gifta bort dem med tre prinsar, säger han, men flickorna misstänker något annat. De tror sig vara vapen för att döda de män de ska förenas med. En dag slutar Mirabelle att äta de bittra örter man ger dem och med tiden blir hon bara till en slöja av rök. Alice förälskar sig i en smeds lärling, smyger ut för att möta honom och kysser honom tills han dör. I sin förtvivlan bygger hon ett bål och kastar sig på det. Cecily är ensam kvar. Hennes systras andar ber henne att begrava dem tillsammans i en av friarnas trädgård. Cecily går med på det. När hon ger sig av från slottet och möter människor hör hon dem viska att hon är den levande döden. Hon inser att det är sant. Det är därför hennes systrar inte försvinner utan är kvar i sin okroppsliga form. De är redan döda. Döda av de giftiga örter som deras far matat dem med. Nu kan en enda beröring av deras hand döda en man. Cecilys far hinner ifatt henne och nu startar en resa till de tre friare som var tilltänkta för systrarna. Vid varje slott firas ett bröllop och Cecily står brud. Hur det går för Cecily, hennes andesystrar, prinsarna och den grymme fadern får ni själva läsa. Det är en fantastisk historia!
Självklart finns det många fler berättelser och jag rekomenderar novellsamlingen varmt!
Radiant Shadows av Sminkan

Emma var inte helt nöjd med sin tolkning av Radiant Shadows och likadant är det för mig. Jag inspirerades av omslagets lila och röda toner och ville ha en sotning för att visa skugghovet, men... ja, det blev inte så snyggt helt enkelt. Synd, för boken är underbar. Inte nog med att sminket blev sådär, bilderna blev kassa också.
Det är alla fall en helt vanlig sotning i svart som sedan fått överläggningar i rött och lila. Basen för alltihop är GOSH! ögonskuggestift och hela ögat fick en ram av Indian Black inliner kajal från IsaDora. IsaDora borde fasen sponsra mig med pennor, tycker jag, för jag älskar dem! Använder ju jätteofta deras kajaler som helt klart är i samma klass som MUS och MAC och allt vad man kan komma på. Indian Black är en av mina favoriter i svart och den håller sig på plats hela dagen. Jag brukar bara skriva svart kajal när jag gör mina sminkningar och då är det rätt ofta denna. Denna eller MUS svarta som jag också älskar och köper nya av stup i kvarten. Nog om detta. Den svarta ögonskuggan är från Brite Birds trioskugga Sminkans Sabina. Den är underbar den med! Perfekt att jobba med. Den ligger på hela ögonlocket. Sen har den fått en överläggning med Brite Birds Purple Chopper och Pure Luxe Molten. Highlightern är Makeupcosmetics Magic Copper. Alla skuggorna är alltså superbra och jag borde inte misslyckats. Problemet uppstod faktiskt med lösögonfransarna som inte ville fästa. Limmet har blivit gammalt och jag fick hålla på rätt länge innan jag fick till det. Fransarna är för övrigt från Red Cherry.

Nå, förhoppningsvis tyckte ni alla fall det var kul med lite boktema. Det hängde på ett hår att vi skulle få till det den här veckan. Nästa vecka kan bli tight också eftersom Siri har veterinärsbesök på tisdag och vi egentligen vill ha temat på onsdagar. Men med lite tur kan jag fixa i helgen, bara jag hittar listan med böckernas turordning. ;D
Imorgon ska ni få se alla nya fina nagellack och ögonskuggor som ramlat in i brevlådan under veckan. Och massor av nagellack!


Radiant Shadows
Min tolkning av denna veckas boktema bygger på en ganska bokstavlig tolkning av boktiteln, radiant shadows. Först tänkte jag göra en sotig, eller skuggig sminkning, men sen bestämde jag mig för att addera lite strålglans till skuggorna. I botten är det alltså en sotning med svarta och grå skuggor, men ovanpå dessa skuggor svepte jag några olika skimrande highlighters, ni vet såna som är nästan vita i burken men som har ett färgat skimmer. Jag har länge varit sugen på att testa hur det skulle funka att använda såna skuggor som överskuggor och nu gjorde jag alltså slag i saken. Efter mitt genomförande tycker jag fortfarande att idén är rätt bra. Dock fäste de olika skuggorna lite olika mycket ovanpå de andra skuggorna och vilken skugga som låg under spelade också stor roll. Ingen superhit här alltså, men jag tror att det kan gå att göra på ett bättre sätt, i alla fall när jag har mer tid och energi.


Hyn
Foundation: Elemental Beauty Soft Focus Sunshine
Concealer: MAC Select Cover Up NW20
Puder: Bare Minerals Mineral Veil
Rouge: MAC Mineralize Duo Love Rock
Ögon
Ögonbryn: Wet n Wild Brow Essentials, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: Too Faced Shadow Insurance
Ögonskuggor: Everyday Minerals Black, MAC Knight Divine, Makeupcosmetics July, Woman, May och April
Highlighter: Brite Bird Light Lupin
Eyeliner: MAC Fluidline Blacktrack
Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black
Mascara: Face Volumizing Mascara
Lösögonfransar: Ardell Hotties
Läppar
Läppglans: Glittrigt rosa från Golden Rose



Radiant Shadows av Melissa Marr
Den här veckan tolkar vi Radiant Shadows av Melissa Marr i vårt boktema. Radiant Shadows är den fjärde boken i Melissa Marrs serie om vinterhovet, sommarhovet, höghovet och mörkerhovet och deras regenter samt deras vänner och fiender. Denna serie är utan jämförelse den populäraste i vårt boktema, i alla fall vad gäller antal gånger de har fått dyka upp i boktemat. Varje bok har nämligen tilldelats ett eget tema. Därmed inte sagt att det är våra favoritböcker på andra plan. Men det passar ju bra att vika ett boktema åt dem när det kommer en ny bok och det är väldigt bra böcker.

I den här boken får vi stifta närmare bekantskap med Ani. Hon är dotter till en mänsklig kvinna och Gabriel, mörkerhovets konungs högra hand. Ani är mycket speciell, även för att tillhöra mörkerhovet, hon kan nämligen inhämta energi både genom känslor och via beröring, vilket gör henne tämligen unik. Tyvärr är pappa Gabriel ganska beskyddande, vilket resulterar i att Ani ständigt känner sig utsvulten. Mörkerhovets tidigare konung Irial ser Ani både som sin familj och som ett verktyg för honom att kunna föda sitt hov och han experimenterar med möjligheterna till att kunna utvinna energi ur Ani för mörkerhovets räkning.
Så en dag möter Ani Devlin, en underskön alv, skapad av höghovets drottning Sorcha och hennes syster Bananach, även refererad till som krig och kaos, för att skapa en slags balans dem emellan. Ani faller såklart för Devlin, och han också för henne. Vad Ani dock inte vet är att Devlin har känt till hennes existens under mycket lång tid, han var nämligen närvarande när hennes mamma blev mördad. Även Devlin kan se att Ani är mycket betydelsefull och om han inte själv fattade det så har han en vän Katherine Rae O’Flarhety som kan vandra i drömmar och se fördolda ting och på så sätt har insett Anis betydelse. Tillsammans ger sig Ani och Devlin ut på en gastkramande färd som för dem rakt in i hjärtat av Fairie i deras strävan efter att skapa balans mellan de olika hoven. Självklart får vi även möta karaktärerna ifrån de tidigare böckerna, även om Ani och Devlin är de karaktärer som det ligger mest fokus på i denna bok.
Radiant shadows förefaller nog vara en ganska rörig bok efter min lilla sammanfattning. Jag skyller på att jag är ut boktemagängorna, jag har inte skrivit ett enda bokinlägg på månader. Det är hur som helst en väldigt bra bok. Gillar du den här typen av fantasy kommer du att tycka mycket om denna bok, även om den inte på långa vägar är lika bra som Ink Exchange, som enligt mig och Sminkan är Melissa Marrs verkliga storverk än så länge. Avslutningsvis kan jag berätta att Wicked Lovely-serien ska komma att omfatta fem böcker, och jag längtar efter den sista med bitterljuv förtjusning. Det är underbara böcker, för mig hade hon gärna fått skriva ytterligare fem, även om jag vet att Sminkan som inte är en vän av långa serier inte delar min åsikt.
Eld och aska
Här kommer min tolkning av veckans boktema, Ballad. Jag kände inte för att vara så utstuderad som Sminkan, så jag gjorde det enkelt för mig själv och tolkade eld och aska, som såklart symboliserar det bål, var på Nuada brinner vart sextonde år, för att sedan resa sig ur askan, utan minnen från sitt tidigare liv. Min tolkning av Ballad är därför gjord med svart, rött och orange, eld och aska. Sen var jag himla sugen på strass så jag valde att limma dit lite ”eldgnistor” också. Och ja jag vet att några av mina gnistor drar i grönt, de var gula i asken, en liten missräkning alltså. Fast jag är lika glad för det. Jag tycker sminket är fint och det var superkul att leka med skuggor fransar och strasstenar:)


Hyn
Foundation: Wet N Wild Mineral Foundation Fair
Concealer: MAC Select Cover Up NW 20
Puder: Bare Minerals Mineral Veil
Rouge: Make Up Store Wonder Blush Cairo
Ögon
Ögonbryn: Wet n Wild Brow Essentials, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: Too Faced Shadow Insurance
Ögonskuggor: Make Up Store Pollution, Taylor Made Minerals Vegas, Makeupcosmetics Forgotten
Highlighter: the Balm Shady lady Devlish Danielle
Eyeliner: MAC Fluidline Blacktrack
Mascara: Max Factor 2000 Calorie
Lösfransar: MAC nr 6
Strasstenar: Superbra och fina som jag köpt på ebay
Läppar
Läppglans: MAC Slimshine Bare


På en bas av Shadow Insurance applicerade jag först svara Pollution på ögonlocket. Min tanke var sen att jag skulle ha en blendad övergång mellan färgerna. Men så tog jag fram röda Vegas med glitter och jag insåg genast mitt misstag. Vegas är fin och knallig, men grymt svårblendad. Dessutom rasade det ner glitter lite överallt, ingen hit alltså. Efter Vegas tog jag orangekoppriga Forgotten och sen Devlish Danielle som highlighter. Eyeliner, kajal, mer Pollution under ögat, mascara och så lösögonfransar. Det är andra gången jag använder dessa från MAC och de är väldigt behagliga, men nästan förrädiskt mjuka i kanten när man ska fästa dem. De vrider sig liksom om man inte är försiktig. Fina när de väl sitter dock, och mycket behagliga eftersom de är så mjuka. Sist applicerade jag lite rouge och lite läppstift och sen var jag klar. Kul med boktema igen tycker jag! Visst kan man leka med färger, snirklar strass och megafransar även utan boktema, men med boktemat känns det mer legitimt på något sätt:)


Cernunnos

Ja, flickor, vad ska man göra för tolkning av dagens boktema? Det uppenbara är ju bålet på vilket Nuala brinner, men min favorit i historien är ju Cernunnos. Alltså blir det en inte alltför lyckad tolkning med honom som inspiration. Jag är inte riktigt nöjd men även om jag gjorde det här inlägget klart för några dagar sedan har jag inte haft tid att göra om sminket. Ja, ni vet ju vad som händer i mitt liv så jag tar inte det en gång till nu, men som sagt, jag skulle nog gjort om det här i vanliga fall och försökt göra det bättre.

Det är alla fall en enkel sotning med den svarta skuggan ur Brite Birds Sabina-trio och den gröna Hours, också från Brite Bird. Cream Cat som highlighter. Basen är GOSH! stiftskugga i beige. Väldigt basic. Skälet till färgvalet är att Cernunnos i Ballad är en sorts dödsrikets härskare och att han i vanliga fall kopplas samman med natur och djur vilket jag kopplade till färgen grönt. Sen gav jag mig på att rita horn. Det gick ju sådär, men ni kan väl använda er fantasi och låtsas att ni ser hjorthorn i min panna. :D


Cernunnos är alltså namnet på en keltisk gud. Man vet väldigt lite om honom faktiskt, men han förekommer ofta som dekoration på olika föremål och han dyrkades i hela den galliska världen. Han avbildas med hjorthorn och är ofta i sällskap med olika djur, t.ex den orm som är ett av hans attribut och även den är behornad. Man tror att Cernunnos hade med fruktbarhet att göra. Då föreställer man sig att guden föds på vintersolståndet, gifter sig med gudinnan på den vårfest som kallas Beltane (minns ni Avalons dimmor?) och sedan dör på sommarsolståndet. Han är alltså del av kretsloppet med födelse, liv, död och återfödsel i ett reinkarnationskretslopp. Alla fall tror man det inom t.ex den Gardnerska Wicca. Forskare menar att vi vet mycket lite om Cernunnos eftersom källorna är få. Man vet att namnet betyder den behornade, att han finns avbildad på hällristningar och olika föremål och att han framställs som en åldrad man, ofta med en pengapung och nästan alltid med olika vilda djur omkring sig, framförallt kronhjorten, förutom den tidigare nämnda ormen då. Eftersom han associeras till djur kallas han ofta för de vilda djurens gud. Det finns bara några få omnämnanden av honom i skriftliga källor så man får alltså tolka fram hans betydelse genom bilderna han förekommer på. Det är ormen som leder tankarna till dödsriket då ormen i många kulturer kopplas ihop med både kunskaper om det fördolda och dödsriket. Kronhjorten leder tankarna till jakt. Alla har vi väl hört talas om Herne the Hunter, den vilda jaktens behornade ledare? Många kopplar ihop Cernunnos med The Green Man såväl som Herne och andra naturgudar såsom t.ex den flöjtspelande Pan.

Här har jag lånat lite bilder från Wikipedia. Cernunnos med sin orm och de vilda djuren runt omkring.
Snart hoppas jag att vi får se Emmas tolkning som jag tror blir mycket mer sprakande än min! :D
Boktema: Ballad av Maggie Stiefvater

Årets första boktema är en fortsättning på ett av vårens, Lament, av samma författare. Ballad är del två av denna bokserie och har James som huvudperson istället för Deirdre. James lärde vi ju känna som Deirdres bästa vän i den första boken. Han var förälskad i henne men hon valde tjusige Luke istället.
Precis som i Lament spelar musik en viktig roll. Deirdre spelade ju harpa, James spelar säckpipa. Både James och Deirdre har börjat på en internatskola, Thornking-Ash School of Music, en lite speciell skola som har ett lite speciellt uppdrag, något som eleverna inte känner till. James är en enastående säckpipespelare, ja, närmast magiskt bra på det. Så bra att han lockar till sig féfolk. En som lockas är Leanan Sidhe, en sorts väsen som fungerar som musa åt artister men också livnär sig på dem. James är dock luttrad efter sina tidigare erfarenheter av älvorna och deras grymhet så han vill inte ingå något avtal med Nuala, som hon kallar sig.
En Leanan Sidhe tar den form som är mest tilltalande för dess "offer" så självklart uppstår en attraktion mellan James och henne. Deras realation djupnar och förändras under bokens gång, samtidigt som James brottas med sorgen över att ha förlorat Deirdre som vän, och potentiell flickvän, efter den förra boken. Han blev också allvarligt skadad i slutet av Lament och även det präglar honom. Försiktigt tar han dock steg efter steg mot en förälskelse i Nuala.Tiden är dock knapp för dem båda. Nuala måste brinna vart 16 år. Likt en fågel fenix dör hon i lågorna men återuppstår igen ur askan, dock som en ny "person" utan sina minnen från föregående liv. Kan James rädda henne från elden?
På Thornking-Ash sker en del mystiska saker. Bland annat är en av lärarna, Sullivan, lite speciell. Kan han ha kontakt med féfolket? kanske till och med med älvdrottningen Eleanor? I skymningen hörs också musik spelas utanför skolans område. En magisk musik på flöjt. James dras till den musiken som ett järnfilsspån till en magnet. Han längtar efter att bli del av den och skräms samtidigt. Den som spelar är Cernunnos, den behornade guden, the thornking, som lockar till sig de dödas själar. James beslutar sig för att söka upp Cernunnos för att be om hjälp att rädda Nualas minnen när hon brinner på bålet på Halloween. För att få hans hjälp tvingas James och Nuala ta sig ända in i dödsrikets intet och där får de reda på Nualas ursprung och vad döden innebär för dem som saknar själ. Båda ställs inför livsavgörande val.
Förutom detta så finns också den ränksmidande drottning Eleanor som har en riktigt otäck plan som ska iscensättas på Halloween. En plan som innefattar James och som tvingar honom till ett val mellan sin gamla kärlek, Deirdre, och sin nya, Nuala.
Emmas Blue Girl
Precis som Sminkan valde jag att tolka Charles de Lints bok Blue Girl med en sminkning i blåa toner. Jag passade dessutom på att måla lite blå snirklar, eftersom jag ”bara” har målat snirklar i svart och grönt, möjligtvis med lite silverinslag tidigare. Min tolkning av Blue Girl blev alltså en graderad blå historia med snirklar i två färger. Jag tycker den är fin, även om snirklarna är väldigt långt ifrån perfekta. Jag är ganska van vid det vid det här laget dock, så min toleransnivå mot halvtaskiga snirklar börjar bli hög. De ser som regel bättre ut på lite längre håll och dessa är inget undantag.


Hyn
Foundation: Elemental Beauty Soft Focus Sunshine
Concealer: Cover All Mix Set
Puder: Lucy Minerals Finishing Powder
Rouge: MAC Mineralize Duo Moon River
Ögon
Ögonbryn: Wet n Wild Brow Essentials, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: GOSH Waterproof Eye Shadow Stick Love That Beige
Ögonskuggor: MAC Sea & Sky och Viva La Diva Thunderstruck
Highlighter: Brite Bird Big, Mean, Yellow Dog
Eyeliner: Indelible Gel Liner Scuba Dive och MAC Fluidline Royal Wink
Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black
Mascara: L’oreal Double Extensions Beauty Tubes
Lösögonfransar: Ardell Hotties
Läppar
Läppglans: MAC Dazzleglass Comet Blue

På krämskuggan från GOSH applicerade jag den ljusa halvan av Sea & Sky i den inre ögonvrån och den klarblå halvan på mitten av ögonlocket. På yttre halvan applicerade jag mörkblåa Thunderstruck från Viva La Diva. Längs med övre fransraden målade jag sen en linje som fick löpa vidare ut mot brynet med mörkblåa Scuba Dive och med den gjorde jag även snirklar ute vid tinningarna. Sen kunde jag inte hålla mig utan gjorde fler snirklar med klarblåa Royal Wink, bara för att jag hade två blå gelliners. Därefter målade jag kajal och mascara och fäste mina favoritfransar från Ardell. Kinderna fick lite persikoton och munnen målades blåglittrig med Comet Blue ifrån MAC.


Blue Girl


Veckans boktema är Blue Girl av Charles de Lint. Självklart väljer jag då att göra en blå makeup! Jag älskar ju blått så då måste man ju ta tillfället i akt. Dessutom älskar jag strass så jag passade på med det också. ;D
Grunden är gjord med Face Eye Fix. En ram ritades runt ögat med en blå penna från Tigi Den användes även som inliner. Därefter lade jag Midnight från Barry M, en dazzle dust, på hela ögonlocket och upp över globlinjen. Därefter tog jag ljusblå Wizard's Apprentice från Fyrinnae och lade över Midnights kanter. Wizard's Apprentice i sin tur tonades ut i Blue Aura från Pure Luxe. Lite av Wizard's Apprentice duttades under ögat. Sen målade jag glittereyeliner i blått och limmade strass. Mascara och brynskugga.
Jag är rätt nöjd med min blå flicka. Strasset får mig att tänka på luftbubblor i ett akvarium eller pool. Det är dramatiskt men inte hårt, sminket. Attityd utan att vara elakt. Som Imogene. För mig är dessutom strass alltid lite magiskt.
Blue Girl av Charles de Lint

Sista boktemat för i vår. Efter idag blir det en paus över sommaren så vi får återhämta våra krafter och hinna ikapp med läsningen. Eller okej, läsningen är inte ett problem, men tid och energi. Vi tänker dock komma tillbaka med bokteman i höst så frukta inte, fler boktips kommer delas ut och tolkningar av böckerna kommer att sminkas!
Charles de Lint är en av de författare som var med och skapade den urbana fantasyn med sin serie om staden Newford. Det här är en av de senare av hans böcker och den utspelar sig, så klart, också i Newford! Boken handlar om Imogene, en 17 årig tjej som flyttar till den lilla staden Newford efter att ha levt ett ganska vilt liv och hängt med ett halvkriminellt gäng i Tyson. Det hela påminner en hel del om upplägget i Buffy, ni vet, Buffy har ju också blivit relegerad från skolan och hennes mamma är orolig för hennes umgänge och flyttar till lilla Sunnydale för att Buffy ska få en ny start. Exakt samma upplägg här men med Imogene, hennes mamma och bror. De flyttar och livet ska bli lugnare, men vi vet ju hur livet blev för Buffy i Sunnydale. Samma igen, livet blir inte lättare för Imogene i Newford.
Imogene börjar i skolan, blir omedelbart utsatt för "innegängets" hån (tänk Cordelia) för att hon ser ut som hon gör. Punkig, kaxig och med tatueringar och piercings. Imogene är dock en tuff tjej som kan stå på sig. Hon hittar snart en kompis i tafatta Maxine (tänk Willow här) och de två blir bästa vänner. Det innebär att Imogenes betyg blir bättre eftersom Maxine är en plugghäst. Mamma är glad och på ytan verkar allt bra. Det är dock så att det i skolan finns ett spöke. Adrian heter han och han blir omdelebart förälskad i Imogene (Ja, tänk Xander men i andeform) och hans intresse för henne gör att hennes liv totalt förändras.
Adrian har en uppsättning vänner som är husalver. Brownies. De har varit försummade så länge att de inte längre är pålitliga och goda. När Adrian vill få kontakt med Imogene hjälper husalverna honom men med resultatet att Imogene får den oönskade uppmärksamheten av en sorts skuggvarelse som slukar dem med starkt lysande auror. Imogene har varit "älvskådare" som barn och nu får hon åter kontakt med sin barndomsvän Pell-mell. Pell-mell är en sorts kaninliknande varelse som vill skydda Imogene från skuggvarelsen. Pell-mell, Maxine och Imogene blir tvugna att komma på ett sätt att besegra skuggan för att Imogene ska kunna leva och ett sätt är att inta en sorts blompollen från Fairy. Det leder dock till att Imogene färgas blå. Hennes hud blir mörkblå, faktiskt, och det går inte bort så lätt. Vilken tur att det är halloween och på halloween kan ju även spöken få kroppslig form. Det blir en spännande natt där fler än ett problem måste lösas. Ska de besegra skuggvarelsen? Ska Adrian äntligen kunna släppa taget om sin existens i den här världen? Ska Maxine kunna reda ut sina problem med sin mamma som är fruktansvärt överbeskyddande och kontrollerande? Och vad ska hända med Imogene efter att hon slagit ner och knivhotat skolans fotbollsback? Ja, dessa och många andra spännande frågor får ni svaret på i boken The Blue Girl.
Det är inte Charles de Lints bästa bok, men den är helt okej. Emma säger att det är en 3:a och det håller jag med om. Den börjar bättre än den slutar men den är helt okej som förströelse om man är mellan läsprojekt. Jag gillar Imogene, det är cool hjältinna som jag kan identifiera mig med. Det är nog bokens stora behållning.
Lissas aura med viss inspiration utifrån
Som ni vet har moroi tillgång till elementmagi. De har en viss fallenhet för alla elementen men har en starkare samhörighet med ett element och är bättre på att utföra magi som berör detta ämne. Roses bästa vän Lissa specialiserar sig inte på något element och efter ett tag framkommer det att Lissa istället använder anden för att utöva speciell magi, hon är en så kallad Spirit user. Med detta följer en massa coola magiska förmågor, hon har till exempel en helande förmåga och är otroligt skicklig på tankekontroll, betydligt bättre än vanliga moroi. Med hennes speciella förmågor följer dock även en del mörkare sidor, ande är nämligen mycket krävande att använda och de som är Spirit users tenderar därför att vara mer eller mindre mentalt instabila. För Lissa är inte ensam om att vara Spirit user, allt eftersom tiden går hittar de nya Spirit users och lär sig om deras förmågor. Bland dessa är Adrian, en ung moroi av den kungliga släkten Ivaskhov, som bland annat kan vandra i drömmar och se auror. Specifikt för auran hos en Spirit user är att den är gyllene, något som inte förekommer annars. I min tolkning av veckans boktema har jag därför valt att tolka en andeinspirerad aura. Sen tyckte jag att det blev lite trist att bara vara guldig och bestämde mig därför för att låna lite från andra auror. Auror kan ju ha vilken färg som helst egentligen, något som här symboliseras av strasstenar i allehanda färger. Lite vag tolkning kanske, men den var kul att göra och jag tycker att resultatet blev väldigt fint.


Hyn
Foundation: Lucy Minerals Mineralfoundation Light uppblandad med Snow White
Concealer: MAC Select Cover Up NW 20
Puder: Bare Escentuals Hydrating Mineral Veil
Rouge: MAC Pink Swoon
Ögon
Ögonbryn: Wet n Wild Brow Essentials, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: GOSH Waterproof Eye Shadow Stick Love That Beige
Ögonskuggor: Fyrianne Shrouded In Gold och Makeupcosmetics Desert
Highlighter: Collistar Crema
Eyeliner: Make Up Store Cake Eyeliner Black
Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black
Mascara: MAC Studio Fix Lash
Lösögonfransar: MAC nr 6
Strass: Olika strasstenar från en strasshjul köpt på ebay
Läppar
Läppglans: Liparazzi Entourage


Jag började med att måla Love That Beige över hela ögonlocket och upp till brynen som bas. Jag brukar måla den tjockare på ögonlocket och tunnare uppemot brynet och använda fingret för att jämna till. Därefter applicerade jag min favorit bland guldiga ögonskuggor Shrouded In Gold på inre halvan av ögonlocket. På yttre halvan applicerade jag Desert, också en fin guldig skugga, men lite mörkare. Highlightern Crema ut mot brynet. Sen limmade jag som avslutning strasstenar i alla regnbågens färger på ögonlocken, under brynen och ut mot tinningen.


Strigoi

Idag är det dags för min andra tolkning på Vampire Academy-böckerna av Richelle Mead. Jag gjorde ett ensamt litet boktema när Emma hade praktik och då var jag vit och blå och kall och ganska vacker. I Meads vampyrvärld finns ju flera olika sorters vampyrer. Moroi, en sorts vampyr-light som i och för sig dricker blod men inte dödar åt höger och vänster och heller inte är odöda. De åldras och dör som vi, men har vissa bonusar i livet som tilgång till magi och oerhörd skönhet. Dhampirerna är barnen som uppstår mellan de mänskliga "blodhororna" och moroi. De är lite roliga, tuffa och aggressiva men en sorts tjänare till moroi. Sen finns de riktiga vampyrerna. Odöda och smaskandes på blod och lämnandes högar av lik omkring sig. Strigoi kallas de och det är en sådan jag vill gestalta här!
Strigoi framställs inte som särskilt vackra eller trevliga i de första två Vampire Academy-böckerna. De är mer klassiska monster. Min Strigoi är alltså inte gjord i skönhetssyfte. Ful-linserna fick komma fram och jag kladdade med svart penna i halva ansiktet. Sen överexponerade jag bilderna också, för att få fram kontrasterna.
NYX Jumbopenna i svart runt ögat och som inliner. Smetelismet långt ner under ögat och utåt. Ovanpå den lades sedan en mix av Nightmare, en eyedust från Make Up Store i svart och Sultry Café, en mörkbrun ögonskugga från MAD Minerals. Jag ville åt en skitig, rå känsla och drog ut skuggorna med fingrarna. Sen målade jag ögonbrynen med lite foundation och öste på Polar Bear i guld från Fyrinane för att tona ut allt mot huden. Det hela blev oljigt och kladdigt och förhoppningsvis även monstruöst! Svart flytande eyeliner från Sephora och mascara avslutade det hela. Inte vackert alls, men förhoppningsvis skulle ni rycka till av rädsla om ni mötte mig sådan här i en mörk gränd! Grrrr!
Vampire Academy av Richelle Mead

Jag läste de två första böckerna av Richelle Meads Vampire Academy-serie i höstas och gjorde även en tolkning helt solo på dem. Efter det har jag fått Emma att läsa böckerna och hon är nu mer förtjust än jag. Jag tyckte dock att det var böcker som absolut var både spännande och läsvärda. Jag köpte även de tre första delarna på engelska i en box eftersom jag var otålig och inte ville vänta på den svenska översättningen, men nu har del tre även översatts till svenska för dem som föredrar det. Del fyra och fem finns att köpa på engelska nu och en sjätte del är väl snart ute också.
De tre första delarna i engelskspråkig utgåva ser ni här. Böckerna handlar om Rose, en dhampir, och hennes bästa vän Lissa, en moroi-vampyr. Moroi behöver dricka blod men är inte odödliga. De är däremot en sorts vampyradel och indelade i olika furstehus. Lissa är den sista av Dragomir-ätten. Dhampirerna är halvvampyrer som hjälper de adliga, förfinade moroi i kampen mot strigoi. Strigoi är de odöda, blodtörstiga vampyrerna som Rose får lära sig hata och slåss mot för att skydda moroi.
Rose har ett väldigt komplicerat förhållande till sin mor. Hennes mamma är en legendarisk dhampirkrigare och ganska lik Rose. Rose är en självständig tjej med bra själförtroende. Hon är rebellisk och hon är lojal mot Lissa i alla lägen. Hon förälskar sig i sin mentor, Dmitri, den supersexige dhampirkrigare som ska hjälpa Rose bli en mer disciplinerad kämpe. Det är alltså den vanlig mixen av tonårsdrama, vänskap, kärlek, föräldrar som inte går att prata med och så vidare men i vampyrmiljö. Precis som i House of Night-serien av P.C. Cast så är man inte så klassiskt vampyrig i Vampire Academy. Det är inte mycket fokus på bloddrickande eller att man brinner upp i solljus utan mer på andra saker. Vill ni veta mer kan ni även med fördel läsa mitt första boktema på boken som ni hittar här.

Prinsessan Jenna

För veckans boktema, Septimus Heap, har jag valt att tolka prinsessan Jenna, Septimus Heaps adoptiv/fostersyster. Jenna kommer till familjen Heap samma dag som Septimus föds och skendör. Hon lämnas till Silas Heap av Marcia Overstrand, borgens övermagiker, för att hon ska få växa upp i en trygg miljö. Vad Marcia dock inte tänker på är att Jennas mor, drottning Cerys och henne far, Milo Banda är mycket olika de ljushåriga Heaparna med deras magikergröna ögon. Jenna får därför som den enda i familjen Heap violblåa ögon istället för gröna som resten av familjen, något som leder till att hennes fiender förstår vem hon är, något som försätter henne i stor fara.
Jenna beskrivs framför allt med fokus på sina starkt violblåa ögon. Hon bär en röd mantel och ett guldband i håret, ett arvegods efter hennes mamma drottningen. Jag bestämde mig för att i min tolkning av Jenna ta fasta på det violblå. Nu har jag ju inte violblå ögon utan snarare magikergröna, därför valde jag att tolka Jenna med lila ögonskuggor. Sen tyckte jag att det kunde vara fint med glitter eyeliner och strassfransar på en prinsessa så det blev det också. Ja och så guldband runt håret såklart…
Hyn
Foundation: Lucy Minerals Mineralfoundation Light uppblandad med Snow White
Concealer: Dream Mousse Concealer 04
Puder: Bare Escentuals Hydrating Mineral Veil
Rouge: MAC Mineralize
Ögon
Ögonbryn: Wet n Wild Brow Essentials, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: GOSH Waterproof Eye Shadow Stick Love That Beige
Ögonskuggor: Makeupcosmetics Amy och Lars Wallin Sharon
Highlighter: Isadora Gleaming Eyeshadow Silver White
Eyeliner: Lila glittereyeliner från H&M
Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black
Mascara: MAC Studio Fix Lash
Lösögonfransar: Korsade från ebay som jag limmat strass på
Läppar
Läppglans: Benefit Her Glossiness My People, Your People


Marcia Overstrand

Vilken tur att jag förberedde mitt boktema för flera veckor sedan eftersom jag fortfarande är sjuk. Lite otur dock att jag glömt hur det var jag gjort eftersom jag visade en arkivsminkning även igår som var mycket lik den här. Nå, det blir så ibland. Min tolkning av dagens boktema är alltså detta.
Septimus Heap får ju lära sig magi av övermagiker Marcia Overstrand. Det är en fantastisk kvinna. Viljstark, envis och inte särskilt lyhörd men med ett väldigt gott hjärta och en stor passion för spetsiga skor i pytonskinn. Den passionen kan väl alla kvinnor identifiera sig med, särskilt som det inte är någon ormjakt som försiggår utan skomakaren har sin pyton enbart för Marcias räkning och varje gång den byter skinn blir det ett nytt par skor. Att Marcia är ganska självcentrerad märker vi redan här för skomakaren är inte så road av att behöva ha en stor pytonorm som sällskap, men sånt är livet. Marcia är ju en högt värderad kund...
Förutom sin passion för skor så älskar Marcia det som är lila. Hon är klädd i lila, hennes dörr är lila, ja, lila är liksom hennes signatur i livet. Det är också lila som är magikernas färg och när Septimus blir magikerkandidat (den yngste någonsin!) får han lila band att fästa på sin gröna lärlingstunika. Alltså har min tolkning fått bli skapad med en massa lila ögonskuggor. De gröna linserna kom fram för alla som är magiker får gröna ögon. Lysande gröna precis som mina linser! Så jag tror jag är väldigt nära hur Marcia faktiskt ser ut på riktigt i den här tolkningen.

Dignity som grund. Därefter två lila skuggor från Coastal Scents på locket och Lancomes Color Focus Electric Dream i globlinjen. Som highlighter användes dels Grifter från Urban Decay och dels June från Makeupcosmetics. Grön eyeliner längs övre fransraden men den målade jag över med svart efter att jag fäst lösögonfransarna. Under ögat är det Covet från Urban Decay. Lösögonfransar i svart och lila. De är köpta från ebay.
Slutligen tog jag Emmas idé om ormskinnsmunnen och gjorde en som skulle bli svart och lila, eftersom Marcias pytonskor är lila. Tänkte inte på att lila ovanpå svart kan bli blått. Men så blev det...
Septimus Heap av Angie Sage

Septimus Heap-böckerna skrivna av Angie Sage är helt fantastiska barnböcker. Barnböcker, märk väl, inte ungdomsböcker eller böcker för "unga vuxna" som vi brukar skriva om i våra bokteman. Vi har i och för sig haft med barnböcker förr så det är inte främmande för oss men vi brukar hålla oss till böcker för lite äldre barn. ;D
Jag hittade Septimus Heap av en slump. Det var ryggarna som lockade mig i en av bibliotekets bokhyllor. Jag tänkte att jag skulle prova en, mer som kul grej, och blev som vanligt besatt. Har läst alla delarna som kommit ut på svenska, den senaste, Sirenen, ser ni här ovan på en klickbar bild. Hur som helst så lockade jag Emma att läsa några av böckerna också och även om hon föredrar Harry Potter så har hon inte sagt att de här är dåliga. Jag tror att jag lurade henne lite med likheten i upplägget med just Harry Potter, men även om det finns likheter på ytan så är det väldigt olika typer av böcker.
Septimus Heap-böckerna handlar om att familjen Heap blir bestulna på sin son, Septimus, den sjunde sonen till en sjunde son. De luras tro att Septimus dött vid födseln. Istället får de ett okänt flickebarn som tröst. Den som iscensatt detta är den onde magikerna Dom Daniel, som i och för sig är död men ännu lever kvar som en mörk kraft och spöke. Dom Daniel vill få tag på den sjunde sonen till en sjunde son då dessa är mycket magiska och kan hjälpa honom återta kontrollen av Magikertornet och Borgen. I första boken handlar det mest om hur man reder ut den här härvan och upptäcker vem Septimus verkligen är, vem flickan verkligen är och inte minst upptäcker vem Dom Daniels lärling är, för han är definitivt inte den riktige Septimus som Dom Daniel trott.
Böckernas huvudkaraktärer är Septimus, så klart, hans "syster" prinsessan Jenna som är nyfiken och äventyrslysten och en god kamrat. Niko är hans bror som älskar havet och båtar och han har en flickvän, Snorri, som är spökskådare från norr och har med sin katt Ullr som blir en panter på natten. Septimus bästa vänner utanför familjen är Vargpojken och Beetle. Vargpojken känner han sedan de fruktansvärda åren i ungdomsarmén och Beetle har han lärt känna i Borgen. Förutom ungdomarna har vi viktiga karaktärer i Marcia Overstrand som är övermagiker och tar Septimus till lärling och den vita häxan Zelda Heap som är Septimus faster. Simon, Septimus äldsta bror, är viktig för handlingen då han i sin avundsjuka för att småsyskonen får så mycket uppmärksamhet och så hög status väljer att vända sig till Dom Daniel och bli hans lärling. Han vill ju inget annat än gå i lära hos övermagikern och när Marcia väljer Septimus så väljer Simon alltså den gamla övermagikern Dom Daniel. Det finns en övermagiker till, mellan Dom Daniel och Marcia. Den vänlige Alther Mella. Han är också kvar som spöke och hjälper till i många äventyr med sina goda råd.
Det jag gillar med böckerna är att karaktärerna känns begripliga mitt i denna fantasyvärld. De är tillåtna att utvecklas och det finns en tro på att man kan förändras till det bättre och en hoppfullhet att människan ändå innerst inne är god. Det är varma böcker, böcker som får mig att le och även om de kan vara spännande så är de inte otäcka. Det här är sagoböcker i fantasyform, som Bröderna Lejonhjärta eller Narnia fast modernare. Det är massor av magi, trollformler och äventyr. Septimus och hans vänner räddar Borgen i varje bok, kan man säga, men fokus ligger på kamratskap inte på action. Visst finns det mörker i böckerna. Jennas mamma, drottning Cerys, dödas t.ex när Jenna föds, och det är även då Alther Mella blir ett spöke. Människor kan kan vara onda, och de är det ofta av dumhet eller girighet eller avundsjuka, precis som i vår värld. Ondskan och dess konskevenser finns alltså, men hela tiden med en känsla av att man kan nå försoning genom att erkänna sina misstag och med sina gärningar visa sig värd förlåtelse. Det här är böcker att läsa med sina barn om man har några eller för sig själv med en stor kanna te och massor av kex. Mysböcker.
Här ser ni några av de vackra illustrationerna i böckerna. Varje kapitel har en teckning av personerna eller miljöerna som är väldigt vackert ritad. På bilderna ovan ser ni Septimus själv, Linda från Hamnens Häxsällskap och draken Brandsprutan.
Små svarta blad
Här kommer min tolkning på veckans boktema the Good Neighbors. Sminkan har försett mig med inspirationsbild denna vecka och den hittar ni här. Inspirationsbilden är så snygg så jag nästan ramlade baklänges, dessvärre var det ruggigt svårt att göra något liknande. Nåja det sägs ju att friskt vågat är hälften vunnet så då är den ju inte helt åt helsicke. Närbilderna på ögat är okej, men helheten är verkligen missklädsam, således får ni bara se en ansiktsbild. Som ni ser har även jag tolkat den slingrande grönska som sprider ut sig med farlig fart. Även om min slingrande grönska tekniskt sett är svart, men det är ju en petitess.

Hyn
Foundation: Kanebo Sensai Cellular Performance Cream Foundation Special CF 11 blandad med Make Up Stores Neutralizer Yellow
Concealer: MAC Select Cover Up NW 20
Puder: Everyday Minerals Finishing Dust
Rouge: MAC Mineralize Duo Love Rock
Ögon
Ögonbryn: Clarins brynpalett, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: GOSH Waterproof Eye Shadow Stick Love That Beige/
Ögonskuggor: Golden Rose Loose Pearly Eyeshadow 108, Fyrinnae Elven Dagger och MAC Pigment Forest
Highlighter: Make Up Cosmetics May
Eyeliner: MAC Fluidline Blacktrack
Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black
Mascara: Imju Fiberwig
Lösögonfransar: Ardell Fairies
Läppar
Läppglans: Golden Rose Multicolor Diamonds Lipgloss 02

Jag började med att applicera krämskuggan ifrån GOSH hela vägen upp till brynet. Jag brukar applicera den på ungefär halva ytan och sen jämna till med fingret. Därefter applicerade jag den ljusgröna skuggan från Golden Rose på innersta delen av ögonlocket, klargröna Elven Dagger på mittpartiet och mörkgröna Forest på yttre delen av ögonlocket. Därefter var det dags för att börja snirkla och måla löv. Det blev lite som det blev, men nu ska vi inte vara ledsna för det, det är ju faktiskt vår i luften och så mycket värre saker har hänt. När löven var klara målade jag kajal längs med övre fransraden för att det inte skulle se konstigt ut med lösfransarna, därefter målade jag mascara och limmade dit Fairies. Det är egentligen ganska trista fransar men det är lika bra det för en av dem har nu försvunnit spårlöst. Jag misstänker att det finns ett svart hål i vår lägenhet som suger i sig lösögonfransar, det är inte första gången det händer nämligen. När fransarna var på plats målade jag kinderna lite lagom karamelliga med Love Thing och munnen rosaglittrig med ett glans från Golden Rose. Klart.

Murgröna

Återigen har jag gått loss med snirklar och skit och som vanligt ser det hemskt ut på bild när det är så här uppförstorat, men ganska coolt om man ser det på håll. Idag använde jag gel-eyeliner och en eyelinerpensel. Snart har jag nog tagit mig igenom allt utom det jag tror blir bäst, nämligen flytande eyeliner...

Meningen är att jag ska gestalta den murgröna som älvorna vill ska täcka hela staden. Denna aggressiva slingerväxt som sträcker sig efter, och täcker in, civilisationens landmärken. Ja, ni fattar hur jag menar. En liten snirkel hade inte blivit aggressivt nog, så jag har massor av snirklar och på dem blad. Murgröneblad. Väldigt stiliserade, absolut, men med lite fantasti...

Grunden är NYX Jumbopenna i färgen Lemon. Ovanpå den ligger först Luxury på ögonlocket. Den är från Makeupcosmetics precis som den nästföljande, Mystic, i ljusare grönt. Den är placerad i inre ögonvrån och uppåt. Den i sin tur övergår i två Fyrinnae-pigment. Haunted i gröngult och Jade Ghost i grönvitt. Under ögat är det Luxury i ganska stor mängd. Sen började jag snirkla. Indelible gel-eyeliner i färgen Endangered. Under ögat använde jag en bredare pensel och även för "stammarna" på min slingerväxt. Spetsen in mot näsan och bladen gjordes med eyelinerpensel. Ingetdera funkade till hundra procent, men det ser aggressivt, grönt och slingrit ut alla fall. Ögonbrynet målades också grönt med samma pensel och produkt. Lite vitt i inre ögonvrån som en detalj bara, Jumbopennan Milk från NYX. Tigis gröna penna som inliner. Ja, det är allt. Hoppas ni ser galen, supersnabbväxande murgröna framför er nu när ni tittar på dessa bilder. :D


