Sminkan och Emma

Nu är det dags att återuppta min odyssé bland nagellacksremover från Depend. Jag ska visa dip-in burken också någon dag och prata om mina tankar om den, fast det är ju samma remover som i Depends flaska med supersnabb, eller som jag säger, blå, remover. Det här däremot är något helt annat. Det är Depends gröna remover, den miljövänliga, och jag har totaldissat den när jag köpt nagellacksborttagning efter de få möten jag haft med miljövänliga removers. De är inte effektiva. Nu beslöt jag dock att prova den just med tankarna på en sådan här liten serie inlägg. Så har Depend utfört ett mirakel här och lyckats skapa en effektiv remover trots allt? Nej, det har de inte. Den här är inte så effektiv som en traditionell remover. Den är dock inte så ineffektiv att det stör mig när jag har "vanliga" manikyrer som kräm eller skimmerlack. Jag vet inte om jag skulle ens försöka ta bort en glittermanikyr med det dock, för då går nog hela flaskan åt tillsammans med ett rör bomullsrondeller. 

 

Så, den är alltså inte dryg. Den lilla flaskan, 100ml, gör jag av med på två veckor. Säg att det rör sig om 15-17 manikyrer, svårt att veta exakt men inte över 20 alla fall. Det står på flaskan att den är svagdoftande. Jag håller inte med. Den luktar inte alkohol-lösningsmedel men den luktar starkt och lite sötaktigt, som ruttnanade grönsaker och terpentin i kombination. Inte min favoritdoft. Lukten hänger sig kvar dessutom, länge. Den försvinner inte förrän man har fått bomullen ut ur huset, helt enkelt. Det går alltså inte att bara kasta tussarna i soporna under diksbänken och glatt gå vidare i livet för den dunstar inte som aceton gör. Jag har ju mitt system med plastburkar med tättslutande lock (typ glasslådor) och i dem slänger jag min bomull. Då luktar det ju inte. Varje gång jag öppnar min burk kommer det dock en pust av just den här removern. De andra försvinner men inte den här. Äcklig lukt är alltså ett minus.

Om den är biologiskt nedbrytbar och snäll mot ozon är det ju bra men inget som påverkar mig i min direkta användning av produkten. Det finns dock andra saker än lukten att prata om när det kommer till just den dagliga användningen.

Så här ser mina naglar ut direkt efter borttagningen med Depends gröna remover. Lite oljiga och ganska genomskinliga. Genomskinligheten händer mig alltid när jag använder olja på naglarna, jag vet inte varför. Ju mer olja desto mer genomskinliga blir de. Och böjliga. Så böjliga att de sedan rivs av i vecken som blir när de böjts (som ett papper) några gånger. Jag är alltså väldigt försiktig med oljiga produkter. Jag vet att inte andra har samma problem så jag ska inte uppehålla mig vid det. Däremot ska jag säga att den här removern har ett enormt plus. Den torkar inte ut huden. 

 

Jag har aldrig haft så fina nagelband som jag fick efter att ha använt den här ett tag. Det höll i sig så länge jag hade den som remover, sen bytte jag till den från Kicks som jag presenterat tidigare och nu är nagelbanden och huden runt naglarna mer torr igen. Så stor skillnad trodde jag inte det skulle bli då jag smörjer händerna ofta och så, men det är definitivt så att min hud gillar den här removern. Mitt tangentbord på laptopen gillar den inte då den blir en kladdig hinna på fingrarna så när jag suttit på msn med Emma och samtidigt lackat om naglarna har massor av removern kletat fast på tangenterna. Det har dock försvunnit när jag slutat med removern och plasten är oskadd.

 

Innehållet är Dimethyl Glutarate, Dimethyl Succinate, Dimethyl Adipate och Alcohol Denat. Alltså Dimethyl i lite olika former. Ingen aning om vad det är så jag ska inte ens låtsas att jag har åsikter eller kunskaper om det. Jag ska försöka växla lite mellan den här removern och min vanliga blå remover från Depend. Hudvänligheten ser jag som ett stort plus men jag verkligen hatar lukten av den och den är lite tålamodskrävande. Sen oroas jag av att mina naglar ska bli för böjliga och mjuka av oljan.