Sminkan och Emma

Precis som Sminkan gav jag mig på att tolka Temeraire, den kinesiska himmelsdraken som är bokens huvuddrake. Temeraire är svartgrå till färgen med blå tecken på vingarna. Dessutom är han som de flesta andra drakar väldigt förtjust i ädelstenar, något som ju såklart kan utnyttjas i en sminkning. Jag valde att göra en svartgrå bas i ögonsminket, för att illustrera Temeraires kroppsfärg, och sedan toppa det svarta med blått glitter för att illustrera Temeraires blå tecken. Eyeliner och mascara som vanligt såklart och sen toppade jag det hela med ett par blåa strassfransar, för att tillfredställa Temeraires sug efter ädelstenar alltså. Glittret heter förresten Sapphire så det borde också fall Temeraire på läppen. Som en liten kul kuriosa har jag för övrigt fått glittret av Sminkan, långt innan vi började blogga tillsammans. Mitt första paket från henne, det har blivit några stycken sen dess. Hon är en himla rar och generös liten Sminka, och glittret är riktigt fint!

 

Hyn

Foundation: Egen mix av Everyday Minerals Neutral Fair och Light Medium, båda intensive

Concealer: MAC Select Cover Up NW 20

Puder: Everyday Minerals Silk Dust

Rouge: MAC Mineralize Blush Gentle

Ögon

Ögonbryn: Clarins brynpalett den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: Wet n Wild Eye Shadow Pencil i Graphite

Ögonskuggor: MAC Mineralize Danger Zone, den svarta biten

Highlighter: MUS Stardust Fairy

Eyeliner: MAC Fluidline Blacktrack

Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black

Mascara: Max Factor Beyond Length, den svarta delen

Glitter: TMM Sapphire

Lösögonfransar: Blå strassfransar som finns att köpa på ebay

Läppar

Läppglans: Face Backsippa

 

Jag är egentligen väldigt nöjd med den här sminkningen bortsett från en sak, den sabla krämskuggan fick eländet att creasa innan jag hade hunnit bli klar och fota. Inte bra. Och det sorgliga är att det inte ens går att skylla på skuggan eftersom det är mitt eget fel.  Jag har använt denna krämbas med lysande resultat flera gånger med på sistone har jag börjat lägga den i tjockare lager för att maximera svärtan. Precis samma sak hände här, men då hade jag inget glitter ovanpå så då kunde jag ju gå in med skugga och fixa när jag skulle fota. Här funkade inte det så nu blev det som det blev, det vill säga censur. Ni borde såklart få se en massa bra blundbilder där strassfransarna kommer till sin rätta, men nu går det tyvärr inte då det ser helt hemskt ut med den creasande skuggan. Men det är som det är och det var tur att jag inte skulle någonstans i sminket. Nästa gång ska ja använda Blackground som bas istället när jag vill ha svart. Den creasar inte så här, dessvärre ger den heller inte samma fantastiska grepp och lyster åt skuggorna, men man kan ju som bekant inte få allt i en enda produkt.

Nej, jag vet, det är inte många likheter mellan min drake och den stilrena, svarta Temeraire. Jag hade en plan på att göra min vanliga draktolkning som förekommit typ fyra gånger i boktemat, bland annat här, men i svart, mörkblått och silver den här gången. De färger Temeraire har. Lite strass eventuellt för att symbolisera teckningen på vingarna.

Ja, ni ser själva, han är glänsande svart med blå och grå markeringar på vingarna. Inte brokig som en cirkusclown. Dessutom har han blå ögon men eftersom jag anser att jag är bäst som drake med gröna ögon så blir det så även denna gång.

Det började alla fall med att jag följde planen. Formen ritades med en svart kajal och så fyllde jag i med Blackstar Blue från Makeupcosmetics. Den tonades sedan in i Antique, även den från Makeupcosmetics. Här gjorde jag alltså första avsteget från planen då Antique är lite mitt emellan silver och guld. Silver från Makeupcosmetics finns dock med längst in i ögonvrån och upp mot inre delen av brynet.

Sen spårade jag ur totalt. Blå strass tänkte jag, det ska jag ha. Och svart. Vi sätter det i svansen! Sagt och gjort. Strass limmades fast och jag betraktade resultatet i spegeln. Nej, jag var inte nöjd. Skulle jag sabba hela projektet och börja om eller kunde jag följa upp detta på något bra sätt? Hm... lite mindre strasstenar under ögat kanske? Det var ju fint när jag gjorde ondvinter! Fram med ett strasshjul och så skulle jag skaka fram de blå och ljusblå strasstenarna. Det visade sig dock att stenarna blandat sig i de små facken. Skit, tänkte jag, måste jag sortera de små pyttestrassen? Orka.... Nej. Jag kör en blandning! Sagt och gjort. Stenarna skakades ut på handfatskanten och placerades sedan slumpvis i en sträng under ögat. Cirkusdraken föddes och det kanske inte är en Temeraire vi har här, men jag tycker ändå den blev ganska... rolig?

Jag älskade första boken i den här serien och har läst visare med stor entusiasm! Det är en bokserie som verkligen är helt fantastisk! Jag rekomenderar böckerna om Temeraire varmt och hoppas få anledning att återkomma med bokteman på de andra delarna med. Vi får se om jag kan övertyga Emma som också läst flera av böckerna. Jag har redan planer på hur jag ska tolka del två, Jadetronen! Sen vet man ju inte om jag lyckas hålla mig till den planen när det väl är dags. Det kanske blir en cirkusdrake till, vem vet. Fast det gör ju ingenting om det skulle bli så heller. Boktemat ska vara roligt, kreativt och lite, lite galet.

Idag har vi ett boktema för alla oss drakälskare! Drakar är en passion för mig och Emma. Hon önskar ju till och med att hennes häst skulle vara en drake. Med tanke på hästens temperament misstänker jag att det är en drake också, i någon sorts kamoflage. Samma sak gäller för övrigt mina katter. Jag tror att mycket av det som lockar med böcker om drakar är just det band som uppstår mellan drake och drakryttare/husse. Man känner igen sig i det och förstår det bara allt för väl när man tittar på sina egna djur som ju är så mycket mer än "bara" djur. Sen har ju drakarna en fördel inom fiktionen för de kan ju prata. Nog för att jag förstår mycket av det mina katter säger till mig ("inte lax idag igen, mamma, ge mig tonfisk", "Lillan är dum mot mig och jag har suttit i garderoben i två timmar innan du kom hem och räddade mig" och "nej, jag vill inte pussas nu" är exempel på olika fraser min äldsta katt brukar leverera) men en hel del frågor får man inte svar på lika lätt. 

Dagens boktips och boktema är alltså Naomi Noviks första bok i serien om Temeraire och kapten William Laurence. Den utspelar sig i Europa på Napoleontiden och är kryddad med verkliga historiska personer och slag, men lite twistat för att passa in i fantasygenren. Det här är en verklighet där drakar är i människans tjänst och fungerar främst som en sorts stridsskepp inom flygvapnet. Det finns många olika sorters drakar, stora och små och med varierande förmågor. Vissa kan spotta frätande syra, andra eld. Några kan se i mörkret och några fungerar som snabba kurirdrakar. Flygvapnet ses dock på med viss nedlåtenhet då folk i allmänhet är lite rädda för drakar och inte förstår det otroligt starka band som blir mellan kaptenen på en drake och hans drake.

William Laurence är yngste sonen till en baron. Inget att ärva alltså, varken titel, pengar eller gods, och valet för hans karriär har fallit på flottan. Fjorton år gammal har han fått gå till sjöss och nu är han en kapten, omtyckt av sin besättning och ganska framgångsrik på det han gör. Han ser fram emot att gifta sig med en flicka han känner hemifrån så fort han tjänat ihop tillräckligt med pengar. Han är en man hårt präglad av god uppfostran och de normer som styr hans samhällsklass vid den här tiden och han är väldigt moralisk och plikmedveten. En dag övertar hans skepp ett franskt skepp efter en kort strid och i lasten på det franska fartyget finner man en överraskning. Ett nästan kläckningsfärdigt drakägg. Drakar måste selas snabbt efter kläckning för att bli tama och användbara för människan. Man beslutar dra lott om vem som ska få livet förstört. Att få en drake är nämligen detsamma som att ge upp alla drömmar om familjeliv eller status i samhället. Det innebär att man får bo på en förläggning långt borta från sällskapslivet och som sagt, folk ser inte direkt upp till flygkåren. Laurence lägger sitt eget namn i lottningen, men ser lättad att någon annan drar "nitlotten". Dessvärre vill ödet, eller draken, annorlunda och det blir ändå Laurence som får uppdraget att sela på den lilla svarta drakungen när den kläcks. Av Laurence får den namnet Temeraire och under veckorna ombord på skeppet innan de når hamnen så förändras Laurence liv. Det är en fantastisk vänskap som växer fram och snart saknar de offer han tvingas göra vad gäller framtiden betydelse för honom. Temeraire är familj och framtid för honom. De båda flyttar till en förläggning i Skottland för att snabbt läras upp för flygstrider och ganska snart tvingas de också delta i strider då Napoleons arméer rycker närmare och närmare. De lär känna andra drakar och kaptener, bland annat de kvinnliga kaptenerna som flygvapnet hemlighåller då det "inte går att ha kvinnor i armén" men man måste göra undantag eftersom en viss drakras, de syraspottande långvingarna, bara accepterar kvinnliga kaptener. Mycket av Laurence fördomar och tidens idéer möter här en annan, utmanande, verklighet han inte kan blunda för. Dessutom är Napoleon upprörd över att hans drake, skickad som en gåva från Kina, beslagtagits av britterna. Olika konflikter, både psykologiska och politiska, gör att man har stor behållning av historien även som vuxen läsare. Karaktärerna är trovärdiga, miljön väl beskriven med stort historiskt kunnande från Noviks sida, vilket gör det extra rolig att läsa.

Naomi Noviks serie om draken Temeraire och kapten Laurence har vunnit läsares hjärtan i hela världen. Jag föll totalt för boken efter att att ha värjt mig länge mot att läsa fantasy satt i en historisk tid men det fungerar ypperligt. Nu har jag läst de första fyra böckerna på svenska och ser fram emot den femte delen som kommer snart. På engelska finns redan fler delar att få tag på.

Precis som Sminkan har skrivit var jag först fast övertygad om att jag skulle tolka Arras första bonad som föreställer hennes barndoms skog och dessutom är den bonad som betyder mest för henne. Jag hade dock lite problem med att komma fram till något kul smink på detta tema. Då Sminkan började prata om att jag borde testa en arabisk look bestämde jag mig för att ändra min idé för veckans boktema och istället tolka prinsessan Evendilana, den urundiska prinsessa som prins Surando ingår en förlovning med. Nu är det visserligen inte uttalat att Urundien ska föreställa ett arabland, men så tolkar jag det utifrån det jag läser om landet i boken, och dessutom så bär Evendilana en gyllene huvudduk behängd med så mycket juveler och smycken att hon knappt kan hålla huvudet upprätt. Låter det inte lite arabiskt så säg? Nu är min slöja inte gyllene utan svart och jag tog det lite lugnt med smyckena för att orka hålla huvudet upprätt när jag fotade, men jag tycker att jag ser rätt arabisk ut eller vad säger ni? Jag har ju såklart inte förutsättningar för att se arabisk ut alls, men ibland får man göra vad man kan med det man har, och det tycker jag att jag lyckades bra med.

 

Hyn
Foundation: Makeupcosmetics Kathy

Concealer under ögonen: MAC Studio Finish Concealer NW 20

Concealer i ansiktet: Everyday Minerals Medium Intensive

Puder: Everyday Minerals Silk Dust

Rouge: Ett persikorosa från Elisabeth Arden

Ögon
Ögonbryn: Wet n Wild Brow Essentials, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: Too Faced Shadow Insurance och MAC Blackground
Ögonskuggor: Brite Bird Citrus Soda, Makeupcosmetics Kinda och Face Eyedust Orientale

Highlighter: Brite Bird Big, Mean, Yellow Dog

Eyeliner: MAC Fluidline Blacktrack
Mascara: Mac Factor Masperpiece Mascara Beyond Length, den svarta delen

Lösögonfransar: Ardell Hotties
Läppar
Beslöjade

 

Eftersom detta skulle bli en mörk look med fokus på ögonens inramning inledde jag med att applicera Blackground ovanpå Shadow Insurance över det område som jag sen applicerade färgade skuggor på. Blackground applicerade jag med MAC 217, en rätt stor fluffborste i naturhår, något som visade sig vara en verklig hit. Den var väldigt lätt att få den jämn och dessutom så blev kanten så himla mkt snyggare och graderad än då jag har använt en plattare syntetborste. Därefter applicerade jag ljusgröna Citrus Soda i den inre ögonvrån, Kinda på mitten av locket och Face Orientale i den yttre ögonvrån. Därefter gjorde jag inramningen av ögat med massor av Fluidline, både utanför fransarna och innanför fransraden, alltså på vattenlinjen som det så vackert heter. Därefter målade jag mascara, fäste lösögonfransar och målade rouge. Rouget kunde jag ju ha skippat eftersom det knappast syns ändå, men nu gick det av bara farten och då blev det rouge. Så, det var min tolkning av den urundiska prinsessan det. Jag är ju knappast fullfjädrat proffs på tekniken, men jag är nöjd ändå, särskilt som inramningen av ögat är väldigt olik mina vanliga sminkningar. Vill ni se någon som till fullo behärskar tekniken så tycker jag förresten att ni ska spana in Rouaa, hennes tolkning av Sheherazade är något av det tjusigaste jag har sett och får mig verkligen att önska att jag hade förutsättningarna för att bära upp sådana looker…

Jag fick tipset om Arra av "min" bibliotekarie och hade inga riktiga förväntningar på den när jag läste den. Redan efter första sidorna var jag dock helt fast. Det poetiska språket, berättelsen sagolika rytm och känsla av att faktiskt vara en legend från för länge sedan återberättad muntligt i generationer trollband mig fullständigt. Jag ringde Emma och tjatade om att hon måste läsa den. Tack och lov var hon lättövertalad och därför är den nu del i boktemat. Emma har ju skrivit om Arra i själva bokinlägget så jag ska inte göra samma sak. Däremot ska jag säga att vi som vanligt ville tolka samma sak. I boken väver Arra en vävnad som visar hennes skog. Det är i skogen hon lär sig de olika elementens språk. Bäcken ger henne vattnets porlande sång, skogen och marken ger henne jordens och växterna kraftulla men lugna melodi. Jag gjorde ett första försök på tolknig för några veckor sedan, faktiskt, med just bäcken och skogen i tankarna. Den blev inte som jag önskade och när jag sedan pratade med Emma och hon också ville göra skogsvävnaden tänkte jag om. Istället för den beslöt jag tolka den eldsvåda som Arra förorsakar och i vilken hennes familj omkommer. Det lustiga är att nu kommer inte Emma tolka vävnaden med skogen alla fall, men så kan det ju bli ibland.

Arra sitter ju och flätar korgar vid eldstaden i det fattiga och grymma hem hon växer upp i. Där lyssnar hon till eldens sång. Det är en tröstande och värmande sång ända till dess Arra utsätts för en ytterligare grymhet och blir så upprörd att hon släpper lös den eld som inte är varm och trygg utan rasande och girigt griper efter allt den kan förgöra. Huset övertänds och Arra förlorar sina föräldrar i lågorna. Detta lössläppande av eldens kraft är dock inte Arras medvetna val. Hon är ett barn, inte ens sju år gammal, och lika chockad som sin storasyster som lyckats rädda sig ur lågorna. Resultatet av elden blir att Arra och hennes syster får flytta till staden och bo hos sin äldre syster. Det är ett fortsatt liv i träldom för Arra men det ska jag definitivt inte breda ut mig mer om. Jag skulle ju inte ens skriva så här mycket om boken... Nå, det var bakgrunden till varför jag valde att göra den här tolkningen på boktemat.

Grunden är Face Dignity. Därefter Heritage Rouge från MAC på ögonlocket. Svart kajalpenna blandades med den i ögats ytterkant och målades även innanför fransarna. Omlott med Heritage Rouge upp mot brynbenet lades sedan Sunrise och vegas från TMM. Därefter Sunflower i gult under brynet. Fälten är oregelbundna och utan alltför mjuka övergångar för att ge ett flammande intryck. De drogs också ut mot tinningen och hårfästet för att förlänga själva lågan. Slutligen duttade jag med fingertoppen ut små punkter av Copper Foil från MAD Minerals och Fantastic i guld från Makeupcosmetics. Upp mot pannan är det Copper Foil längs hårfästet och Fantastic mellan hårfäste och bryn. Samma oregelbundenhet här för att försöka ge intryck av en fladdrande låga. vet inte hur jag lyckades med det.

Slutligen en aningens darrig linje med kajalpennan från yttre ögonvrån ut mot tinningen. Den blev långt ifrån så definierad och skarp som den borde men jag struntade i att mecka runt med det. Slött, javisst. Ovanpå den linjen duttade jag rött glitter från Grimas och guldglitter från H&M för att ge lite gnister åt det hela. Ögonbrynen fylldes i med Wet'n'Wilds brynskuggor och jag målade ögonfransarna svarta med en volymmascara från Yves Rocher som mest ger klumpar. Ja, som ni ser är det samma fingeraplicering av guld och koppar längs näsan och under ögat samt att jag suddat ut kajalen lite under ögat för en rökig, kolig effekt. Sen var jag klar. Jag är nöjd med min tolkning med undantag av den skakiga svarta linjen, men den ser faktiskt värre ut på bild än IRL, om det är någon tröst. ;D

I den lilla byn Simora, i landet Lavora, föds en dag ett flickebarn, Arra. Den lilla flickan kommer till världen i en stor familj, hon blir den åttonde i syskonskaran och hon är inget önskat barn. Hennes mor som avstår från sin önskan att lägga ut den nyfödda flickan i skogen till de vilda djuren, avstår också från att ge flickan någon typ av uppmärksamhet. Ingen i Arras familj har egentligen tid för den lilla flickan, ingen bryr sig om att prata med henne eller lyssna på henne, vilket får till följd att Ara helt enkelt inte lär sig att tala. Ytterligare en följd av Arras osynlighet i hemmet är att ingen i familjen upptäcker att Arra inte gett ifrån sig ett enda ljud förrän flickan är flera år gammal. När upptäckten görs är familjen övertygad om att flickan är en ofärdig, och att hon till och med bär det onda ögat och de behandlar henne därefter.

Men Arra är långt ifrån dum eller ofärdig. Den lilla flickan växer upp ensam ute i skogen och där lär hon sig att lyssna till alla de fantastiska sånger som naturen har att erbjuda så som eldens sång och jordasången. Då Arras moder kommer på flickan med att fläta korgar av gräs, inser hon att flickan kanske inte är helt värdelös, och Arra blir därmed korgflätare. En dag brinner dock hennes hemgård ner vilket får till följd att Arra får flytta till den vita staden Lagora, till sin gifta syster Evia. Där väntar en svår tid för Arra. Den brist på uppmärksamhet hon fick i hemmet är ingenting mot den hårda behandling hon stöter på i systerns hem. Men denna tid blir inte enbart svår för. Arra byter ut korgflätandet mot vävkonsten och hon blir därmed Arra väverskan. Hennes förmåga att iaktta kommer här väl till pass då hon blir den första och den främsta att väva bildvävar i Lagora, något som inbringar stora summor pengar till systerns hushåll, pengar som tyvärr inte hjälper särdeles.

En annan mycket viktig händelse i Lagora, på många sätt mycket viktigare än hennes vävkonst, är att Arra möter Surando, den vackre men föga lyckliga prinsen av Lavora. I och med deras möte träffar hon för första gången en annan människa som inte förväntar sig ofärdighet och dumhet av henne, och på så sätt så tillägnar sig den då redan vuxna Arra, äntligen talets gåva. Surando blir Arras vän och så småningom även mer än så, men situationen är inte okomplicerad. Till följd av de spända förhållandena med det angränsande och mycket mäktiga riket Urundien, tvingas Surando att ingå en förlovning med den urundiska prinsessan Evendilana, något som får viktiga följder för både Arra, Surando och hela Lavora.

Arra - Legender från Lavora är en fantastiskt vacker bok som både Sminkan och jag har läst med stor behållning. Den lilla flickan, och senare också unga kvinnans öde berör verkligen och den här boken är så vacker att den verkligen är något i hästväg. Det rör sig här inte om fantasy på samma sätt som det ofta gör i våra bokteman, men boken har ändå många magiska inslag och kan troligtvis uppskattas av en bred publik just för sin mångsidighet.

 

// Emma

Här kommer lite bonusboktema! Första gången vi hade med Melissa Marrs serie om de fyra älvhoven i Huntsdale så tolkande jag Donia, vinterflickan. Hon blir ju i första boken den nya vinterdrottningen och idag ville jag tolka henne igen men i hennes nya roll som inkarnation av årstiden vinter.

Jag valde att använda mina jumbopenna från NYX i vitt som underlag för sminket. Den är målad runt hela ögat och tonad med pensel. Ovanpå den lade jag sedan Kaleidoscope Illusion i ljusgrått från Pure Luxe över inre halvan av ögonlocket upp till brynet. På andra halvan använde jag Wind från Makeupcosmetics, en mild ljusblå färg som jag tyckte kändes som en vinterhimmel. Därefter tog jag svart kajal som jag drog en linje med längs fransarna uppe och nere. Den suddades med en pensel så den bara blev en grå skuggning. Ovanpå den lades glittereyeliner i silver och så limmades de galna lösögonfransarna fast. Slutligen målades bryna och strass klistrades fast för att representera iskristaller.

Jag är faktiskt ganska nöjd med min vintertolkning. Jag tycker det är svårt med vita eller nästanvita sminkningar. Donia är alla fall en av mina favoritkaraktärer i böckerna. Jag gillar henne och tolkar henne gärna fler gånger i framtiden. Nu ser vi fram emot del fyra av den här bokserien. Den ska komma ut i vår. Och självklart kommer vi göra ett boktema även med nästa del. ;D

Precis som Sminkan har jag denna vecka valt att tolka Bananach, korpälvan vid det mörka hovet som förkroppsligar krig och kaos. Precis som Sminkan tidigare nämnt så har Bananach fjädrar istället för hår, kropps- och ansiktsmålningar av aska och blod och ser allmänt galen ut. Alltså ett ypperligt tillfälle att plocka fram mina fjäderfransar och passa på att måla svarta och röda snirklar i ansiktet. Ja, jag målade läpparna röda med och applicerade Piha Black över. Som ni ser är mina läppar inte ett dugg svarta, men jag gillar Piha Black ändå, jag tycker nämligen att den gör alla mina röda stift så mycket snyggare. Och jag vet att min mun är väldigt hackigt målad för övrigt. Det var kanske inte så jättesmart att måla munnen efter att de otroligt skymmande lösfransarna, eller ja lösfjädrarna, var på plats. Men det är sånt som händer och nu vet ni det, allt bör göras klart innan fjädrarna är på plats, de skymmer nämligen synfältet något alldeles otroligt. Och ni behöver inte oroa er, jag gick inte utan för dörren i detta, det var alltså ingen som fick ta del av mina hackiga läppar eller de hiskeliga fransarna. För de är rätt hemska faktiskt. De avled dock när jag skulle dra bort lim från dem, två fjädrar släppte och det blev ett stort hål i dem. Fast det kanske var lika bra, de är inte bekväma över huvudtaget, endast dramatiska.
 
Hyn

Foundation: Elemental Beauty Soft Touch Foundation Nude

Concealer under ögonen: MUS Cover All Mix Set

Concealer i ansiktet: Everyday Minerals Intensive Fair

Puder: Everyday Minerals Silk Dust

Rouge: Glo Minerals Sunset

Ögon

Ögonbryn: Wet n Wild Brow Essentials, den mörka skuggan
Ögonskuggsbas: Face Highlighter Mystic

Ögonskuggor: MUS Pollution och MAC Knight Divine

Highlighter: MUS Next

Eyeliner: Fluidline Blacktrack & Röd eyeliner från HOT Makeup till snirklarna

Kajal: Elisabeth Arden Smokey Black

Mascara: Max Factor Beyond Length, den svarta delen

Lösfransar: MUS fransar Posh

Läppar

Läppenna: En rödrosa från Body Shop

Läppglans: Lancôme Color Fever Gloss Piha Black

 

Japp, det var min tolkning av Bananach det. Jag vet inte om jag är helt nöjd, men jag tycker ändå att min tolkning har sina poänger. Jag tänker mig Bananach som galen och jag tycker att de här fransarna ser heltokiga ut faktiskt:) Sen är jag himla förtjust i den sista bilden. Och jag vet, jag ser vansinnigt dryg ut, men vem har sagt att krig och kaos är trevligt va?!

Tredje delen i Melissa Marrs serie om älvorna i Huntsdale och dags att plocka fram fjädrarna igen. Första gången vi gjorde boktemat tolkade jag en sommarflicka och en vinterflicka. Andra gången inspirerades jag av den mörka kungen Irial. Nu är det åter dags för en ur det mörka hovet, inkarnationen av krig, Bananach. Korpälvan. Den galna och våldsamma som ständigt söker utlopp för sitt vansinne och kaos i stridigheter och osämja. Hon är fascinerande och skrämmande och omänsklig. Min tolkning av henne är röd och svart. Hon beskrivs i boken som svartklädd och med korpfjädrar som hår och med tecken ritade i ansiktet och på kroppen med aska och blod.

Innan jag fäste min korpfjäder så såg makeupen ut så här. Tänkte att jag skulle visa den och beskriva den innan befjädringen också. Grunden är Dignity och svart kajal från Make Up Store. Jag ritade först konturerna och sedan fylldes de i med svart skugga från IsaDoras Fake Black duo.

Killer i rött från TMM lades i inre ögonvrån och fick följa den svarta kanten lite ovanför den. Mellan det svarta och det röda lades en färg som är mitt emellan, Blackstar Red från Makeupcosmetics. Därefter svärtade jag en linje ovanför det röda för att få till min blod-och-aska grej. Jag vill inte ha för jämna och snygga toningar, det ska se lite skitigt ut. Aningens highlighter under brynet, Cream Cat från Brite Bird, och så fyllde jag i brynen.  

Ja, efter att ögonskuggorna kommit på plats så klippte jag loss en bit av en fjäder från min fjäderboa och limmade fast den i yttre ögonvrån. Bananach har ju fjäderhår, men jag hade ju faktiskt boan på huvudet förra gången så jag avstod från den idag. Man kan ju inte alltid vara likadan.

Jag hoppas intrycket nu är våldsamt, krigiskt, blodigt och askigt. Gärna vansinnigt också. Jag vet att jag egentligen inte gjort något nytt här, men det är så här jag ser Bananach framför mig, alla fall makeupmässigt. Sen tycker ju jag att det här är snyggt dessutom. Jag har faktiskt sett ut så här, minus fjädern, många gånger som ung när man skulle ut och hänga på Grottan och vara svår. Ja, innan dess också. Det var väl den här typen av makeup som fick min mellanstadiefröken att ringa hem till mina föräldrar och gråta. Ja, det var tider det. Nu är man medelålders och betydligt mer städad när man går till skolan. ;D

Dags för boktema igen och dags för del tre i en serie både jag och Emma läser med stor glädje. Andlöst väntar vi på den fjärde delen som snart ska ges ut, Radiant Shadows, och när vi läst den kommer ni säkert att återigen påminnas om den här bokserien i ett boktema. Ja, varje bok har alltså förärats sitt boktema så här långt. Först var det Wicked Lovely, eller Mer än ögat ser som den heter på svenska, och sen var det Ink Exchange som heter Under din hud på svenska. Nu är det Fragile Eternity, tredje delen, som kommer på svenska snart.

Fragile Eternity tar vid där de andra delarna slutar. Niall är kung över mörkerhovet, Donia över vinterhovet. Aislinn och Keenan kämpar med sitt förhållande som regenter för sommarhovet eftersom Aislinn inte vill vara mer än vän eftersom hon älskar sin mänskliga pojkvän Seth. Seth försöker vara förstående men lider av att se den starka dragningskraften som finns mellan Aislinn och Keenan. Han försöker vara en del av Aislinns liv, men ju mer han dras in i älvhovens affärer desto mer tydligt blir det för honom att hans mänsklighet är ett hinder. Även den svagaste bland naturväsenden och oknytt kan döda honom eller skada honom, även av misstag, och han ser sig som en belastning för henne. Hans önskan blir att själv förvandlas till en av älvfolket. Han försöker förmå sin bäste vän, Niall, att hjälpa honom, men får avslag. Ingen vill ge honom den förbannelsen. Men hans vänskap med alla de tre älvregenter som finns i vår värld lockar till sig uppmärksamheten från både Bananach, krigsfén, och hennes syster, höghovets regent Sorcha. Bananach ser möjligheten att utnyttja honom för sina egna krigiska syften och hjälper honom till Sorchas hov i Fairy. Där vinner han något, han blir en av dem, men han kanske också förlorar något. dessutom dras han nu oåterkalleligt in i de intriger som finns mellan de fyra hoven. En sak är dock säker, han kommer få en viktig roll att spela...

Läs böckerna om Seth, Aislinn och de andra bland älvorna i Huntsdale. Melissa Marr kan verkligen skriva spännande och intressant. Karaktärerna är inte endimensionella och man känner sympati med dem alla och kan förstå deras drivkrafter och motiv, vare sig de verkar för det som vi konventionellt ser som gott eller ont.
Ink Exchange är en av de bästa böcker jag läst i den här genren och faktiskt även utanför den. Det är en bok som kan läsas på många olika plan. Vare sig första eller tredje delen lever riktigt upp till samma standard, men jag tycker ändå att Fragile Eternity förtjänar en plats i bokhyllan hos alla fantasyfantaster och andra med.

Eftersom vi saknar boktema den här veckan så blir det, som ni vet, lite interiminlägg med bokinspiration. Egentligen är boken i sig inte särskilt inspirerande. Jag har utgått från Anya Bast serie om elementhäxor och dagens element är eld. De tidigare har varit vatten och jord. Böckerna är verkligen inte så fantastiska att jag rekomenderar läsning, men de kan väl få vara alibi för att måla sig massor och limma strass i ansiktet alla fall!

Grund av Dignity, som vanligt, och så ögonskuggorna Tour i guld från Makeupcosmetics, Ra i guldgult från TMM, Red Panda i rostigt orangeröstt från Fyrinnae och Vegas i skimrande orangerött från TMM.

Jag började med att lägga Tour i inre ögonvrån. Den tonades sedan ut i Ra som ligger under brynet. Red Panda på ögonlocket intonad i Tour men inte alltför noga blendad. Lite känsla av låga vill jag ha. Därefter är det Vegas som ger den rödare orangeglimmande färgen i ytterkanten. Mörkbrun kajal runt hela ögat och så lite röd läppenna under nedre fransraden. Mascara och brynskugga och massor av fina strasstenar som grädde på moset. Visst får jag otroligt blå ögon! Tycker de här skuggorna är jättefina på mig!

Boken, With Fury, handlar om Sarafina. Det är en tjej som inte vet att hon är en kraftfull eld-häxa. Hon upptäcks av den onda trollkarlskrets som står som opposition till det goda Coven som elementhäxorna annars tillhör. Sarafina blir kidnappad men räddas av the Coven. Där behandlas hon först med misstänksamhet men till slut får hon deras förtroende. Hon förälskar sig i trulige jordhäxan Theo och sen handlar det dels om deras begynnande relation, dels om att jaga demoner. Ganska tunn story alltså, men vad sjutton, jag fick ju leka lite med eld!

Så hoppas jag ni får en bra torsdag trots snöstormen... Och alla ni som sätter kaffet i vrångstrupen och tänker "går hon till jobbet så där?", nej, jag är helt osminkad idag. Men minus strassen hade det lätt funkat. ;D

Japp, ett nytt element i min lilla svit av interimistiska bokteman. Det ordinarie boktemat har ju utgått denna vecka så jag planerar att ge er tre inlägg med tre sminkningar baserade på elementen vatten, jord och eld. Jag vågar nog inte försöka mig på luft tyvärr, för jag får ingen bild i huvudet av hur det skulle kunna se ut. Hur som helst, det är alltså löst inspirerat av en ganska usel bokserie. Jag kommer ju aldrig begära av Emma att hon läser böckerna men eftersom jag själv pinat mig igenom dem så kan de väl få ge upphov till lite kul smink. Eller kul och kul, jag vet inte om ni tycker det är kul. Jag hade kul när jag stod och limmade strass. :D

En brun och grön look tycker jag passar elementet jord. Det är skuggorna Brown Smoke, Fern, Shrouded in Gold och Magic Copper som jag använt mig av. Brown Smoke och Magic Copper är från Makeupcosmetics och Shrouded in gold är från Fyrinnae. Fern är en skugga från TMM. Grunden är Dignity från Face. Som ram runt ögat använde jag Tigis bruna kajalpenna.

Jag började med att lägga Fern på inre och yttre delen av ögonlocket. På mitten lade jag Shrouded in Gold. Brown Smoke i globlinjen och under ögat. På brynbenet tonades Shrouded in Gold och Fern ihop till en sorts grönguldig soppa. Magic Copper precis under brynet. Eyeliner i brunt från MsChic. Ifyllda bryn och så strass så klart! Det här kanske är ett strasstema egentligen... Ja, det var det. Lite jordigt hoppas jag det ser ut.

Boken som handlar om den häxa som har elementet jord i Anya Bast serie heter Witch Hart. Den handlar om Claire som varit fånge i demondimensionen men kastas ut ur den och in i vår värld när hennes herre vill att hon ska rädda en sorts supermagisk substans som är kraftfullare än kärnvapen. Hon jagas av demoner i vår dimension och söker hjälp hos the Coven. Där möter hon eldige Adam och blir kär. Ja, ni hör ju, värsta usla intrigen. Nå, den har kommit till någon nytta nu alla fall, eftersom jag fick en ursäkt för att sminka mig! ;D

Inget riktigt boktema för Emma är upptagen den här veckan, men jag kan ju klämma till med en sminkning inspirerad av en bok ändå. Det blev bok två i Anya Bast serie om elementhäxorna. Mest för att jag var sugen på att leka lite med strass och ett par blå lösögonfransar av ovanligt dålig kvalitet.

Bokserien handlar alltså om elementhäxor, det vill säga att de har sina krafter kopplade till ett av de fyra elementen. I bok två, Witch Blood, handlar det om Isobel. Hennes syster har mördats av en ondskefull sammanslutning av trollkarlar och hon söker hämnd. Trollkarlarna har besvärjt fram en demon och den demonen måste stoppas. Hon söker hjälp av det som kallas The Covent, en sammanslutning av goda häxor och trollkarlar, och hon blir förälskad i deras ledare, Thomas Monahan. Massor av sex är det i boken, något som irriterar mig som vill läsa själva historien. Nej, boken är inte speciellt bra. Intrigen hamnar i bakgrunden och det är mer Harlekin-romans än fantasybok. Jag rekomenderar den alltså inte. Men vad sjutton, något sorts boktema förtjänar ni ju så vi kör på det här. ;D

Sminket är mycket roligare än boken. Mycket, mycket roligare. Grunden är Dignity, som vanligt. Det är alltså en krämhighlighter från Face och den är applicerad från frans till bryn för att ge skuggorna ett bra grepp. Sen har jag Cobolt från MAD Minerals på hela ögonlocket. I globlinjen är det supervackra, skimrande Sea från Makeupcosmetics och den övergår i ljuvliga Twinkle från TMM. Det är Twinkle som skimrar i turkos i inre ögonvrån och under brynet alltså.

Under ögat och som inliner använde jag Atlantis, en penna från IsaDora. Den är jättebra! Rekomenderar den varmt. Den fäster verkligen på vattenlinjen och den är mjuk och bra att måla med. Ni ser att den är inliner även under övre fransraden på bilden nedan. Eyeliner längs övre fransraden är Cobolt från Stila, en Smudge Pot. Sen är det glittereyeliner i ljusblått under ögat ovanpå Atlantis.

De värdelösa blå plastfransarna köpta från eBay fästes sedan så gott det gick. Jag försökte binda ihop dem lite med mina egna fransar med mascara men det blev väl sådär. Nå, färgen är fin på dem alla fall. Sen målade jag brynen med brynskugga från Wet'n'Wild vilket kändes passande med tanke på mitt vattentema! Avslutningsvis strasstenar i blått, grönt och kristallvitt. Tycker det blev ganska bra som tolkning på elementet vatten. Hoppas ni gillade detta interimistiska boktema. Vi kommer tillbaka med ett riktigt boktema nästa vecka och då blir det älvor! Wohoo! Jag vet preciiiiis vad jag ska göra då!

Ni vet ju hur det är med boktema. Ibland är man mer inspirerad än annars. Eller vissa bokteman tenderar att bli flera inlägg. Jag gjorde tre draktolkningar på Eragon-temat och även andra gånger har jag av olika anledningar gjort fler tolkningar. Jag var färdig för flera veckor sedan med min House of Night tolkning, långt innan det var dags för boktemat. Sen pratade jag med Emma och hon skojade och sa att jag borde göra min House of Night med bara produkter från NYX. Nyx är ju vampyrernas gudinna i P.C. Cast vampyrserie. Ja, jag funderade på det länge och väl och till sist tänkte jag att okej, jag byter ut min första tolkning mot en NYX-tolkning. Så blev det inte. Jag är inte nöjd med min måne i den första tolkningen, men den är ju alla fall lite rolig. Det blir alltså en bonustolkning.

En lite festligare makeup som inte är alltför utanför ramarna. Bara produkter från NYX med undantag av brynskugga och lösögonfransar. Jag har inga lösögonfransar från NYX nämligen. De har dock ett både brett och roligt sortiment av fransar så kanske det blir några sådana i framtiden.

Basen är NYX Jumbopenna Black Bean. Ovanpå den är det pigmenten Pearl Black, Pearl Silver och Pearl White. Pearl Black på hela ögonlocket och ut mot tinningen, Pearl Silver ovanpå den och flytande in i Peal White som är under brynet. Under ögat är det NYX glittereyeliner och på ögonlocket lite av NYX glitter Disco Ball. 

Svar kajal, inte heller från NYX när jag tänker till utan från Make Up Store, innanför nedre fransarna och brynskugga från Wet'n'Wild. Lösögonfransar från Elise. Kontaktlinserna är samma lila som innan. Eller violblå kanske jag ska säga. Ja, det var bonussminket.

Tycker inte den blev så speciell men jag visar glatt ändå för att NYX har en massa roliga produkter som jag vet att många är nyfikna på. Jag har provat någon av deras fasta ögonskuggor, deras glitter och pigment, deras läppglans och eyeliners och på det stora taget har jag varit nöjd. Sen är det ju ett plus i min bok att man tagit namn efter en nattens gudinna. Nyx var den grekiska nattgudinnan och en av de allra första av skapelsens varelser. Man tror att hon kan ha varit Chaos dotter och hon gifte sig med sin bror Erebos. Erebos betyder mörker. Nyx är inte mörker, hon är dunkel.

Nyx är inte så himla känd, tror jag, bland dagens människor. Man minns nog hennes barn bättre. Hypnos, Hybris och Thanatos tror jag många hört talas om. Sen hade hon en hel uppsjö barn så klart, men de tre kommer jag ihåg på rak arm. Sen finns det ju barn i den grekiska mytologin som flera mödrar gjort anspråk på, men jag tror på Nyx! Då har vi även Eros, Nemesis och gudinnan Hekate som jag skrivit om här tidigare, i hennes barnaskara. Även Phobos och Morpheus kan vara hennes barn. Nyx är alltså en väldigt spännande mytologisk gestalt och jag förstår fullt och fast att P.C. Cast valt henne för sin gudinnegestalt i House of Night. Sen är det en rätt rolig serie att läsa just som intresserad av religion och mytologi. Det är massor av religiösa riktiningar som tas upp och blandas och det på ett ganska friskt och frimodigt sätt.