Sminkan och Emma

Ondvinter av Anders Björkelid är en bok Emma tipsade mig om och som verkligen föll mig otroligt på läppen! Det är svensk fantasy och det är bra! Den har en riktigt skön, gammaldags sagostämning som verkligen känns förtrollande. Ondvinter är den första delen i en planerad serie som heter Berättelsen om Blodet.

Efter att ha läst mycket av det som kallas Urban Fantasy, t.ex Melissa Marr, Holly Black och Jim Butcher, så känns det skönt att åter placeras i den där ospecifierade "fantasytiden" för länge, länge sedan. Det är bondesamhällen, kloka gummor, svärdstrider och feodalism, precis som det "ska" vara. Sagan börjar med att vi lär känna tvillingarna Sunia och Wulf. De har växt upp med sin far på en isolerad bondgård. Det de inte känner till är att fadern flyttat dit för att gömma sig själv och dem. De vet förvisso att han är en ganska dålig bonde men de vet inte att han är mer än ögat ser. Han är en av dem som är av Blodet. Vintern lovar att bli riktigt kall och varg och björn syns smyga omkring i trakten. Även underliga personer smyger omkring, bland annat en främling som tränger sig på och talar ett underligt språk som varken Sunia eller Wulf känner till. När deras far ger sig av för att spåra en varg som hotar byn försvinner han och först flera dagar senare återfinner tvillingarna honom. Han har då ett rött märke som efter en strypsnara runt halsen och är svårt sjuk i feber. De kan inte rädda hans liv och de står faderlösa på gården som dessutom anfalls av mystiska män med mystiska röda eldar i sin makt. Gården bränns ner men syskonen lyckas fly och har dessutom med sig några föremål de funnit i sin fars kista. Ett svärd, en dolk och en ask i rödlackat trä som innehåller en kartbit.

Sunia och Wulf tvingas alltså fly för sina liv och medan de flyr inser de att deras far har tränat dem för att klara både svärdstrider och att känna till ramsor och trollformler som ger dem ledtrådar till vad de ska göra och hur. De flyr genom ett snötäckt och bistert landskap med målet att finna Atlevi, en av faderns vänner, och på vägen finner de både vänner och fiender. Bergsfrun blir deras allierade och de möter hirdjägarna som också är av blodet, precis som barnen själva. Genom dessa möten får de veta mer och mer om sin far och den roll han spelat i landets utveckling. Det han gjorde förändrade hela samhället, på gott och ont. I slutet möter de även Atlevi och tvingas till en strid på liv och död.

Boken är verkligen sagolik till sitt upplägg och tempo. En saga för vuxna, så som klassisk fantasy är. Det är naturromantiskt och nordiskt. Det finns vättar och naturväsen och magi och allt känns väldigt traditionsrikt och som att de följer våra folkloristiska föreställningar. Jag uppskattade verkligen första delen av denna serie och kommer definitivt läsa efterföljande delar. Mysigt är det rätta ordt för att beskriva upplevelsen.

När Quentin och hans vänner först tar sig till Fillory, för de lyckas slutligen, även om det tar nästan hela boken att nå dit, så möter de först en flodnymf, eller en sjöjungfru, jag minns inte den exakta benämningen. De misstar i alla fall först flodnymfen för att vara en drunknad person som ligger kvar i vattnet, även om de strax inser sitt misstag. Jag har i dagens boktema, valt att gestalta denna flodnymf. Sen har jag väl inte riktigt följt boken till punkt och pricka utan mer gjort som jag tycker att en sjöjungfru sa se ut, men det är ju bara konstnärlig frihet:)

 

Hyn
Foundation: Kanebo Sensai Cellular Performance Cream Foundation Special CF 11 med en skvätt MUS Neutralizer Yellow

Concealer: MAC Studio Finish Concealer NW 20

Puder: Everyday Minerals Silk Dust

Rouge: MAC Mineralize Duo Love Rock

Ögon
Ögonbryn: Clarins gamla brynpenna Lightest brown
Ögonskuggsbas: Too Faced Shadow Insurance och Face Highlighter Mystic
Ögonskuggor: Golden Rose 105, Brite Bird Hotool och MAC Teal

Highlighter: Make Up Store Stardust Fairy

Kajal: Max Factor

Mascara: Max factor Masterpiece Beyond Length, den svarta delen

Lösögonfransar: Strassfransar köpta på Ebay

Läppar
Läppglans: MAC Dazzleglass Comet Blue

 


Min tanke var att jag förutom sjöjungfrufärgerna kunde se lite lagom drunknad ut sådär, därav de blåtonade läpparna. Ögonlocken målades med en turkos skugga från Golden Rose i inre ögonfrån, Brite Bird Hotool i mitten och MAC Teal i den yttre ögonvrån. Jag målade därefter en linje med eyeliner längs med den övre franslinjen och ett kajalstreck längs med den undre. Därefter målade jag mascara och fäste strassfransar. Ni fattar min idé så här långt va? Flodnymnfer är nästan sjöjungfrur, alltså målade jag med sjöjungfriga färger och fäste strassfransar eftersom jag är övertygad om att min flodnymf älskar glam. Efter detta spårade jag dock ur en liten stund och målade rosa rouge, något som såklart rimmade mycket illa med min lätt drunknade look. För att reparera skadan målade jag läpparna ljust blåtonade med Comet Blue från MAC. Comet Blue är verkligen suveränt om man vill ha en ”jag har simmat alldeles för länge i kallt vatten”-färg på läpparna, i andra situationer tycker jag dessvärre inte att det är särskilt snyggt. Ja, det var veckans boktema det. Knappast något storverk, men det känns skönt att vara igång igen.

 

 

Här kommer ett arkiv-boktema. Ni minns att vi hade boktema i höstas? Sen var det väldigt svårt för Emma att hinna med eftersom hon veckopendlade till och från sin praktikplats och jag hade jättemycket med jobbet så vi lade ner det med ganska kort varsel. Så kort faktiskt att jag hade gjort ett boktema klart som inte blev publicerat. Det kommer nu. Och texten med. Kan berätta att nu, den 11/1 2010 så har jag läst boken och jag tyckte inte om den. ;D

Just nu, när jag skriver detta, är klockan 17.41 och det är tisdagen den 20:e oktober. Jag kom hem för fyrtio minuter sedan och jag har massor att göra. Jag sa faktiskt till Emma senast igår att det blir inget boktema de närmaste veckorna för jag tänker ta mig en välbehövlig semestervecka nästa vecka och åka redan på fredag, men, när jag satt på tunnelbanan idag tänkte jag om. Jag ska avsätta en timme till boktemat tänkte jag. Smink, foto och inlägg, allt ska jag hinna på den tiden. Sagt och gjort, här är min tolkning. Till saken hör att jag inte läst mer än 29 sidor i boken, men jag valde att tolka omslaget.

Omslaget visar en gammal ek i ett höstlandskap. Jag valde att dels tolka trädet med en sorts grenverk mot tinningen och dels försöka plocka upp färgerna i skuggorna.

Sminket är ett superhafsigt litet jobb, men inte så tokigt ändå om jag får säga det själv. Idén är mycket bättre än utförandet dock. Grunden är en sorts krämögonskugga med applikator, som ett läppglans typ, från Max Factor. Sen är det en skugga från Manlypaletten i gulgrönt och den gröna ögonskuggan Nea från Ninja Minerals. Den senare luktar skunk dessvärre då oljan i den härsknat så det var sista gången den fick vara med och leka. Synd på en fin färg. I globlinjen ligger Fairytale i gråblått från Make Up Store. Under ögat har jag olivgrön kajal från IsaDora med Fairytale ovanpå. Det är samma kajal som jag ritat trädet med. Jag borde så klart använt eyeliner och pensel, men nej, jag kladdade med en trubbig kajal jag. Inte så listigt... Förutom den gröna från IsaDora använde jag även en guldfärgad kajal som också är från dem samt Green Card från MUS. Lite eyeliner också, samma som längs övre fransraden, Hot Chocolate från MsChic. Mascara, mörkblå inliner. Ja, det var allt. Inte strålande, men med inspiration från omslaget alla fall. Highlightern är en gulvit från Manlypaletten kom jag på. Brynskuggan från Face, Myrrah. Hoppas ni gillade min tolkning. Lite rolig alla fall, hoppas jag.

Jag hann!  Jag har till och med åtta minuter tillgodo på min bloggtimme! Ha! Snacka snabbt jobbat! Och den är till och med borttvättad redan! :D

Ja, och den stressen var alltså helt obefogad, som ni har förstått. Men, här är alltså min tolkning på boktemat The Magicians.

Första boktemainlägget på flera månader och vi börjar med The Magicians av Lev Grossman. Jag hörde först tala om boken på Bokhora och kände genast att jag måste läsa den! På bokhora beskrevs denna bok som ett mindre måste för den som älskar Harry Potter och Narnia, och ja, det är liksom Emma mitt i prick.

 

The Magicians handlar om Quentin, en mycket duktig elev som går sista året på High School och som börjar se sig om efter ett college som kan passa honom. När Quentin på sin intervju för Princeton finner intervjuaren död och i samma veva även finner manuset till 6:e boken om Fillory, hans barndoms favoritbok och besatthet, som han egentligen aldrig har kommit över. Men, vad Quentin vet, och Quentin vet mer om Fillory än de allra flesta, så finns det bara 5 delar i serien. När Quentin kort därefter traskar rakt på Brakebill, en skola för magiker och ett slags parallell värld till vår, kan nog ingen klandra Quentin för att han tror att han har hamnat i Fillory. Quentin finner sig snart sittande vid ett gigantiskt intagningsprov för Brakebill och han gör såklart riktigt bra ifrån sig. Quentin får vänner i sin nya skola och han skapar sig ett liv på Brakebills, men han upptäcker också att hans nya värld är smärtsamt långt ifrån hans dröm om Fillory även om Brakebills också bjuder på många äventyr, varav Quentin definitivt hellre hade sluppit en del. Intrigerna i boken spinner vidare på lite halvfart, för att sedan tätna då en av Quentins gamla klasskamrater får upp ett spår, som leder rakt till Fillory, Quentins största dröm och längtan.

 

Dessvärre är Sminkan och jag rörande eniga med Quentin om att detta verkligen inte är Fillory, eller ja Narnia, för det är Narnia det rör sig om. Ingen av oss blev särskilt tagna av boken och jag tror till och med att Sminkan ogillade Quentins och hans desillusionerade vänner riktigt ordentligt. Riktigt så långt vill jag inte sträcka mig, jag tycker att idén bakom boken är ganska intressant, och parallellerna till Narnia tilltalar mig alldeles otroligt. Boken lyckas faktiskt bli riktigt spännande på sina ställen, men dessvärre sker det alldeles för sent för min smak, mer Narnia och mindre gnällande skulle vara ett klart uppsving för denna bok. Det här är inte Narnia och det är inte Harry Potter tror ni det kommer ni att bli besvikna, för den inbitna Narniafantasten kan den dock erbjuda vissa tjusningar.