Sminkan och Emma

Väl medveten om att det här är ett mycket skirt lack som kräver oändligt tålamod och lager på egen hand så lade jag helt sonika ett enda lager och det ovanpå ett annat lack, mitt nya, fina Atelier Tulle från China Glaze!  Det är den perfekta färgen att ha under Give me a Coral Sometime. De är ganska lika i nyansen. Atelier Tulle drar mer åt korallrosa än orange, som GMACS, men det funkar väldigt bra att använda dem ihop. Atelier Tulle ska jag även prova under Calendar Girl tror jag. Vill ni se en vacker notd med bara GMACS titta här!

Med bara ett lager av GMACS så får man ändå skimret och tvåtonseffekten i retro fun-lacket. Det har nämligen en korallig, orange basfärg med rosa och persikofärgade skiftningar. Det är tydligare i flaskan än på nageln men i solljuset kan man se färgspelet och det är riktigt fint!

I flera veckor har mitt senaste paket från H2T legat oöppnat. Jag hade beställt lack från OPI Retro Fun-kollektion och i notd efter notd sett hur skira de var. Inget jag själv ville prova längre, med andra ord. Efter ett tag kom jag att tänka på att jag bara beställt tre lack från Retro Fun och aldrig skickat efter ett paket med ett lack "för lite" från H2T. Något annat måste alltså ligga i paketet. Det gjorde det!

Atelier Tulle från China Glaze är ett sådant där lack jag aldrig skulle ha tittat åt om jag inte hittat Sofias fantastiska notd med det. Från tråkigt till begärligt på en sekund! Hela den kollektionen har jag tyckt var tråkig och Sofia fortsätter leverera notd som får mig alldeles snurrig, så nu har jag beställt ett till från samma kollektion. Designer Satin...

Atelier Tulle är perfekt som lack betraktat. På bilderna ser ni det i ett lager utan överlack. Det är täckande, lättmålat, ljuvligt krämigt och har den perfekta koralltonen. Detta kommer vara en sommarfavorit!

Ni ser att naglarna kortats av en del, eller hur? Jag har ägnat mig åt trädgårdsjobb och även skurat skåp i helgen, och det höll naglarna för ända till jag gav mig på en plantering av ett rotskott från en fläder i en terracottakruka. Då lyckades jag bryta tumnageln och beslöt att alla skulle klippas ner till samma längd som den. Det är mitt livs andra nagelklippning och det känns helt okej. Naglarna växer ju ut igen! Hurra för OPI Natural Nail Srengthener!!

Ytterligare ett impulsköp. Inte det bästa av mina spontana "detta ska jag ha!" heller. Nej, jag är inte speciellt förtjust i den här trista rödrosa.
Det är ett skimmerlack i en rosard ton som drar mer mot lax än hallon.  Trots skimret känns det flackt och tråkigt. För mycket mellanstadiedisco här, men inte, som det lack jag presenterade för några dagar sedan, på det där glada, optimistiska och pladdriga sättet. Nej, det här lacket har en lite osäkrare karaktär. Sötare och mindre påflugen kanske, men också mindre intressant.

Det här lacket är för flickigt för mig. Dessutom har det det stora felet transparens. Jag står inte ut med att kunna se linjen melan nagel och tipp lysa igenom lacket efter två lager. Det är inte okej. Jag kleggade på ytterligare ett lager, alltså tre in alles, och inte blev det så mycket bättre för det. Nej, nej, nej. Det här lacket är inte min favorit bland flaskorna. Någon som är sugen på det?

Viva la Divas lack med numret 37 inhandlades i måndags efter jobbet. En glad korallröd färg som har tydligt släktskap med t.ex Playtime från H&M, fast mindre orange. Det är dock samma fel på de båda lacken. Två lager och man kan fortfarande ana kanten mellan nagel och tipp, om ni förstår hur jag menar. Jag tycker det är jobbigt att lacka mer än två lager men jag avskyr att man ser linjen mellan vitt och rosa på nageln lysa igenom lacket. Det är ingen katastrof med nr 37, man jag kan se det anas och bara det stör mig.

Annars är det en härlig sommarfärg, lekfull och optimistisk! Den vill springa längs soliga sandstränder och ge sig ut på cykelturer med picnic-korg. Det är en bekymmerslös färg, och väldigt ung.
Min kollega tyckte gårdagens gyllenvita var så mycket snyggare än detta. I hennes ögon är den här färgen sliskig. Det kan den nog också vara. Vad säger ni? Är det här färgen för tånaglarna i flip-flopsen? Eller ska den pryda även dina sommarnaglar när du spelar volleyboll på stranden? Eller hör den mer hemma på mellanstadiediscot?

Emelie på P'ssion utmanar oss att visa våra fulaste nagellack. Jag har inget som är fult, men det här lacket har jag ett lite speciellt förhållande till. Jag är en aningens ambivalent till det...

Jag gillar färgen. Den är vackert kopparrosa. Men färgen passar inte på mig. Tror jag. Jag vacklar nämligen i det. Jag har ju en kall, rosa underton på min hud och den skär sig, tycker jag ibland, mot de koppriga nyanserna i det här nagellacket. 
Lacket i sig är sidenskimrande och vackert, välpigmenterat och underbart på alla sätt.

Så här såg det ut senast jag använde det, i februari tror jag. Bilden är tagen i dagsljus. Vad tycker ni? Är det ett lack för mig? Som omväxling i alla fall? Eller ska det omplaceras?

Tröttnade på den elektriska ålen igår, så jag lade ett lager av Ruble for your thoughts ovanpå. Egentligen är det en ganska in färg, även om jag har skällt på den och kallat den tråkig. Alla mina nagellack kan ju inte vara lila, blå eller gröna... Den verkar väldigt täckande för den fixar att dölja det neongröna lacket från tidigare med ett enda drag. Glansen är fantastisk, som i alla OPI lack. Det känns väldigt damigt, nästan lite tantigt. Färgen är djupt laxrosa och få mg att tänka på chintzgardiner från 80-talet. Ni som var med då minns säkert vilka jag menar. De där med bubbliga kappor och omtag kring längderna.  Jag kan inte riktigt påstå att jag själv förstår varför jag köpte det här lacket. Det är inte min stil. Samtidigt är det en sådan skön brytning mot vad jag brukar ha. Totalt annorlunda.Så jag gillar det nog ändå.