Viva la Diva nr 82
Ytterligare ett impulsköp. Inte det bästa av mina spontana "detta ska jag ha!" heller. Nej, jag är inte speciellt förtjust i den här trista rödrosa.
Det är ett skimmerlack i en rosard ton som drar mer mot lax än hallon. Trots skimret känns det flackt och tråkigt. För mycket mellanstadiedisco här, men inte, som det lack jag presenterade för några dagar sedan, på det där glada, optimistiska och pladdriga sättet. Nej, det här lacket har en lite osäkrare karaktär. Sötare och mindre påflugen kanske, men också mindre intressant.
Det här lacket är för flickigt för mig. Dessutom har det det stora felet transparens. Jag står inte ut med att kunna se linjen melan nagel och tipp lysa igenom lacket efter två lager. Det är inte okej. Jag kleggade på ytterligare ett lager, alltså tre in alles, och inte blev det så mycket bättre för det. Nej, nej, nej. Det här lacket är inte min favorit bland flaskorna. Någon som är sugen på det?
Du känner nog säkert ren mig så bra att du vet min förkärlek till den här sortens färger. Den är på ett sätt hemskt nätt men något saknas, kanske styrkan i färgen? Jag gillar ofta antingen väldigt skira hallonnyanser eller starka, glansiga bärflickigheter.