Sminkan och Emma

Ondvinter av Anders Björkelid är en bok Emma tipsade mig om och som verkligen föll mig otroligt på läppen! Det är svensk fantasy och det är bra! Den har en riktigt skön, gammaldags sagostämning som verkligen känns förtrollande. Ondvinter är den första delen i en planerad serie som heter Berättelsen om Blodet.

Efter att ha läst mycket av det som kallas Urban Fantasy, t.ex Melissa Marr, Holly Black och Jim Butcher, så känns det skönt att åter placeras i den där ospecifierade "fantasytiden" för länge, länge sedan. Det är bondesamhällen, kloka gummor, svärdstrider och feodalism, precis som det "ska" vara. Sagan börjar med att vi lär känna tvillingarna Sunia och Wulf. De har växt upp med sin far på en isolerad bondgård. Det de inte känner till är att fadern flyttat dit för att gömma sig själv och dem. De vet förvisso att han är en ganska dålig bonde men de vet inte att han är mer än ögat ser. Han är en av dem som är av Blodet. Vintern lovar att bli riktigt kall och varg och björn syns smyga omkring i trakten. Även underliga personer smyger omkring, bland annat en främling som tränger sig på och talar ett underligt språk som varken Sunia eller Wulf känner till. När deras far ger sig av för att spåra en varg som hotar byn försvinner han och först flera dagar senare återfinner tvillingarna honom. Han har då ett rött märke som efter en strypsnara runt halsen och är svårt sjuk i feber. De kan inte rädda hans liv och de står faderlösa på gården som dessutom anfalls av mystiska män med mystiska röda eldar i sin makt. Gården bränns ner men syskonen lyckas fly och har dessutom med sig några föremål de funnit i sin fars kista. Ett svärd, en dolk och en ask i rödlackat trä som innehåller en kartbit.

Sunia och Wulf tvingas alltså fly för sina liv och medan de flyr inser de att deras far har tränat dem för att klara både svärdstrider och att känna till ramsor och trollformler som ger dem ledtrådar till vad de ska göra och hur. De flyr genom ett snötäckt och bistert landskap med målet att finna Atlevi, en av faderns vänner, och på vägen finner de både vänner och fiender. Bergsfrun blir deras allierade och de möter hirdjägarna som också är av blodet, precis som barnen själva. Genom dessa möten får de veta mer och mer om sin far och den roll han spelat i landets utveckling. Det han gjorde förändrade hela samhället, på gott och ont. I slutet möter de även Atlevi och tvingas till en strid på liv och död.

Boken är verkligen sagolik till sitt upplägg och tempo. En saga för vuxna, så som klassisk fantasy är. Det är naturromantiskt och nordiskt. Det finns vättar och naturväsen och magi och allt känns väldigt traditionsrikt och som att de följer våra folkloristiska föreställningar. Jag uppskattade verkligen första delen av denna serie och kommer definitivt läsa efterföljande delar. Mysigt är det rätta ordt för att beskriva upplevelsen.