A England Ophelia
Jag kom ju helt av mig i mina A England Gothic Beauties experiment. Jag har visat Tess så låt oss titta även på Ophelia. Om Tess var hopplös att måla med så var Ophelia betydligt enklare att applicera. Nej, jag gillar det inte för det är fortfarande en helt hopplös pensel som jag har svårt att få styr på men det är alla fall inte tjockt, kladdigt och eländigt som Tess var utan mer "normalt". Det blir kladd på nagelbanden när jag tappar kontrollen på penseln men annars får jag lacket att uppföra sig som jag vill och det har inte samma problem som syrran med att inte "sätta sig" direkt utan ytan blir helt okej. Det är helt täckande med ett flödigt lager.
Färgen är ingen höjdare. Svart med lila skimmer som bara syns i optimala ljusförhållanden. Finishen är väl ingen höjdare heller då det lyckas se lite matt ut och dessutom får en skrovlig yta där man kan känna glitterkornen även om man inte ser det. Som ett glitterlack för blinda, typ. Man känner mer än ser att det inte är ett krämlack, liksom. Det gick inte hem hos mig men det är hundra procent mer lättlackat än Tess d'Urbervilles vilket ger mig lite hopp om resten av kollektionen. Ändå måste jag säga att jag hellre lackar igen med Tess som ju var snygg, trots att hon var en sådan eländig upplevelse vid själva manikyrtillfället. När det väl är gjort så är det ändå värt det. Det här... nej, inte så mycket.
Ja den där förhatliga finishen på svarta microglitterlack.. orka 5 lager TC lixom.