Sminkan och Emma

Jag hakar nog på Sofias skämsvecka. De senaste inläggen jag visat har verkligen inte haft bra bilder eller bra applikation. Jag känner mig hur kass som helst. Jag hinner inte lacka om, fota om och hålla på nu när jag jobbar för timmarna med bra ljus är för få, speciellt med det molniga och mulna väder vi haft. Jag vet inte om jag hade orkat bry mig oavsett faktiskt. Det har varit en period där vart och vartannat lack har gett mig problem av olika slag och ibland lider nästa manikyr av den föregåendes bekymmer, om ni förstår hur jag menar. Det här är bilder från igår. Då jobbade jag inte så jag har ingen ursäkt för hur det ser ut men jag kan berätta om hur det blev så här. Jag tänkte använda China Glaze Prey Tell. Det är en väldigt mörk vamp. Jag har provat den flera gånger förut men aldrig fått till det då den rinner ner i nagelbanden och allt blir kladd. Jag har provat på olika sätt men hittills alltså inte fått till det. Eländet är dessutom väldigt pigmenterat och biter sig fast i huden. Den mörka kanten runt naglarna är alltså Prey Tell som jag försökt skrubba loss med remover, olja, tvål och nagelborste, mer remover, ren aceton, ja, allt jag kom på att jag kunde prova. Det sitter där ändå. Alltså tänkte jag att det nog märks mindre om jag tar en annan vamp. Jag beslöt att Zoya Katherine var vampen jag ville ha.

Jag ville ha Katherine redan första gången hon släpptes av Zoya och nu när hon lanserades i deras höstkollektion högg jag som en kobra och nu är hon min! Jag önskar jag hade gjort henne lite mer rättvisa på bilderna för det är ett underbart, glossigt jellylack i vinrött/lila. Jag har fyra lager här och då är hon täckande nog för att inte visa VNL men det är ett äkta jellylack så det är mycket transparent. Det ger också det där saftiga intrycket och känslan av djup som är speciell för jellys. Försök bortse från att min hud är infärgad av det förbannade Prey Tell och försök bortse från även andra saker, som att jag har en hinna av handkräm över lacket och att det ligger ett katthår och balanserar på mitt pekfinger. Det ser fördjävligt ut, jag vet det, och min hud runt fingrarna kommer se fördjävlig ut ett tag framöver för jag har skrubbat och gnuggat så mycket med starka medel att de är alldeles fnasiga. Jag tror jag måste deklarera Prey Tell som ett mission impossible för mig och lägga den till handlingarna. Katherine hoppas jag få bättre bilder av en annan dag.