Sminkan och Emma

Midsommaraftonens lack kanske ni vill se? Jag valde att ta fram Charla från Zoya, ett lack som, precis som Wild at Heart från Color CLub, fått ligga i månader och vänta på sin debut. Det beror precis som i det förra fallet på att lacket är så vackert att jag ville spara det till ett speciellt tillfälle. Det och att jag var livrädd att glittret skulle vara jobbigt att ta bort.

Levde hon upp till mina förväntningar och farhågor då? Ja och nej. Förväntningarna infriades med lätthet. Hon är så vacker, Charla, att det är nästan ofattbart. Djupt turkosblå med grönt och guldfärgat glitter. Jag har inte kunnat slita ögonen från mina naglar på hela tiden jag bar henne. Det är ett av de vackraste lack jag någonsin sett. Farhågan om att det skulle vara svårt att ta bort kom dock på skam. Det gick både snabbt och oväntat enkelt. Det innebär att jag snart kommer prova mitt andra glitterlack från Zoya, Ivanka, som också legat och väntat i flera månader.

Jag har verkligen försökt fånga det ljusspel och färgspel som blir i lacket men jag kan inte det. Det är omöjligt att få fram den gröna tonen. Det här, ovan, är det närmaste jag kommit med att få fram det dubbla färgbudskapet. Lacket påminner mig om fiskfjäll med sina täta, släta små glitterkorn som ligger som ett fjällpansar och lir helt slätt. Bilderna på flaskan som ni kan klicka upp visar färgspelet något men inte helt. Det är så mycket bättre "på riktigt".


Förvarnad av andra bloggare om Charlas skirhet valde jag att lägga en bas med beigefärgade lacket #192 från Depend. Ovanpå det är det två lager av Charla och det ger då fullständig täckning. Det var, som jag nämnde tidigare, inga problem med borttagningen heller. Det här lacket är underbart! Jag kan inte nog understryka att det är vackrare än några bilder kan visa. Ni måste helt enkelt se det på riktigt och på era egna naglar. Det är förtrollande!