Aquolina
Doften är påtaglig. Söt och väldigt apelsinig. Den sitter kvar på min hud tills jag duschar igen, alltså ett dygn. Mina sängkläder luktar apelsinchoklad. Mina tröjor och halsdukar, kappan till och med... Allt luktar. Gillar man doften kan man hoppa parfymer och annat för den här svävar omkring en som ett lätt dis av romersk båge.
Den är ingen hit på mitt jobb, men uppskattas något mer än den bodylotion från Bubbleshack som jag ska berätta om en annan gång. (För att inte tala om min älskade Avojuice i pepparkaksdoft som alla andra hatar. Förstår inte det.) Tillbaka till Aquolina!
Krämen är ljusbrun. En ganska äcklig färg, och när man smetar ut den över t.ex armen så ser man först en latte-färgad hinna som sedan sjunker in och lämnar huden i sin normala kulör. Det kändes lite småläskigt till att börja med. jag trodde jag skulle få fläckar på kläder och lakan, men det har inte hänt.
En sammanfattning kan alltså vara att den i sin egenskap av bodylotion är suverän men att doften är ett tungt vägande minus. Jag kan ändå tänka mig att köpa den igen för min hud har aldrig varit så len. Den bör dock bli partner-godkänd före köp om man avser dela bädd med någon.
Hehe, romerska bågar, det åt de flesta när jag jobbade på hemtjänsten. Jag älskar också apelsindoftande bågar, men jag vill själv inte ha lukten på kroppen!
Partner-godkänd, hehe! Ja, så är det allt...