Sminkan och Emma

Som ni säkert frstår så ligger jag efter med mina blå lack. Jag hade tänkt vara klar idag men jag tror det tar en eller ett par dagar till om man inte ska spamma bloggen med blå nagellack. Det här blå hade jag i måndags eller tisdags, samtidigt med min Agnetha-mejk som jag redan visat. Tanken var att de skulle matcha varandra men så blev det inte.

När jag bar det här lacket första gången var det en gråmulen höstdag. Jag tyckte det var platt och tråkigt och grått. Jag kunde inte förstå varför jag hade beställt det. Det var till och med nära att det blev bortbytt. Men något stoppade mig. Jag tittade på flaskan och tänkte, det måste ju vara snyggt. Se bara på skiftningarna i grått, lavendel, grönt och blått. Som en lite glaciärsjö. Och för varje gång jag provat det har jag blivit mer och mer kär! Det här är ett lack som i sig har alla nyanser av man kan föreställa sig. Lika skiftande som havet eller himlen. Klara aquatoner samsas med skifferblått och grått. i vissa ljus ser det mest grnt ut och i andra får det samma färg som ett fält med lavendel. Hidcote Blue!
Jag tycker dock att det är ett lack för de ljusare årstiderna. En mulen novemberdag ger den inte samma möjlighet att visa upp sitt fulla spektrum och dessutom blir den plattare i lampljus än i dagsljus.