Sminkan och Emma

Skrämmande mycket sämre bilder den här gången på Purple Beach från Nubar. Vill ni se det när det är som bäst får ni klicka upp gamla inlägget. Tyvärr är det så att de här bilderna är väldigt rättvisande för hur det ser ut i det ljus som var vid fototillfället. Det växlar beroende på när på dagen och hur soligt det är. Eftermiddagssolen tar fram det gröna. Det krävs alltså rätt ljus för att man ska få de där tokgröna tonerna och jag swatchade bara nu så det är morgonljus. Det är alla fall ett lack med lila, bruna och gröna toner. Det är lättlackat och kräver tre lager. Torkar bra. Ett typiskt Nubarlack. Jag gillar dessutom de här flaskorna väldigt mycket. Får mig att minnas min ungdom med serietidningen Chock. Minns ni den? Ack, det var tider det...

Ny kamera och ny kombination av färger på den här duokroma skönheten. nej, på riktigt ser den fortfarande ut som när jag tog de här bilderna i våras men min nya kamera vill göra om grönt till brons... Det är Alias från Color Clubs Alter Ego-kollektion. Det är alltså mörklila med mörkgrön duokrom flash men den vill inte synas som grönt nu. Ni får låtsas att det är både guld och mörkt olivgrönt där helt enkelt. ;D

Tvp lager av ett utmärkt lack. Lättlackat och vackert. Väl värt pengarna.

Ännu ett av Sally Hansens Nail Prisms, Lapis Amethyst. Ett duokromt lack med rosalila/ljuslila och ljusblå skiftningar. På bilderna ser ni fyra lager. Lacket är fint men inte min favorit bland de ljusblå/lila. Det är istället ett annat Sally Hansen, deras HD DVD. Oavsett så är det här väl värt att äga och använda. Eller hur!

Iris Dust har jag fått av raraste Kajalen. Hon tyckte den var skir så jag gick väpnad i strid. Zoya Minka är underkläder här. Ovanpå ett lager Minka har jag tre lager Iris Dust. Även Iris Dust är en välkänd duokrom från Nubar. Brunt, rött och lila ser jag i lacket. Varför Nubar har så många duokroma lack med bruna toner kommer jag aldrig begripa. Brunt och så den olivgröna som de har i Wildlife, Indigo Illusion och Purple Beach...


Så här ser alltså Iris Dust ut. Jag fick henne för länge, länge sen men har inte provat henne förrän nu. Varför? Jag önskar jag visste det men det gör jag inte. Hon har puttats undan av mer grälla och skrikiga kamrater helt enkelt. Men nu är hon här. Vad tycker ni? Är hon tjusig eller är hon aningens för brun i era ögon också?

Äntligen ett lack jag känner att jag fått till bättre bilder av den här gången än förra... Här är första inlägget jag gjorde med det och den ljussättningen var ju inget vidare. ;D


En väldigt nedtonad duokrom, Golden Cinnabar, som växlar mellan persikorosa och guld. Nästan en sorts duokrom nude-färg. Den är dock inte ointressant utan ganska spännande med sina gyllene toner. I vissa vinklar får man en gradient-look på naglarna som är riktigt läcker och det är unikt bland mina lack alla fall så jag är jätteglad att jag skaffat det. Tre lager som beter sig utmärkt på alla sätt. Sally Hansen är mästaren vad gäller duokroma lack tror jag. Eller Nubar... Svårt val...

När jag läste kommentarerna nu på morgonen log jag lite åt hur bra det faller ut ibland. Kerstin undrade om likheten mellan Bad Fairy från MAC och The Show Must Go On från OPI. Jag har inte gjort någon jämförelse men jag har just nu TSMGO på naglarna och bilderna i kameran sedan igår. Jag redigerade alltså snabbt ihop ett litet inlägg, det ni ser nu.


TSMGO är en sann duokrom, hallonrosa och orange. I vissa ljus blir den rent magentarosa utan orange ton.Färgen är väldigt klar och lysande. En sommarfärg. När jag målade naglarna sista gången igår, efter att ha swatchat en hel del lack, ångrade jag mig nästan när jag såg hur skarp och illig färgen är på nageln. Nej, det betyder inte att jag inte tycker om TSMGO, jag tycker den är jättevacker, men efter alla gråtonade och bruntonade och lilatonade blev den en chock. Dessutom är den en sådan färg jag måste vara på humör för. Glittret och den skarpa färgen gör den väldigt... påtaglig... Man missar den inte en sekund och den är dessutom väldigt glittrig i sin foillika finish. Definitivt ett lack som jag måste känna för när jag bär. Men nu ska jag ha det alla fall, för jag hinner inte lacka om förrän på eftermiddagen.

Det är lite synd att mina bilder mest fångar den orange och hallonrosa och inte den illiga magentan, men tro mig, den har illig magenta också. Alla färgerna är skarpa och klara dessutom, tro inget annat. Det är inte diskret alls utan en diva som skriker efter uppmärksamhet. Den känns helt fel till min svart/grå randiga pyjamas... Nå, om ni vill se fler, kanske bättre, bilder så rekomenderar jag ett klick här så kommer ni till det första inlägget med det.



Och så en bild på Bad Fairy. Den är mycket mer dämpad, murrigare och med plommonton i sin röda och inte orange utan mer brons/koppar. Glittret är dessutom grövre. Båda är vackra men TSMGO är enklare att måla med (tre lager) och torkar fortare. I mina ögon är det helt olika färger utan andra gemensamma nämnare än att de är duokroma. TSMGO är så mycket klarare och mer lysande. Det är sommar och höst, storebror och lillasyster, plommon och smultron. Om man frågar mig om man behöver båda så är mitt svar, självklart, ja.

Misa ska väl också representeras under den duokroma veckan. De har ju några riktigt fina duos de med. Det här är Street Style, återigen ett av mina tidigare inköp från märket. Den här och Decadent Drifter minns jag att jag köpte rätt tidigt. Den här är känd som en dupe till ett av mina favoritlack från OPI, Sugarplum Yum. Jag har aldrig gjort en sida-vid-sida komp på dem men i min hjärna lever ett minne av Sugarplum Yum som mer duokrom och med mer guld. Det kan bero på vid vilka tillfällen lacken burits, alltså ljusförhållandena. Båda är alla fall väldigt, väldigt vackra i sin bleka, champagne/lavendel/pärlgrå härlighet.


Min första Notd med det här lacket ger ett mycket mörkare intryck än de bilder jag har idag, något som jag inte kan förstå. Dessutom skriver jag att ett lager är ganska täckande men två räcker. Eh? det här är fyra lager, två tunna, två flödiga. Antingen smaskade jag på massor av lack i de lagren jag hade där eller så är det Foxy and Folksy jag har på bilderna. Jag letade efter det inlägget i bloggen men det verkar ha försvunnit. Kan jag ha skrivit fel namn på lacket?

Det här är alla fall Street Style. Fyra lager. Himla vackert.

Tillbaka till murrigare toner igen, det blir många inlägg om jag ska hinna med de lack jag föresatt mig hinna visa. Jag jobbar alltså mig igenom mina duokroma sakta men säkert, vi får se hur många jag hinner innan veckan är slut. Öste ner ett gäng i en kasse och drar dem vartefter jag orkar byta färg på naglarna. Idag har det varit en väldigt lugn dag så jag har hunnit flera, bland annat den här gamla godingen, Indigo Illusion.


Den har så klart varit med förr på bloggen och de bilderna var bättre än dagens, men det är ett fantastiskt fint lack så ni får den igen även om bilderna som sagt är sämre.

Tre lager men otroligt lättapplicerat och väldigt snabbtorkande. Det finns inget att klaga på vad gäller formulan.
Färgen skiftar från guldigt grönt-oliv-aqua-himmelsblått-grålila-lila-rosa. Magi! Ni får klicka upp bilderna och försöka se alla härliga färger som samsas hlt enkelt.

Man kan väl liva upp lite i de mörka och murriga tonerna som ju är vanligast på duokroma lack med ett rosa. LCD från Sally Hansen är ett tuggummirosa med ljusblå duokrom. Fyra lager på bilderna. Torkar segt...

Jag har presenterat det på lite ljusare bilder här, de bilder jag visar nu tog jag igår på kvällen så de är lite mörkare än jag skulle önska. Det är alla fall ett lack jag inte riktigt vet varför jag köpt. Det används i princip aldrig och jag vet inte ens om jag egentligen tycker det är fint på mig. Väldigt... rosa.

Dags att visa ett av förra höstens hypade lack, Bad Fairy från MAC. Visst är det vackert. En roströd med skiftningar i rosa och guld. Mitt första inlägg visade mer av den glöd som finns i lacket, de här bilderna blev blekare för solen lyste inte in genom fönstret när jag fotade.


MAC är nte kända för att göra bra nagellack, Bad Fairy är inget undantag. Formulan är tjock och klumpig att måla med och penseln är inte så lätt att styra. Det påminner mig lite om Orly Cosmic Fx i konsistensen, lite kärvt och med den mjuka, bjängliga penseln som även Orly har. Jag tillhör ju dem som vill ha precisionspenslarna som Zoya gör, ja till och med de supersmala och fasta Essiepenslarna gillar jag, men mjuka penslar med långa hår gör mig tokig. Nå, det är alla fall bättre än OPI Pro Wide eller sopborsten på IsaDoras nyare lack...


Som ni ser har jag lyckats få hack i det. Det torkar inte jättesnabt ens med hjälp av Seche Vite. Det är lite lustigt med tanke på att det är en foil, de brukar ju torka rätt snabbt. Även om det finns vissa mindre fel på lacket är jag dock nöjd att jag har det. Den tillför något i min samling och jag är ju sjukt förtjust i duokroma lack. Också. Jag är nog förtjust i alla sorters lack egentligen...

När jag frågade er läsare om ifall ni ville ha en duokrom temavecka skrev LackJunkie om sin favoritkollektion, Orly Fx. Jag minns själv hur tagen jag var av den förra hösten, hur ivrigt jag väntade och hur lycklig jag var när de kom. Jag minns hänförelsen över de gnistrande färgerna och hur totalt överväldigad jag var över Space Cadet. Fortfarande är det en kollektion jag betraktar som spektakulär och fantastisk även om jag insett att många av färgerna har minst en, ibland flera, dupes i min samling. Space Cadet är dock rätt unik hos mig även om den har sina tvillingar bland lack ute i världen. Den påminner mest om en av mina stora kärlekar, Emerald Amethyst från Sally Hansen, men är en foil istället för ett skimmerlack. Unik i min samling alltså.

Färgen skiftar väldigt distinkt mellan en rosalila, lite dammig ton, och en gyllene grön. Det är både duokromt och glittrigt i och med foilfinishen så det är en hel del på gång samtidigt i lacket. Jag tycker fortfarande det är väldigt snyggt.


Om ni klickar upp de små bilderna får ni en ganska god bild av färgväxlingen. Ni kan också titta på mitt gamla inlägg från förra året. Då var jag ännu helt fångad av hypen så helt klart ändras en uppfattning över tid. Det här lacket är fortfarande ett tjusigt lack, absolut, och jag vill inte vara av med det på inga vis, men det vackraste jag sett... Nä, kanske inte. :D

Nu måste jag ju visa ett av mina första Zoya. Zoya är väl kanske mitt favoritmärke av nagellack för de perfekta flaskorna och penslarna. De har också många makalösa färger men det har ju även de andra två stora favoriterna, China Glaze (för färgerna) och Nubar (för den ofta perfekta formulan). Mitt allra första Zoyaköp var Suvi och Ki. Ett mörkgrönt och en duokrom. Typiskt mig.


Jag har faktiskt två flaskor Ki, av en ren slump faktiskt så det är inte något jag planerat för, och det är ju ett väldigt vackert lack. Vackert och lättmålat. Här ser ni ett tunt och ett flödigt lager av färgen som är skiftande mellan stålgrått, lila, grönt och aqua. Vill ni se andra, kankse bättre, bilder på det så kan ni klicka upp mitt gamla inlägg med det där det var på semster bland rosorna dessutom.

Det var svårt att få med skiftningarna och jag tror faktiskt min gamla kamera och jag hade bättre skills vad gäller just det än min nya och jag. Men jag hade min gamla kamera i 7-8 år så jag kanske lär mig att använda den här också vad det lider. Så, vad tycker ni om Ki? Har ni den eller står den på önskelistan? Eller är den ointressant idag?

Det här är ett lack jag har många av fast av olika märken. Att jag väljer att visa Orly Lunar Eclipse istället för OPI DS Magic eller Sally Hansen HD Laser beror mest på att jag så sällan visar Orly här generellt. Jag är inte jätteförtjust i Orlys penslar så jag köper bara lacken om jag tycker de är spektakulära. Det tycker jag alltså att Lunar Eclipse är, även om jag har en del dupes till den. Det är väl ett bra tecken på att det är tjusigt om man köpt flera likadana?

Den duokroma effekten är svårfångad då den är ganska subtil. Lite mer tydlig än på mina bilder är den dock. Kanske tog jag bättre bilder förra gången? Klicka här om ni vill jämföra. Det är alla fall tre lager av lacket den här gången, lite flödigare lager än jag brukar ta men det verkar funka bättre då konsistensen är lite kärv på grund av glitterpartiklarna i lacket. Jag tycker det är en tjusig blå men jag har faktiskt inte använt den på ett år och hade inte en läsare påmint om Cosmic Fx hade den nog blivit stående ett tag till. Min favorit av de här kungsblå/lila lacken är Sally Hansen HD Laser. Men jag gillar den här mer än jag gillar OPI DS Magic. Om ni undrar. :D


Vad tycker ni? Vilken är er favorit av de blålila duokromerna? Oj, jag kanske ska förtydliga mig lite, jag har ju en storfavorit i SH HD DVD men den är ju ljusblå, och I OPI DS Royal men den är mest lila. Nu menade jag de kungsblå.

Ännu ett vackert duokromt lack från Nubar. Wildlife kom med Going Green, en fantastisk kollektion med flera oförglömliga lack men kanske stack ändå WIldlife och Reclaim ut mest av alla. De borde finnas hos alla nagellacksälskare.


Självklart har det här lacket varit med en gång förr, här är det inlägget, men har man en duokrom vecka så kan man inte förbigå det. Det finns inte så många gröna duokroma och ingen av dem jag har är lik den här.  


Olivgrönt och kopparrosa samsas i Wildlife och det är en otroligt fin kombination. Det är tre tunna lager och lacket har utmärkta egenskaper. Skaffa om ni inte redan äger!

På med säkerhetsbältena för här kommer ett av de längsta och mest bildtunga inlägg jag gjort. Tror jag alla fall. Det är till att börja med ett fantastiskt duokromt lack, Burgundy Orchid. Jag har inte gett det den uppmärksamhet den förtjänar även om den förekommit på bloggen tidigare. Jag har faktiskt bara burit det den enda gången för jag har haft en idé om att Sally Hansen Magical Amethyst har varit vackrare och mer rik på färgväxlingar. Eftersom Alizarine-Féline frågade om de var lika i inlägget med Amethyst så beslöt jag jämföra dem för de är ju definitivt inte olika. Hur den jämförelsen föll ut ser ni längst ner i det här inlägget. Först ska vi dock se på Burgundy Orchid alldeles på egen hand.



Det är en duokrom som växlar från rödlila till magenta och blålila. Det ni ser här är tre lager och jag provade återigen med värdelösa Insta Dri överlack, fick hack efter en timme och i vredesmod öppnade jag en ny flaska Seche Vite som jag applicerade över lacket och då torkade det men det blev en aningens hopdraget, så som SV kan dra ihop alltför torra lager lack. Det syns inte så mycket, men om ni reagerar så är det en förklaring.


Det är verkligen likt Amethyst vilket gör mig glad då jag precis börjat oroa mig för att jag inte har en backup av den. Burgundy Orchid är dessutom lätt att få tag på på eBay fortfarande så nu behöver jag inte ängslas mera. :D

Som ni ser ovan så hittade jag till och med de lite koppriga tonerna Amethyst har även i Burgundy Orchid. De är alltså i princip utbytbara. Här kommer jämförelsen:

Burgundy Orchid på alla naglar utom en, ser ni vilken? Titta noga.

Här då? Ser ni det här? Okej, jag ska inte hålla er på halster, det är ringfingret som jag har tre lager av Amethyst på. Den har aningens mindre skimmerpartiklar vilket gör den mer glaslik och den är något mindre opak än BO. Den kankse, kankse har ett snäpp mer åt guld och kankse, kankse ett snäpp mer åt blått, men jag vågar inte säga det med säkerhet för då är det i alla fall något som min kamera inte plockar upp utan jag bara anar med ögat. Det kan bero på att jag förväntar mig det mer än att det faktiskt finns där. Vi bestämmer alltså att det är samma lack i olika flaskor och serier bara. Ni får några detaljer som visar absolut ingenting egentligen, mer än att man inte behöver båda. :D