Varje år brukar jag vid den här tiden skriva ett inlägg om katter. Inte nödvändigtvis om mina katter, men om katter som behöver vår hjälp. Nu är nämligen den tiden kommen då katthemmen översvämmas av de övergivna sommarkatterna och många katthem har det svårt både ekonomiskt och med utrymme, volontärer och jourhem. Jag har i många år en stående överföring på några hundralappar i månaden till tre av "mina" katthem. Ett i min barndoms hemstad, ett som jag hämtat min Siri från och så Stockholms katthem eftersom jag bott i Stockholm sedan 1994. Alla dessa katthem gör fantastiska arbeten med att rädda och värna djur som far illa. Varje gåva ger dem lite större möjligheter att hjälpa, varje volontär gör mycket för verksamheten. Vill man inte binda upp sig med ett schema och "jobb" så kan man alla fall på många katthem komma ett par timmar och leka med katterna och klappa dem. Även det behövs ju.

Om du kan tänka dig att vara volontär eller gå ner en eftermiddag och leka med katterna eller hjälpa till på något vis så hittar du ditt lokala katthem i den här länken. Kan du ställa upp och vara jourhem? Hör av dig till katthemmen. Har du sett förvildade eller hemlösa katter i ditt område? Ring djurskyddet eller ett katthem. Börja inte mata katter om du inte tänker fortsätta med det. I många fall anser polis och länsstyrelse att en katt du matar är ditt ansvar så de hjälper inte till att ta hand om den även om du inte är formell ägare. Matar man katten ska man göra det regelbundet och ta ansvar, tycker jag. Kan man inte det och kan inte någon djurskyddsorganisation hjälpa en så är det troligen så att viltvårdarna kopplas in och fångar in och avlivar katterna. Det låter grymt men det är kanske ännu värre att de svälter, fryser, lever med parasiter, skador och sjukdomar för att slutligen dö. Jag är dock tacksam att viltvårdarna inte hade hjärta att avliva den kull med kattungar min Siri kom ifrån. Det var egentligen deras uppdrag men de lämnade in kullen till ett katthem som hade möjligheten att låta dem bo i ett jourhem och få leva och bli adopterade.

Har du skaffat katt? Se till att den är kastrerad vare sig det är en hona eller hane, om du inte planerar att ha den till avel. Kastrering är inte negativt för katten. Kastrerade honkatter lever längre enligt statistiken och de drabbas till exempel inte av juvertumörer. Alla mina katter har varit kastrerade och den summan det kostar är ingenting om man betänker vad man lägger ut på smink, kläder, resor eller vad man nu har för svagheter.
Har man katt måste man också ha råd att försäkra den och kastrera den och vaccinera den och se till att tänderna blir skötta på rätt sätt och att man har råd med veterinärsvård om det behövs. Katten har rätt till samma omsorg som en hund eller som du själv. Du går till doktorn och till tandläkaren, du är försäkrad. Visa din katt samma hänsyn och respekt och kärlek. Glöm för allt i världen inte att chippa eller öronmärka din katt också, om den skulle råka komma bort.

Vill du skaffa katt men har inte gjort det än? Fundera då på om det inte är väl värt att få en veterinärsbesiktigad, chippad, kastrerad och klar katt från ett katthem. De kostar en slant men om man tar en vuxen katt som blivit grundvaccinerad och kastrerad och märkt så har man tjänat en hel del. Visst, det är gulligt med en unge men även en unge går att få på ett katthem. Jag har tagit hand om två fullvuxna katter, Sabina och Bella, som båda var runt 8 år. De smälte fint in i familjen de med, man ska inte vara rädd att ta hand om en vuxen katt. Mina nuvarande katter, Edit och Siri, var båda ca ett halvår när de kom till mig. Det är Edit ni ser spegla sig i fönstret här ovan och på bilden när hon sitter i trädet. Nu är hon en drygt 16 år gammal dam med världens härligaste personlighet. Hilda var den katt som jag fick hand om tidigast. Hennes mamma övergav kullen när de var sju veckor, mamman var en halvvild ladugårdskatt som knappt var mer än ett halvår när hon fick kullen. Så tidigt ska man inte ta kattungar annars, men där fanns inget val då mamman helt enkelt lämnade ungarna och försvann. Hon dök upp igen flera veckor efteråt och sedan försvann hon för gott. Ett kattöde som jag inte önskar någon liten misse. Hilda försvann också en dag, efter nio år, och jag vet inte om hon blev överkörd eller vad som kan ha hänt trots öronmärkningen. Efter det får ingen av mina katter vara utegående utan de har en stor inhägnad på landet, modell villatomt, gjord med 2 meter högt rådjursnät. Självklart är balkongen också nätad.  

Vill du läsa mina inlägg som jag skrivit tidigare om katter och katthem? Här är det första jag skrev 2008, det andra som handlade om Sabina från 2009 och ett om min högsta önskan, att vi kan hjälpas åt att skydda och värna katter, från 2010.

De flesta katthem har ett pg-nummer man kan sätta in pengar på. Stockholms katthem kan man ge en gåva här:
plusgirokonto 90 01 79-3. Märk inbetalningen med "Gåva".
Även en liten donation är betydelsefull.
Man kan också följa Sockholms katthem på deras blogg.
Är man förtjust i djur och vill hjälpa inte bara katter kan man bli medlem i Djurskyddet eller WSPA, det är jag. Och WWF så klart, där är jag också medlem och skänker några hundra i månaden. Min policy är att lika mycket som jag tycker jag kan unna mig i månaden vad gäller nagellack eller annat "onödigt", lika mycket ska jag kunna ge till det jag tycker är viktigt. Djurens välfärd.

Sitter just nu och väntar på att Uppsala Katthem ska böra med sina introduktionskurser så jag kan få vara med att hjälpa.
Kommer säkert sitta och böla varje gång jag är där och snora på de stackars djuren. Men jag är ok med det! ^^

Åhh missisar! Jag tror att jag har kommenterat varje gång du skrivit om katter nu. Har ju fyra små älskade bebisar varav den ena, Maja var jag jourhem åt men hon fick stanna. Skygg liten misse men söt,go och rolig på sitt sätt. Jag brukar försöka skänka/köpa grejor från Uppsala katthem men nu har jag varit tvugnen att sätta ett litet stopp för det då min ena katt är hjärtsjuk och jag måste spara pengar till honom om han skulle behöva vård. Han är försäkrad men eftersom han kommit upp till den respektabla åldern av 10 år så ersätter de bara 7.500 kr per år och de gånger han varit tvungen att ligga inne (medicin, röntgen, syrgas) så har det gått på 11.000 kr.
Djurhemmen gör ett otroligt bra arbete som tar hand om djuren och alla som ställer upp som volontärer och som jourhem är fantastiska tycker jag. Vi ska ta hand om och vara rädd om våra små katter.

Älskar dina årliga inlägg om katter! Jag håller med dig! Alla djurhem gör ett fantastiskt jobb<3

Lojs! Bra! Jag bir glad att höra att du engagerar dig! ♥

Lina! Åh, vad tråkigt att höra att han blivit sjuk. Visst är det trist att försäkringsbolagen stryper en del av ersättningen så pass tidigt i en katts liv. Och visst är det dyrt med veterinärvård. Även med en fullt ut försäkrad katt så går det ju pengar. Jag minns hur snabbt min veterinärvårdsslant jag satt undan smälte bort när Siri var dålig.

Sanna! Ja, man måste ju någon gång lyfta blicken från smink och naglar. :D

Yay! för detta inlägg! Mina två katter kommer från Djurens Vänner i staden där jag bodde då och den dagen de inte finns längre så kommer det att bli katter från katthem igen. Den ena sitter just nu och spinner mellan mina armar när jag knattrar på tangentbordet :) Även om jag inte kan ta emot fler katter just nu så har jag skaffat fadderkatter på Uppsala Katthem, tycker det är en utmärkt idé, och när kattälskare har fyllt åt har jag gett gåvor till katthemmet som present. Tycker det är ett otroligt arbete alla gör som ordnar, fixar, tigger bidrag och raggar sponsorer för att kunna ta hand om hemlösa katter och förhoppningsvis kunna se till att de får ett eget hem.

Bägge mina katter är katter som annars skulle blivit avlivade, så jag förstår precis tanken bakom detta inlägg. Kan man göra något så borde man göra något! Imorse när jag kom till jobbet hade min kollega fångat in en herrelös kattunge som hade virrat omkring på parkeringsplatsen utan varken mammakatt eller syskon i syne. Hon fångade den lilla stackaren och den låg och myste på kontoret tills lunch när hon skulle hem, så hon bestämde sig för att adoptera den lilla :) Är glad att en katt får ett bra hem istället för att bli överkörd eller lämnad att dö.

Åååh <3!!! Älskar den första bilden, så otroligt söt!

Dina katter är så fina så det finns inte. Och så har de en fin matte också. 100% skriver jsg under på dina ord. Katter är fantastiska underbara djur. kattälskare Önskar så att jag kunde ha katt!! Och jag skulle inte tveka att ta en katthemskatt!

Vikab! Du är en fin människa och jag och mina hittekatter skickar kärlek! ♥

Honi! Åh vilken härlig kollega! Kärlek till henne! Och till dig som också räddat två katter. ♥

Mia! Katter är det bästa som finns. De ger så otroligt mycket och kräver så otroigt lite och jag förstår inte varför så många behandlas som slit och släng varor istället för de kännande och kärlesfulle varelser de är.

Så fina bilder och så fint inlägg! Nu är det ju knappast aktuellt för mig att bli kattvolontär eftersom jag är allergisk, men jag ska allvarligt överväga att skänka pengart till nån hjälporganisation för djur...

Bra inlägg! Jag har två katter och mina "gubbar" brukar bli 17 år och sen tyvärr få njursvikt trots all mat,skötsel osv.Dom jag har nu är två och åtta år. Fina pojkar...nu när dom mänskliga pojkarna lämnat boet. Du kan aldrig nog uppmana alla att ha respekt för och ta hand om sina eller andras katter! <3

Jag önskar många fler kunde tänka på alla hemlösa katter på katthem innan de börjar "avla" på sina bondkatter... Jag tog över två bondkatter när de var tre år gamla. De lever inte längre, och hade inte min nuvarande sambo varit allergisk hade jag haft i alla fall två katter från katthem. Men även om jag inte kan hjälpa till med mitt hem, så kan jag ju hjälpa till med en gåva. Tack för din inspiration.

Härligt med vettiga inlägg om katter!

För er som vill läsa mer vill jag passa på att tipsa om kattstatus.se.

Emma! Nej, man måste ju hålla sig inom rimlighetens gränser så volontär hade jag inte tänkt att du skulle behöva bli. Det räcker med att du ska hälsa på mig och ha kliande ögon. ;D

Viveka! 17 år är ju en hög ålder. Jag har haft en som blev över 20 men jag tror inte det kommer hända igen. Man har sällan sådan tur.

Linda! JAg kan inte heller ställa upp som jourhem nu, min gammelkatta är för gammal helt enkelt, men alla former av stöd är ju något positivt. Gåvor är vad jag kan ge just nu också.

Rebecca! Alltid bra om man kan få någon att tänka till eller ge ett bidrag.

Haha, det var inte meningen att låta så präktig ;) Igår fick jag veta att ytterligare en av mina fadderkatter fått ett eget hem, så roligt!

Håller 100%igt med. Fint inlägg, fina katter, fina Sminkan.
mvh Badis & Batman, även han från djurskyddshemmet i Hfors

Vikab! Präktig är bra tycker jag. Och YAY för katten som blivit adopterad!

Badis! Ja, krama Batman!!

Åh, vilket bra inlägg! Du ska ha en stor fet eloge för att du sprider denna viktiga information även på bloggen så att den når ut till en bredare publik. Jag tycker ofta man blir beklämd när man läser andras bloggar (syftar inte på skönhetsbloggar, utan bloggar i allmänhet) och de nämner något om deras katter och katthållning.

Andie! Tack! Jag hoppas ju att nå fram till någon så här alla fall. Jag läser så otroligt få bloggar så jag vet inte hur andra har sina katter. Jag vet inte om jag själv alltid gör rätt heller, men jag strävar efter att göra så gott jag kan alla fall. :D

Vilka fina bilder på dem! Edit ser luddig o pigg ut :)
Det är för jäkligt att försäkringarna funkar som de gör... man borde få välja t.ex om man vill ha ett högre belopp o högre premie även efter en viss ålder.För mig skulle det bli katastrof om Camelot blev riktigt sjuk..

CC! Ja, hon är ganska pigg. Hon lekte på förmiddagen men nu matvägrar hon... Hoppas jag kommer på vad hon vill ha innan vi ska lägga oss alla fall.

Jag ringde Agria och fick faktiskt ändra min försäkring så jag betalar lite mer men har högra belopp per år. Det går om man veterinärsbesiktigar och de friska. Eller det gick för mig alla fall.

Där ser man....

Hoppas hon fick i sig nåt :) Mjau från oss

CC! Hoppsan, det var ett slarvigt svar av mig men det kankse gick fram vad jag menade. Ett högre belopp alltså, inte högra... :D
Hon käkade sen, först lite tonfisk och så en burk Sheba kyckling nu på morgonen. Nu vilar hon på balkongen på sin röda kudde.

Vad roligt att du vill kommentera, vi älskar kommentarer! För enkelhetens skull så besvarar vi alla kommentarer här på vår egen blogg, då vi tycker det blir enklare att följa diskussioner på så sätt. Hälsningar Sminkan och Emma

Kommentera inlägget här:
« Namn
« E-post (visas ej)
« Hemsida/Blogg
« Kommentar
Kom ihåg mig?