Julklappsönskningar
Nej, jag kan faktiskt inte komma på något jag vill ha i julklapp som är skönhetsrelaterat. Jag har redan allt jag behöver och frestas inte av smink eller krämer eller så just nu. Självklart skulle jag kunna lista massor av nagellack men vad jag skulle vilja ha, på riktigt, är detta:
Jag önskar mig i julklapp att få fler att hjälpa fler katter i nöd. Nu har vi den värsta tiden för alla herrelösa katter och de har både svårt att hitta mat och riskerar att förfrysa sig illa och dö. Att små värnlösa katter ska frysa ihjäl i den mörka vinternatten är outhärdligt att tänka på. Alla katter jag haft har varit "räddningar" från ett liv ute i kylan och utan matte eller husse som ger omsorg. Siri har jag köpt från ett katthem och de andra har varit hemlösa som i kylan sökt sig till ett ställe att få mat och värme och som fått flytta in hos mig. Att hjälpa fler är något jag önskar göra och jag hoppas att andra vill hjälpa till med det. Varje år köper jag fyra-fem kalendrar från katthemmet och ger bort i julklapp och jag donerar varje månad till tre katthem och WWF. Det önskar jag att fler skulle göra och det är vad jag vill ha i julklapp! Om alla mina vänner istället för julkort eller paket till mig ville sätta in ett litet belopp på ett katthems konto eller köpa en kattkalender från dem så vore jag oerhört tacksam!
Så här skriver Stockholms Katthem på sin hemsida: Hjälp oss att hjälpa katter i nöd! Skicka ett sms med texten Katthem 25 eller Katthem 50 till nr 72550 så skänker du oss motsvarande belopp. Vårt postgirokonto, 90 01 79-3.

Här ser ni Edit, min älskling som i november 1995 sökte efter någonstans att bo. Det var snö då och hon vägde inte mycket över kilot fast hon var cirka halvåret gammal. Hade hon inte flyttat hem till mig då hade hon knappast överlevt till att bli en snart 16 år gammal dam som har högre matkonto än matte. ;D

Här är Siri, en hittekatt som räddats av fina volontärer på ett katthem. Utan bidrag kan inte katthemmen fungera. De behöver betala hyra, veterinärvård för djuren, mat och mycket annat. De som jobbar gör det ideellt. Siri har bott hos mig lite mer än ett år och är världens finaste kompis, precis som Edit.

Bella levde förvildad i många år, minst sju år hade vi sett henne smyga omkring, kanske fler, innan hon slutligen inte klarade sig själv längre. Utmärglad och livrädd för människor sökte hon sig till vår altan. Det tog lång tid att återge henne förtroende för människor men hon blev den underbaraste och tacksammaste katt man kan föreställa sig. Vi fick ha henne med oss från 1996 till 2009 då hon gick bort av ålderdomssvaghet, minst 21 år gammal. Hon hade börjat sitt liv som en katt med familj. Hon var kastrerad men inte öronmärkt eller chippad. Hon lämandes vid en sommarstuga som sedan stått öde i alla år. Att hon klarade sig ensam så länge berodde på att det fanns bondgårdar med djurhållning i området så hon både hade byten att jaga och ställen att krypa in där det var varmt på vintern och det fanns folk som ställde ut mat till områdets vildkatter, men inte ens det räcker ett svårt år.

Sabina, som ni redan sett en bild på idag, var en katt på cirka åtta år som ingen ville ta hand om. Jo, jag ville. Jag tog med henne i bilen efter att ha träffat henne utanför veterinären en julidag. Så här skrev jag om det när det begav sig. Så kelig, så fin och så rolig! Hon hade aldrig varit inne och hon var mager men inte utmärglad som mina andra hittebarn. Att en katt som hon kan bli "bortkastad" är för mig ofattbart. Hon hade bott i ett stall tills ägarna tröttnade på henne. Hur kan man tröttna på en katt? Tyvärr blev Sabina bara kvar hos mig en kort tid då hon fick en hjärnblödning på hösten och avled. Det kunde man inte förutspå då hon naturligtvis fick en ordentlig veterinärsundersökning i och med att jag tecknade hennes försäkring. Jag saknar mina katter som gått vidare till sina himmelska jaktmarker varje dag men jag gläds åt mina kvarvarande kattkompisar och kan inte tänka mig att vara utan dem.
Skänk en slant till ett katthem eller öppna ditt hem för en katt som behöver en familj. Det är den finaste julklapp jag kan tänka mig!

Jag kan inte hålla med mer! Mina katter är hittekatter. Min Penny hittades som den enda enda överlevande i sin kull bland sina ihjälsvultna syskon och min Chaplin var en sjuk och ömklig 8-månaders katt som fångades in i skogen. Jag brukar ge bort stöd till katthem eller WWF i födelsedagspresent, julklapp eller, som i år, Fars Dag-present.
åh, skulle jag inte ha en så minimal bostad skulle jag gärna adoptera en kisse <3
Så jag får nog vänta ett tag med det. Men jag har ju redan min Ronja, som bor hos mamma <3
Jättebra! En av mina katter är hittekatt och jag är så glad att han "valde" oss. Så mycket glädje dom ger! Ta hand om en hittekatt eller en extra katt, dom gillar ju sällskap när man jobbar! 3 har vi också.
Åh vilka fina bilder! Jag älskar katter! Deras integritet, skönhet och smidighet:)
Jag skulle så gärna vilja ha en katt. Älskar katter. Men eftersom jag jobbar heltid, vill jag i så fall ha två, så att de har sällskap med varann. Och jag har bara en liten etta, högst upp på femte våningen. Vet inte om två katter skulle trivas på denna lilla yta. Även om jag så gärna skulle vilja ha katter. Men viktigaste är att katterna kan trivas, om jag var helt hundra på det, skulle jag skaffa katt. De är helt underbara. Och jag blir alldeles salig av bilderna på dina katter, vilka skönehter! Och varm i hjärtat. Vilken tur de hade som fick dig till matte!
Vikab! Det är en perfekt present att ge bort en donation till något man brinner för. Vad skönt att dina katter fick ett hem hos dig. Vilken tur att de hittade dig!
Maria! Men katter klarar sig ju i rätt små lägenheter för de har ju ytor på flera plan liksom. Fast det är klart, har man för litet är det kanske inte lämpligt.
Viveka! Ja, katter ger så mycket och kanske ger de man räddat från ett tufft liv ännu mer än andra. Det är fantastiskt att få dela sitt liv med katterna och två, tre eller fyra funkar kalas. Som mest har vi haft fem katter på en gång.
Bella! Ja, så sant!
Mia! Jag har inte jättestort jag heller. Katterna har ju inte bara golvytan utan även andra ytor. Min väninna bodde länge i en etta på 25 kvadrat med sina båda kattkillar och de mådde bra. Det var dessutom utan balkong. De kan ju utnyttja även bokhyllor och olika krypin och så.
De senaste 3 katterna vi skaffat har varit katthemskatter. Den senaste har vi tagit över efter någon som inte ville ha henne.
Min princip är att inte betala för katter annat än hos katthem där man betalar lite extra för dem.
Det föds allt för mycket katter som avlivas eller kastas ut vind för våg.
Vad roligt att få läsa om dina små missar! Jag håller verkligen med, vi borde alla tänka över vad som vi håller kärt om hjärtat och donera en slant. En ny slips åt pappa eller en möjlighet att rädda liv är det ganska lätt att välja mellan.
Även mina två små skulle blivit avlivade om jag och pojkvännen inte tog dom, så även jag uppmanar andra till att ta hand om djuren och ta in ett djur om dom har möjlighet!
Efwa! Håller med dig till hundra procent.
Fia! Nej, så tänker jag också. Och jag försöker ge ungefär lika mycket till välgörenhet som jag köper smink och annat "strunt" för. Håller så klart inte helt, men man kan ju ha det som målsättning.
Honi! Ja, det är något fler borde göra. Man skulle ju önska att alla katter hade en trygg familj att leva i.
Vilket fint inlägg! Det var väldigt rörande. Själv har jag två katter som kommer från en bondgård, och min förra katt som dog i våras kom från en kull som ingen ville ha. Jag tycker det är hemskt att katter blivit någon sorts slit och släng :(
Jag har fyra st katter och av de så är tre raskatter och en hittekatt.
Hittekatten Maja har jag köpt från Kattkommando Syd, egentligen så skulle jag bara vara jourhem men hon trivdes så bra med mina katter och vice versa så hon fick stanna kvar.
Jag har enda sedan jag var lite släpat hem katter. För ett antal år sen så fick jag höra talas om en kattunge som de skulle slå ihjäl så jag övertalade mina föräldrar att ta hand om honom, vi åkte och hämtade lille Lupus och fick stödmata honom ett tag.
Förr några somrar sen så kom en av min mammas grannar in med en litet kattunge som han hittat, det verkade som att maman hade övergivit den lilla och hon var yttepytte och alldeles utsvulten. Mamma stödmatade henne länge och nuförtiden så är hon väldigt gosig, rädd med gosig.
Sminkan! Jag tror nog att det jag gillar allra bäst med din blogg är att du är en så klok och bra människa!
Mina egna pälsklingar är hittekatter allihopa. De ger en del besvär men i gengäld mycket kärlek!
helena! Ja, jag håller med. Katter förtjänar bättre.
Lina! Heter katten Lupus? Vad roligt namn! Skönt att höra att det finns människor som faktiskt bryr sig och tar hand om katter som behöver hem!
Anki! Jag är inte alltid klok och bra men jag är ändå glad över de orden! Just katter slår mitt hjärta lite extra för och det har varit kärt besvär att ta hand om de katter som kommit till mig. Härligt att höra att dina små bebisar också är hittebarn. :D
Vilken fin idé! Den hakar jag på ♥
Längtar tills jag bor så att jag kan ha katt igen! Min älskade Ronja somnade in i somras och nästa katt kommer definitivt vara hittekatt. Tills vidare ska jag faktiskt börja skänka en slant till Sthlms Katthem och sprida ordet.
Zizzie! Bra!! :D
Mona! Ja, det låter bra! Känns skönt att andra också vill engagera sig!
Vad kul att se alla dina fina kissar på bild :)
Ingen av mina 2 har varit hittekatter, fick de av en vän.. men tanken har funnits helt klart. Camelot blir ju 16 i sommar, så inga nya är aktuellt nu men när jag blir äldre o "stadgat" mig mer då blir det fler. Ett liv utan katter kan jag inte tänka mig...
Och vill tillägga att det går jättebra att ha katter i små lägenheter! Hade mina 2 på 38 kvm gick toppen, då hade jag iofs haft dem sedan de var bäbisar så de var inte vana vid annat.
kattkalendern är jättefin...i år också :D
Så fina kort på alla missarna! de har verkligen tur som har fått komma till dig/er? Saknar kort på Hilda dock...?
En fin och behjärtansvärd önskelista för övrigt, du spelar banne mig i samma division som Karl Bertil. Har jag några pengar kvar till jul så ska jag uppfylla din önskan och skänka en liten kattmatspeng...
Jättefint inlägg! Det är för bedrövligt att folk behandlar sina husdjur så illa! Tyvärr bor jag med en pälsdjursallergiker, så jag kan tyvärr inte ta hand om några katter. Lilldraken skulle knappast uppskatta kattsällskap heller. (Hon är däremot en omplaceringsleguan som inte kunde vara kvar hos sina förra ägare när de skaffade hund och barn.) Tyvärr är det även vanligt att folk skaffar leguaner som de inte klarar av att tämja, vilket slutar med att de försöker göra sig av med en fullvuxen, aggressiv leguan som ingen vill ha...
CC! Ett liv utan katter är otänkbart. Älskar mina småttingar! Visst är det härligt med katt!
Emma! Hilda hade det ju inte svårt. Hon hann inte det. Vi tog hand om kullen från de var några veckor bara och när mamman övergav dem så hade alla fått hem och så. Att de var för unga för att vara utan mamman är ju en sak, men de svalt aldrig eller var oskyddade. Annars hade hn fått vara med hon också. Saknar ju henne med varje dag...
Nageldraken! Ja, människor tänker så lite på vad de gör med andra levande, kännande varelser.
Amen!
Nu gråter jag en skvätt.Visst är det vidrigt att bara lämna en levande varelse sådär. Någon som dessutom älskar och tyr sig till dig.
- Skaffa inte katt om du inte ska älska den hela livet!
- Kastrera din katt om du inte ska avla på den
- Snälla! Omplacera eller avliva din katt (hos veterinär!!) om du inte kan ta hand om den
De är så fina dina änglar. Siri har ju verkligen fått en egen charm nu sedan hennes skada. Hon är fullt återställd ser det ut som
Bästa posten och finaste julklappen.
Min första katt var också en förkrympt katt som inte fått tillräckligt mycket mat utan såg ut som en kattunge med enorma öron trots att hon var närmare året. Det blev 3 andra hittekatter och de var alla precis lika unika. De sista två åkte till katthimlen i våras och jag saknar dem så...
Vi har dock en kattflicka kvar som ska få en kompanjon till våren och då förhoppningsvis via katthem
Har aldrig kommenterat på din blogg innan även om jag tittar in lite då och då, men nu kände jag att jag var tvungen. Vilken otroligt fin människa du är! Jag kommer aldrig någonsin förstå hur man kan lämna katten utanför sin sommarstuga och sen bara åka iväg för att aldrig mer komma tillbaka. Alla vildkatter (10-20 st) som bor i vårt område har vi kastrerat med hjälp av katthemmet så hos oss kommer det inte bli fler iaf. Ett par har blivit tama men de flesta lever ett rikitgt hårt liv ute, även om vi matar dem...
Kajalen! Ja, jag håller med på varje punkt. Och Siri är helt återställd, vilket är skönt.
Lisa! Små hittekatter kan bli de mest enastående vännerna. Edit är så oerhört speciell, kärleksfull, krävande och underbar som det bara är möjligt att vara. Älskar henne så hjärtat vill sprängas. Samma gäller Bella också, så klart. Sabina hade ju inte haft samma hårda liv, hon hade ju alla fall haft ett liv som stallkatt, men jag har mött någon som så ville bli älskad och uppmärksammad. Siri med. Hon vill altid vara med och älskar människor trots den trista starten för henne. Katter är fantastiska.
Emelie! Vilken god gärning ni gjort! Att kastrera vildkattspopulationer är ett jätteviktigt arbete. När jag bodde heltid på landet var jag med och satte ut (humana) fällor och fångade in vildkatter som sedan kastrerades innan de släpptes ut igen, men det är länge sedan nu. Det var ett sisyfosarbete dessutom, för det blev ändå nytillskott av katter varje år. Människan är grym och korttänkt. Hoppas att alla fall några fler får upp ögonen för det djurskyddsarbete som behöver göras, vare sig man kan vara aktiv och jobba ideellt eller donera pengar till verksamheten.


