Sminkan och Emma

Dags för bokstaven N i alfabetet. Det här är lite roligt för det här är andra gången jag bär det här lacket, förra inlägget försvann i stora utkast-katastrofen som var i början på sommaren. Förra inlägget var dessutom mer kritiskt. Jag tycker det är så mycket finare nu än jag gjorde då. Där ser man att det finns lack som tjänar på att det är mulet och grått ute. I solen plockades det upp toner i lacket som gjorde det mycket mer osmickrande och oattraktivt än det är nu.

Det betyder itne att jag älskar det. Det är en helt okej lila nu när den inte får bruna undertoner, glittren är helt okej de också, men formulan är tjock och kass och jag hatar att måla med det. Det jämnar inte ut sig bra på nageln heller utan känns, och värre, ser ut att vara, buckligt. jag har försökt tunna det med Seche Restore och ska tunna det ytterligare för än är det inte bra.

Jag har för mig att det här lacket släpptes av BL till bröllopet mellan den engelske prinsen (William?) och hans tjej som väl heter Katie. Jag antar att hon fått vänta länge på den dagen hon blev prinsessa? Vem vet. Jag vet inte om jag tycker namnet är fånigt eller smaklöst eller bara ointressant. Det ska nog vara sött. Det jag är mest nyfiken på är om Katie hade det här nagellacket när hon gifte sig. Det hade ju varit kul. Har svårt att tro det dock. Grålila naglar på en kunglig brud verkar lite väl edgy för Stor Britannien. Eller de är kanske mindre konservativa än jag tror. Jag har absolut ingen koll på kungligheter i något land förutom vårt eget.