Zoya Shivon
Vi fortsätter Sminkans galna nagellackslördag!! Yay! Hurra! Ni kan inte få något annat eftersom jag är helt osminkad och faktiskt mår lite illa också. Men jag har varit på stan och jagat Viva la Diva-paletter i massor. Rouaa och jag har samarbetet, hon ringde runt från Skåne till olika Kicks och Lindex i Stockholm och jag pinnade iväg och handlade där det fortfarande fanns saker kvar. Det gör inte det överallt, nämligen. Men, Ika, jag har din palett i tryggt förvar! ;D
Och min med! Eller, ska jag vara ärlig, mina. Jag har både den svarta och den rosa. Ja, jag gillar Viva la Diva. Så? Man måste få ge sig själv en julklapp nu och då...
Men, tillbaka till den stora nagellacksfesten!
Zoya Shivon från Flourish kollektionen är något bättre på mig än Richelle, men inte bra. Den påminner en hel del om OPI Ruble for your thoughts men kopprigare och dovare. Det en bränd orangeton som bas i lacket, något som inte är särskilt smickrande för mina naturliga toner på hud och hår, men, jag gillar omväxling och det tar inte fram det allra mest rosa i mina fingrar, tack och lov.
Det är lättlackat och har bra pensel och formula. Flyter ut väl över nageln, täcker med ett lager, nästan i alla fall. Jag tog två för djupets skull. Inte så tokigt faktiskt, om man tänker på det. Lystern i färgen är underbar dessutom. Skulle färgen klaffa perfekt med hudtonen skulle man ha en riktigt läcker, glödande skönhet.
Titta på lystern!
Här ser ni den under ett lysrör, på bilderna ovanför under en vanlig lampa. I det kallare lysrörsljuset plockas en persikoton upp men mest blir det rostrött. I varmare ljus ser det kopparaktigt ut. Det är inte helt olikt mitt gamla Zoya Pru.
Ja, döm själva, snyggt eller inte, jag vet inte. det blir nog inte det lack jag plockar fram oftast ur lacklådan. Det känns lite tidigt, ja, 80-tal. Lite solpuder på kruka, terracottarouge och läppstift. Sprayade ving-luggar. Kan vara precis i skarven mot 90-talet till och med. De terracottasvampade väggarnas tid...
Sen hade jag lovat Emma att ha Tingeling stämplad på nageln. Okej, här kommer hon.
Det blev inget bra så den manikyren skrotades. Snabbt.
Och min med! Eller, ska jag vara ärlig, mina. Jag har både den svarta och den rosa. Ja, jag gillar Viva la Diva. Så? Man måste få ge sig själv en julklapp nu och då...
Men, tillbaka till den stora nagellacksfesten!
Zoya Shivon från Flourish kollektionen är något bättre på mig än Richelle, men inte bra. Den påminner en hel del om OPI Ruble for your thoughts men kopprigare och dovare. Det en bränd orangeton som bas i lacket, något som inte är särskilt smickrande för mina naturliga toner på hud och hår, men, jag gillar omväxling och det tar inte fram det allra mest rosa i mina fingrar, tack och lov.
Det är lättlackat och har bra pensel och formula. Flyter ut väl över nageln, täcker med ett lager, nästan i alla fall. Jag tog två för djupets skull. Inte så tokigt faktiskt, om man tänker på det. Lystern i färgen är underbar dessutom. Skulle färgen klaffa perfekt med hudtonen skulle man ha en riktigt läcker, glödande skönhet.
Titta på lystern!
Här ser ni den under ett lysrör, på bilderna ovanför under en vanlig lampa. I det kallare lysrörsljuset plockas en persikoton upp men mest blir det rostrött. I varmare ljus ser det kopparaktigt ut. Det är inte helt olikt mitt gamla Zoya Pru.
Ja, döm själva, snyggt eller inte, jag vet inte. det blir nog inte det lack jag plockar fram oftast ur lacklådan. Det känns lite tidigt, ja, 80-tal. Lite solpuder på kruka, terracottarouge och läppstift. Sprayade ving-luggar. Kan vara precis i skarven mot 90-talet till och med. De terracottasvampade väggarnas tid...
Sen hade jag lovat Emma att ha Tingeling stämplad på nageln. Okej, här kommer hon.
Det blev inget bra så den manikyren skrotades. Snabbt.
Gud sicken vacker färg! Vilken glöd!