Deborah Lippmann Razzle Dazzle
Här ska ni få se ett av de vackraste lack Deborah Lippmann gjort! Då får ni betänka att hon gjort många fina lack och att två av dem sedan tidigare varit aktuella för min topp 20-lista. Det här är också ett lack som nog kan vara aktuellt för den listan. Razzle Dazzle.
Lacket kom i samma kollektion som Lady Sings the Blues, som jag också har och dessutom har ägt mycket längre, redan burit flera gånger och stuvat in på okänd plats i arkivet... Den kollektionen innehöll för övrigt även One Enchanted Evening och den har jag essence kopia av. :D

Razzle Dazzle är mörkt rödlila, vampigt skön, med massor av medelstora och små glitterkorn. Det är ett djup i lacket och det är livfullt då det gnistrar i alla ljus. Det ni ser på bilderna är två lager, kanske tre på vissa naglar, och det är så pass djupt i tonen att det svartnar lite i kanterna. Det är oerhört snyggt. Det kräver dock sina lager med överlack för att verkligen bli så sprakande och juvellikt som det kan vara. Jag tror det slutade på tre lager överlack här.
Ett av mina bästa köp i lackväg år 2011. Det allra sista lacket jag köpte dessutom. Jag klickade hem detta på nyårsafton om jag minns rätt. Älskar man vampiga lack och glitter kan man inte vara utan Razzle Dazzle. Jag rekomenderar det varmt.

Precision Rebel Red in You
Vill ni se mer vampiga lack som jag älskar? Ja, visst vill ni! Här kommer en favorit som länge höll tronen bland mina svarta lack med rött glitter. Den slår China Glaze Lubu Heels med hästlängder men sen kom Milani Garnet Gems och petade ner den. Eyekos Vampira har större glitter, men är kompaktare svart och mindre glansigt så där är jag osäker på segraren. Rebel red in You är ett mycket vackert lack oavsett och jag tycker det är väl värt att skaffa om man, som jag, är svag för den här typen av lack. Gråsvart jelly altså med röda glitterkorn. Glittren är små men många och gör att lacket på håll mest ser ut som en rödtonad svart. När man ser det i solen eller i elektriskt ljus så vaknar glittret till liv och ger det en glödande djupkänsla. Oerhört vackert! Det kräver två eller tre lager, det är bra pensel, bra egenskaper och bra torktid. Jag har haft med lacket förr på bloggen, flera gånger, för det är ett lack jag ofta återvänder till. Ett tillfälle då det även var lite sol på bilderna kan ni se här.

China Glaze Naughty or Nice
Tillbaka till jultemat, vi kommer aldrig lämna det tror jag. ;D
China Glaze Naughty or Nice kom 2010 med deras julkollektion 'Tis the Season to be Naughty or Nice. Det är ett vampigt krämlack med väldigt glossig finish. Snyggt om än inte unikt.

Det är aningens strimmigt med ett flödigt lager och när man får på det andra lagret så blir det så mörkt att det är nästan svart. Flödiga lager är nödvändigt, annars vill det fortsätta vara flammigt även på tredje lagret. Grundfärgen är vinröd men som sagt, den blir purpurtonat svart med två lager. Det är snyggt och blankt och så men jag har bättre lack som är liknande så just denna är inte favoriten i vampiga krämlacksgruppen. Zoya Casey är till exempel betydligt bättre att måla med och även flera andra. Jag är dock svag för glansen i det här, ja, svag för vampiga lack och nästansvarta vinröda också. Sen är detta en jelly vilket mina andra faktiskt inte är. Jag kommer inte göra mig av med det alltså.

OPI Wine me and Dine me
Vampigt är alltid vackert och idag bär jag en gammal vamp-goding. 2007 när jag började blogga så började jag också lacka naglarna efter några års uppehåll. Ett av de första lacken jag visade var det här. Nej, jag länkar inte, det är så oerhört dåliga bilder på det eftersom jag dels hade sämre naglar och dels var rätt usel på att fota naglar då. Jag har använt det ett fåtal gånger efter det men då har det inte blivit fotat så igår när jag varit tvungen att klippa ner mina naglar efter en liten olycka och därmed också tog av vackra, vackra Relampago, så tänkte jag att det kan vara ett utmärkt tillfälle att plocka fram Wine me and Dine me igen.
Vampigt alltså. OPI kan verkligen göra fina röda skimmer och här har de, precis som i fallet med Royal Rajah Ruby, lyckats överföra den skickligheten till ett mer vampigt rött. Många av OPI:s mer lilatonade vamplack är usla i formulan och vill bli flammiga på nageln men de mer brunröda brukar vara utmärkta. Wine me and Dine me är kanske det allra bästa av alla mina OPI-lack formulamässigt. Ett flödigt lager täcker, eller två tunna om man vill, och det blir en slät yta utan penseldrag eller ojämnheter. Skimret är så oerhört finmalet att man knappt uppfattar det med ögat, det är bara en glans, eller ett sken, över naglarna. Oerhört snyggt.


Lacket växlar mellan att se mörkrött och brunrött ut. I vissa ljus blir det nästan helt brunt. Som kanel. I dagsljus, som på bilderna, är det dock en djup röd som dominerar. Det glöder i mitten och svartnar ut åt kanterna på nageln. Det är verkligen så otroligt vackert! Jag hade på något vis fått för mig att andra av mina lack är vackrare och bättre än det här, att denna var för brun, men jag vet inte vad det kommer ifrån. Sannolikt har jag haft gultonade glödlampor som inte lockat fram skönheten i det den dag jag bestämde det. Idag är jag tillbaka till mitt första intryck av lacket. Det är mycket vackert, det är mörkrött med bruna undertoner, och det är perfekt formula. Kladdet är inte lackets fel utan penselns. Och nej, jag gör ingen clean up, och ja, jag fotar direkt om jag har dagsljus. Ni får fokusera på annat än kladdiga kanter. :D

Orly Rock-It
Orly Rock-It har ni sett på betydligt bättre bilder än mina. Jag tycker färgen på lacket är jättefin men jag blev ng mindre hänförd över hur det ser ut på mig än över de bilder jag sett på det. Fel ljus kanske? På mig är det ljusare och mindre kallt i tonen, mer koppar och mer rosarött med varm underton. Det kommer fram en del lilarosa också, men jag ser mest av de koppriga och varma röda.

Som ni ser har lacket en hel del glow men inte så mycket åpå mig som på bilder jag sett. Det är inte fullt ut vad jag färväntade mig. Mina bilder är dock tagna en disig vinterdag och ljus är alltid viktigt när man pratar om lack, jag kan tänka mig att det skulle upplevas annorlunda en annan dag. Och missförstå mig rätt, det är fint, inte så wow som jag trodde men absolut fint.

Formulan var lite tjock och seg, jag ska förtunna med Seche Restore till nästa gång. Jag är inte så förtjust i de långa penslar som Orly har, de sviktar för mycket, men de är bättre än mopparna från OPI. Båda märkena har dock penslar som stör mig så pass att jag avstår från köp om inte lacken är extraordinära, eller åtminstone att jag tror att de ska vara extraordnära. ;D
Tre lager, seg torktid men fint lack. Skulle jag betygsätta skulle den få en 3,5 av 5. den sista halvpoängen för att jag fortfarande tror den skulle kunna vara snyggare en dag med sol.
CND Plum Truffles

Temaveckan fortsätter som ni ser, för vi lackar ju fortfarande mot jul. ;D
Jag har till och med julstämning och ser fram emot både att laga lite mat (kålrotslåda, janssons frestelse...) och själva julaftonen med paketutdelning. Det är saligare att giva än att taga, och i år har jag kommit på en massa riktigt bra julklappar som jag vet kommer göra mottagarna riktigt glada! Idag vaknade jag dessutom till ett vintervitt landskap där ett decimetertjockt snötäcke bäddat in allt och gjort allt vackert.
Jag passar på att visa ett litet set som CND släppt nu inför julen. Det är deras Plum Truffles Collection som består av ett krämlack, Plum truffles, och ett effektlack, Plum Truffle Sparkles. Snygga färger om man inte vill vara julröd. Vampiga plommontoner är ju helt rätt året om och ni vet ju redan att jag älskar CND:s olika effektlack även om jag inte visar dem så ofta. Det är suveräna små lack om man vill kunna förändra sin manikyr utan att lacka om varje dag och de kan ge nya spännande kombinationer om man bara vågar prova. Grönt skimmer över ett orange krämlack, hur blir det? Blå gnistor över gult, vad händer? Ibland blir man verkligen överraskad både av förändringen av den färg man lägger efektlacket över och över hur effektlacket förändras beroende på basen. Här är det dock två lack som är menade för varandra och jag har fotat dem så den här gången.

Plum Truffles är ett pigmenterat krämlack med helt okej egenskaper. Det ryktades för något år sedan om att CND skulle ha fixat sin formula så lacken skulle glida på som smör och faktiskt också torka. Torkandet har ju alltid varit CND:s nemesis. Har de lyckats? Ja, med vissa lack har de det, med andra, inte så mycket. Det här är ett lack med torktid över det normala, men det blir alla fall torrt efter ett tag. Lite tålamod så ordnar det sig. Lacket är inte spektakulärt på något sätt men det är godkänt. Effektlacket då? Låt oss titta på det!

Det är två tunna lager av krämlacket och ett flödigt av effektlacket. Jag ville att det skulle synas. Det hade varit bättre att hålla igen lite på det tycker jag för det är så stora partiklar i det, som alltid i de som kallas sparkles, att intrycket blir spräckligt. Glittret är inte plommonfärgat utan rosa i en lite dämpad nyans som har dragning åt lila. Fungerar helt okej men blir inte nummer ett på min effects-lista. Sammantaget är det ett trevligt set som jag lyckades snappa åt mig förhållandevis billigt så jag är inte missnöjd. Det finns dock bättre set med effects-lacken. Jag gillar förra årets julsläpp med det guldiga och det silvriga effectslacken som även var lite prismatiska. De var jäkligt snygga bägga två.
China Glaze Sugar Plums
Chaosophia visade nyligen en manikyr med det här lacket. Den såg helt perfekt ut, klicka på länken så kan ni njuta av den ni med, och jag blev jättesugen att själv bära det här lacket igen. Jag gillade det redan när det kom med förra årets julkollektion från China Glaze och jag måste säga att jag gillar det nu med. Färgen är så perfekt vinröd. De små prismatiska glitterkornen är, som Sofia säger, lite som strösocker under lacket men tre lager överlack ger en slät yta och då lyser de små glitterkornen så vackert i det mörka lacket.
Som ni ser är det blandat ljus på bilderna. De första tre, alltså översta bilden och de tå första klickisarna, är tagna under mitt OTT-lysrör men med dagsljus genom fönstret som komplement. De övriga har jag fotat ute i regnet på min balkong. Inte så bra väder för oss nagelbloggare, men man ska inte klaga. Hösen är en härlig tid på året på så många andra sätt. Och vad lämpligt att jag har ett lack ur en julkollektion på mig på första advent! Det kom jag på nu! Har ni börjat komma i julstämning redan? Jag har inte plcokat fram något pynt (kan bero på att jag inte har något pynt...) så örsta advent känns inte annorlunda än andra dagar.
Jag bar det flera dagar första gången jag provade det och jag planerar att ha det flera dagar nu ocskå. Tänker nog slänga ut lite arkivmaterial under veckan, kanske gröna lack, så det inte blir helt överbelamrat med opublicerade inlägg. Kan ju vara skönt för mina naglar att få vila ut från lackande och remover också, vem vet. Jag har i och för sig inte märkt att mina naglar skulle må dåligt ens efter galna swatchfester så det kanske blir tvärtom istället...
OPI Yes... I can-can!
Här kommer sista vamplacket den här vampiga veckan. Yes... I can-can! är ett fånigt namn på ett halvdant lack. Det här borde vara så mycket bättre om man tänker på att ett OPI kostar mer än många andra lackmärken på marknaden. Vad man får är en lite rinnig formula som kräver tre lager för det här resultatet och ni ser väl att det är flammigt fortfarande? Inte bra.
Färgen är snygg. En äggplantelila med skimmer. Vampig och inte så mörk att den ser svart ut. Den kom med den franska kollektionen 2008 men skulle i princip kunnat vara med i årets OPI-kollektion alla fall vad gäller färg. Jag tror alla vampiga färger var kräm i år men jag är inte säker för jag har inte köpt ett enda av årets OPI Touring America.
Missa inte Emmas inlägg här nedanför med ett vampigt YSL-lack. Och bara för att vampiga veckan är över så måste ju inte bloggen bli utan vampiga skönheter. Det kommer säkert dyka upp flera i framtiden. Men just nu är det slut på vampiga veckan. I eftermiddag kommer vi hoppa på holofredagen så kom snart tillbaka!

RBL Atamé
Ni verkar ju fortfarande pigga på vampiga lack, det är kul, så jag bjuder på ett extra ikväll. Det är ännu ett RBL-lack. Jag är, som sagt, inget stort fan av RBL. De lack jag ägt eller äger är inte kompis med mitt sätt att lacka naglarna och alla krämlacken blir strimmiga och flammiga på mig. Här har jag lagt på fyra lager av Atamé men ändå inte fått färgen jämn och snygg. Det är trist för det RBL är dyra lack och svåra att få tag på.

Av de lack jag ägt har jag skänkt eller bytt bort de flesta och idag har jag kvar fyra stycken. Dem behåller jag för att de har intressanta namn eller är kopplade till något minne. Det här är kvar för namnet får mig att tänka på Athame, den rituella dolk som används i vissa magiska ritualer. Jag tror dock det är mer i min fantasi än i RBL:s. Kanske borde jag tänka på Átame istället, som väl är originaltiteln på Almodovarfilmen Bind mig, älska mig?

Det är alla fall vampigt och färgen är snygg. En djup bärton som stöter i brunt. Lite ton av levrat blod. Inte illa alls på det sättet. Syns det att det är flammigt för er som bara ser bilderna? Hur som helst så är det ett lack jag behåller.

OPI Midnight in Moscow
Mer klassiskt vampigt från OPI. Jag misstänker att de kommer dominera vampiga veckan faktiskt för de har gjort en del riktigt fina vampiga lack. Midnight in Moscow är ett av de lack som återuppväckte mitt slumrande nagellacksintresse. Den första kollektion med lack jag började köpa lack över nätet från var OPI Russian Collection och i och med det och insikten om att jag för under 30 kronor kan få ett China Glazelack eller att jag för 40 kronor får ett OPI, ja, då fanns det ingen hejd längre.
De två första klickbara bilderna är tagna i dagsljus men den tredje är tagen med blixt. Ni ser att skimret och färgen kommer fram mer med blixt. Det är så i verkligheten med, det är inget tydligt skimmer ens i måttligt solljus, det krävs en sommarsol i augusti för att tända lacket och det är inte då man oftast sträcker sig efter flaskan.

Jag inbillar mig alltid att Midnight in Moscow ska täcka med ett lager, det gör det inte, det krävs tre. Det är dock bra formula. Det torkar bra också. Nackdelen är som vanligt med den här typen av lack, det är så mörkt att det ser svart ut och skimret försvinner på lite håll. Men, vill man ha ett lack som är vampigt och svärtat men med lite gnistrande vinrött skimmer är det självklart ett klassiskt och bra val. Som ni ser på sista bilden här nedan har jag tagit den på balkongen, ser ni landskapet i flaskan? Jag vet inte varför det blev den kalla färgen på mina fingrar. Färgen på lacket är dock rätt på min skärm.

Ja, det var dagens första vampighet. Har ni Midnight in Moscow? Vilket var det första lacket som ni köpte över nätet? Vilka vampiga skönheter gömmer sig i era samlingar? Är ni fortfarande sugna på fler lack under vampiga veckan?

RBL Film Noir
Ett av de där märkena man ständigt hör ska vara så bra är RBL. Jag har ägt sex, sju RBL lack, kanske åtta till och med, och inte ett enda har imponerat på mig. Så är det tyvärr, det är ett märke som inte alls passar mig. Här är ett av de lack jag ägt länge men inte visat på bloggen tidigare eftersom jag inte lyckats göra vettiga manikyrer med det. Det här är det bästa hittills av mina alla försök.


Vad är då problemet med RBL och mig? Jo, det blir flammigt. Jag hatar när färgen på nageln är flammig. För att slippa ifrån flammigheten har jag här fem lager lack. Då ser man inte att lacket är vinrött längre, det ser istället svart ut. Inte så roligt. Jag kommer nog inte köpa fler RBL tror jag. Det känns intge värt det när jag ständigt blir missnöjd med kvaliteten.

Men vampig är det alla fall och det är ju perfekt när jag har vampig vecka!

OPI Black Cherry Chutney

Låt oss gräva lite i arkivet och plocka fram ettinlägg från i våras. Hur fångar man Black Cherry Chutney på bild? Det är ett av mina absolut mest älskade och använda vampy-lack, nästan svart i vissa ljus men egentligen en djup purpurröd med rött skimmer. I solen ser man hela det djup och den härlighet som lacket erbjuder men som vanligt är det inte så lätt att fota...

Rikt och härligt och med en glödande kärna. Dessvärre är lacket inte alls speciellt lätt att måla med, det blir gärna flammigt och trots att man är försktig så kan man se att naglarna är lite olika djupt färgade. Jag har två lager på bilderna, ett tredje hade tagit bort för mycket av den röda färgen, tycker jag, men det är ju upp till var och en.

Här är Siri också. Hon hänger med ut på balkongen och fotar alla lack.

Mer närbilder för att fånga färgen...

Som vanligt har lacket varit med förut, flera gånger faktiskt, och här är en länk till ett sådant tillfälle.
Det här är verkligen vampigt i kvadrat så det var ju himla bra att jag sparat på det här inlägget så länge, eller hur. Det passar ju helt perfekt till vampiga veckan!

LA Girls Party Animal
Här ser ni ett supersnyggt lack från LA Girls som tyvärr behöver mer sol för att visa sin mörkröda sida. Om ni vill jämföra så finns bilder från augusti 2010 där kameran plockat fram det röda trots lite regnigt väder. I novembersol, eller vem försöker jag lura, i totalt gråmulet väder, så blir det mer av en djup plommonfärg. Man kan se det vinröda i elektriskt ljus men jag glömde fota under lampa.

I det förra inlägget var jag lite sparsam och hade två lager lack, självklart mer rött då också så det är inte bara ljuset. Här ser ni tre lager som är ganska flödiga. Jag tycker det är snyggt så här med. Det är lite kul med lack som man kan ge olika färgdjup så här. Coolt. Jag önskar dock att glittret skulle synas bättre på de här bilderna. Det är himla fint med de små stjärnorna på olika djup i lacket. Jag fick många komplimanger för det på jobbet kan jag berätta. Succé alltså.

En och annan vampig manikyr har ju dykt upp även hos andra bloggare. Här kommer länkar till dem:
Claws in Color version ett och version två.
LipGloss Bitch visade också en oerhört vampig skönhet så jag bestämmer att hon också är med.
Kerstin visar ett lack från en av mina favoritkollektioner.

Milani Garnet Gem

Ni vill se mer vampiga lack, eller hur! JA!!! Jag med! Det här lacket har jag visat när det var sol ute. Då är det magiskt. Det är jäkligt snyggt även en novemberdag med mulet väder. Man ser det röda glittret i jellybasen så mycket bättre än i t.ex Lubu Heels. Det finns en anledning till att den här är min favorit bland de svarta jellylacken med rött glitter. Visst är det tjusigt! Dessutom har det bra egenskaper och täcker med två lager. Den torkar snabbt, penseln är bra och den är som sagt härligt glittrande. Jag älskar den!

Och ja, det är fortfarande vampiga veckan som gäller! Ni kan se fram emot en massa vampiga skönheter här på bloggen. Hoppas ni kommer gilla det. Och gör ni inte det så får ni gärna komma med förslag på framtida teman. Man vet aldrig om jag nappar. ;D

OPI Royal Rajah Ruby

Nu blir det temavecka här hos Sminkan. Det kommer bli vampiga lack i fem dagar. Vampiga vardagar alltså. Det passar väl perfekt en sådan här tid på året. Höstar är de vampiga lackens bästa tid, eller hur! Och vad är då ett vampigt lack? Ja, från början handlade det om de mörkt blodröda och vinröda men idag kan begreppet användas mer vidlyftigt och ibland verkar alla färger som är lite mörkare räknas in. I min värld är det de som ser ut om sårskorpor, blodpudding, koagulerande blod, blod som rinner, ja ni fattar själva vad jag menar att är det som gäller. Jag räknar dock även aubergine- och russintoner som vampiga ibland och en del mörka purpurlila. Vad är vampigt för dig?
Här kommer det första vamplacket och det är samma lack som ni ser överst men då på en bild tagen med lysrörsbelysning. Sofia från One Inch Nails var och hälsade på mig i lördag. Det var en väldigt trevlig träff, vi hade väldigt roligt, och jag blev inspirerad att plocka fram det här lacket efteråt. Royal Rajah Ruby. Vi pratade nämligen om det. Det är ett lack som varit med mer än en gång förut men det är så vackert lack att det förtjänar det.
Ovan ser ni dagsljusbilder på lacket, det är en djup brunröd färg med skimmer och det ni ser på bilderna är tre lättlackade lager som torkar smidigt och snabbt. Det är klassiskt vackert, vampigt och höstigt, allt på en gång. Det är också svårt att fånga den här skönheten på bild. Den har ett sådant djup och jag upplever den som mer röd i många ljus. Jag har alltså för ovanlighetens skull även fotat den med lysrörsbelysning. Jag vet inte om det tillförde så mycket men jag tycker de bilderna är rättvisande också eftersom det ju är en årstid då lacken mest ses i elektrisk belysning. Så, har ni inte den här så skaffa den bums! OPI India 2008!
Frankenfail
Det här är ett försök till att göra ett duokromt lack med pigment som går från rött till grönt. Lacket jag använt som bas är ett vampigt vinrött från Sally Hansen. Det syns inte så mycket av det gröna dock. Kanske fel ljus, kanske drunknade det i det andra... Fail alla fall. Men trots att det gröna inte dyker upp så är det ju en trevlig färg i sig. Kanske inte så fail ändå. Hade jag fått det gröna att funka hade jag älskat det! Nu blir det gröna mest en lite olivaktig eller mossigt grönbrun skiftning i nagelns ytterkanter istället för den smaragdgnistrande gröna jag hoppats på.
OPI We'll Always Have Paris
Det här lacket har jag fått av Emma. Hon hade köpt det för namnet och sen beslöt hon att hon inte gillade brunt. Jag undrar om hon inte ångrar sig lite nu för det är ju himla fint. En riktigt mörk, vampig brunröd. Två lager av lacket ger full täckning. Formula och torktid är oproblematiska. Det kladd ni ser är som alltid min oförmåga att måla med pro-wide penseln, inte lackets fel. Jag har visat det förr men jag länkar inte för de bilderna är sämre än dessa. ;D
Illamasqua Scarab

Jag har inte många lack från Illamasqua, tre stycken bara tror jag. Scarab är det enda skimmerlacket jag köpt från dem. Det är en vanlig, vampig mörkröd med brun underton. Lite lik t.ex OPI Royal Rajah Ruby men med grövre skimmer. Den är trevlig men inte så rafflande spännande. Eller, nu var jag lite orättvis. Det är ju lite svärtat i kanterna och har ju en varm glöd i färgen, men det är inte så stor skillnad på det jämfört med andra lack i samma färggrupp att man direkt faller av stolen. Sen är det ju en tjusig färggrupp. ;D
Bilderna är tagna i både sol och skugga och i skugga blir lacket mer brunt än rött och utan överlack känns ytan lite matt och sammetslik. I sol svartnar kanterna och mittenpartiet på nageln blir därmed mer "glowig" och den röda färgen blir mer framträdande. Den har dock alltid lite sårskorpefärg över sig. Inte färskt blod utan torkat blod alltså. Det är väl inte så tokigt det heller.


Borghese Bella Blackberry

Och eftersom jag river runt bland gamla dammiga arkivinlägg nu igen så får ni ett till idag. Kan säga att jag är oerhört stressad den här veckan så jag vet att jag slarvat med att kolla in era bloggar och kommentera och precis som senaste veckorna kan jag inte kommentera på blogspot och blogger om man måste vara inloggad. Bara så ni vet. Hur som helst, det här inlägget är också från 2010 precis som det jag publicerade nedan. Det här är dock ett lack och ett märke som jag aldrig visat förr här på bloggen.
Ni som gillar IsaDoras nya pensel kommer älska lacken från Borghese. Samma korta, tjocka, breda verktyg döljer sig i dessa flaskor och jag hatar det! Det går ju inte att måla med en sådan pensel. Annars är det ett helt okej lack. Två lager täcker och det torkar på normaltid med snabbtorkande överlack. Det är inte superfantastiskt men har heller inga direkta fel.
Färgen är en djup och vampig vinröd med skimmer. Snyggt men inte unikt. Hade penseln varit roligare hade jag förmodligen använt det eftersom det fungerar annars. Då hade den blivit en seriös konkurrent till Nubar Vino när man har lite bråttom t.ex, men ska jag behöva göra seriösa cleanups med pensel och aceton efter att jag lackat naglarna så blir det alla fall en massa extra jobb och tid så då kan jag liksom ta det snyggaste lacket. Ja, och då vinner alltså Vino. Men det här är också väldigt snyggt. Hm... När jag haft det ett dygn är jag riktigt kär i det faktiskt. Det är en väldigt snygg färg och skimret är nog inte så platt som jag först tyckte. Nej, det är en allvarlig konkurent till Vino. Man får välja, torktid eller kontroll över penseln. Båda har minus men båda är galet vackra.

Jag har inga andra Borghese-lack. Har ni provat märket? Vad tycker ni i så fall? Jag är nyfiken på att få veta om andras erfarenheter.

OPI DS Mystery

OPI DS Mystery. Inte alls vad jag hade förväntat mig... Det här inlägget har legat i arkivet sedan februari 2010.

Jag trodde det skulle vara mörklila men det är auberginetonat brunt. Ingen holoeffekt alls, bara glitter och dessutom glitter som slukar glansen i överlacket direkt.
nej, jag gillar det inte. Inte alls. Det enda bra med det är att det är relativt täckande så man kan kommer undan med två lager. Det borde räcka med ett men det gör det inte för det vill gärna bli ojämnt. Usch... Fult! Fult! Fult!
Glittret i det är mestadels kopparfärgat, tror jag, men det finns kanske även andra nyanser. Det syns inte i dagsljus i så fall. Nej, Mystery kunde jag ha avstått ifrån.

Mer än ett år senare gjorde jag ett nytt försök men blev inte mer förälskad för det. Här är bilderna:

I sol.

I skugga.
Ravishing, Dahling...

Nu ska ni få se hur det gått för Sminkans naglar... Jag har ju slitit i många år för att få de naglar jag hade innan flytten. Tjogtals med OPI Natural Nail Strengthener har förbrukats, handkrämer har avverkats på löpande band och så äntligen var de där. Jämnlånga och faktiskt vad jag själv kallar för just långa. Inte superlånga så klart, men alla fall en bit fri kant. Jag älskade dem. Jag beundrade och vårdade och njöt av att ha mina drömnaglar. Så flyttade jag. Okej, det är en positiv flytt för mig, jag ville flytta, jag har köpt en större lägenhet men längre från stan. Jag har massor av svängrum nu och en enorm balkong, två badrum varav ett med badkar och ett med dusch och jag och katterna älskar ytorna! Naglarna är dock inget att skryta med längre. Packa ner gick bra men packa upp knäckte dem. Stumpar... Ömmande fingertippar... Månaders väntan på att kanske få dem tillbaka i samma skick som innan... Det känns så fel när jag tittar på händerna, som att fingrarna är avhuggna eller inte mina egna. Ändå är långa naglar undantaget för mig i mitt liv, inte korta...
Nå, man ska inte gråta över spilld mjölk. Väldigt korta naglar nästan skriker ju efter att få ha jellylack. Nu kan jag frossa i dem då jag inte kan få någon VNL för jag har i princip ingen VNL att visa. Och vad passar bättre än att starta tema jellylack med en gammal favorit som jag skulle kalla halvjelly. Det är Ravishing, Dahling från China Glaze och det är himla fint!

Jag hade inte så mycket längre naglar när jag visade det förra gången här på bloggen, kanske är det ett korta-naglar-lack för mig? Nej, jag har haft det med längre naglar också men då, 2008, hade mina naglar inte klarat att bli så långa än. Åh, vad jag vill att de ska växa ut nu... Men, jag har alla fall hoppet om att få långa naglar nu, det hade jag inte innan. Jag har velat få långa naglar i hela mitt liv men inte lyckats förrän senaste året. Jag har öppnat en ny flaska NNS och ska ösa på med farliga kemikalier i massor nu och hoppas att naglarna växer fort, fort. Att testa nya lack känns himla trist just nu fast jag har en del oprovat som jag vill visa er i lådorna. Förmodligen vänjer jag mig vid dessa mycket korta naglar snart, det är ju trots allt så här, eller värre, de sett ut under större delen av mitt liv. Och olika nyanser av röda krämlack är ganska läckert på korta naglar också så just nu föreställer jag mig att jag ska återupptäcka dem. Och jellysarna. Har ni fler förslag på färger att plocka fram som skulle passa extra bra just nu? Svart går fetbort för det har jag helst bara på långa naglar, annars andas det tonåring för mig och jag är fan i mig medelålders nu och befriad från den tiden av mitt liv. Pasteller kanske? Eller vampiga vinröda? Egentligen borde man konadisera som bara den, men jag är nog inte tillräckligt pysslig för att orka. Annars skulle nog stämplarna täcka nageln alla fall, tror jag. Borde egentligen prova. Var jättelänge sen jag iddes ta fram brickorna.

Så, det här är alltså den första notd som fotas i min nya bostad. Fönster i söderläge. Bokhyllorna som knäckte naglarna i bakgrunden. Nå, det var inte bara böckernas fel, men böckerna utgjorde majoriteten av de lådor som skulle packas upp.
Models Own Cherry Pie

Första lacket jag testar av märket Models Own är mörka och vampiga Cherry Pie. En svärtad mörkröd med skimmer. Inte så unik men fin ändå.
Som vanligt är ljuset kasst. Det snöar som bara den här när jag fotar det här lacket. Skimret kommer alltså inte till sin rätt. Det är ett ganska tjockt lack som täcker med ett rejält lager eller två tunnare. Torktiden är lite seg men okej. Ja, lacket är väl okej på alla sätt men knappast så där helt enastående.

En bild under lysröret avslöjar hur mycket skimmer det faktiskt finns i det här lacket.
OPI All A-Bourdeaux the Sled

Vi dyker in i arkivet men håller oss till ett litet jultema tycker jag. All A-Bourdeaux the Sled kom med 2009 års julkollektion och är snyggt men alltså unikt. Det finns ju en ganska generös mängd lack av den här typen, mörkt brunröda som ser nästan svart ut, och flera kommer från OPI. Det är ingen jätteskillnad på det här och på årets William Tell Me About OPI till exempel.
Tre lager lack ger en jämn, mörkt brunröd ton som blir mörkare på nageln än i flaskan, enligt mig. Det är vampigt och har fin glans. Jag älskar den här typen av lack och har en massa liknande från olika märken. Jag kallar det här för ett okej lack. Inte fantastiskt men absolut inte dåligt heller. Jag behöver alla fall inte köpa en fullstor flaska. :D

Milani Garnet Gems

Vi har alla våra små svagheter och en av mina är svarta nagellack med röda glitter i! Wow, vad snyggt det är! Min passion började med Lubu Heels men den överträffades snart av andra lack, Precision Rebel Red in You, Eyeko Vampira och nu senast Milani Garnet Gems! Mums!
Det här är två lager av lacket som flyter ut bra och torkar snabbt med Seche Vite. Jag har ingenting att klaga på. Jag till och med hann fota det i solnedgångens sista strålar. Se så vackert det blir! Underbart!!

Jag har lagt tassarna på det här hos Polish Insomniac och inte bara denna skönhet utan även hennes systrar i lila. Det ni! Jag vet att ni är många som gillar lila även om jag personligen alltid tycker rött är snyggare.

Så här ser hon ut i det kalla eftermiddagsljuset där solen inte träffar henne. Fortfarande vacker och med fantastisk glans. Jag målade nämligen snabbt, snabbt och bara en hand först och så rusade jag ut och fotade för att hinna innan solen gick ned. Nu är båda händerna lika vackra och verlacket på plats, men som sagt, på bilderna är det bara lacket.

Slutligen, för jag kan inte sluta spamma, en bild i fönstret efter att solen sjönk nedanför grannens tak. Pyrande!

Och en samling med de tre olika ljusförhållandena jag hann med. :D
Avslutningsvis publiken som iakttog mina förehavanden på balkongen med kameran medan lunchen sakta idisslades:
China Glaze Sugar Plums

Sugar Plums är ett underbart vinrött med små microglitter som fångar regnbågens alla färger. Två lager täcker och det torkar fort. Enda minuset är att det kräver två-tre lager överlack för att få glans och även efter det ser man att det är lite knöggligt under överlacket.
Ändå en färg jag verkligen gillar. Jag bar det här i flera dagar på min semester efter att jag swatchade en stor del av kollektionen just för att jag verkligen trivdes i den här nyansen. Lacket kommer från julkollektionen Tis the Season to be Naughty or Nice och är ett limited edition lack.

China Glaze Naughty or Nice

Okej, här kommer det lack ur China Glaze julkollektion som jag gillar minst. Jag börjar alltså med det sämsta och så jobbar vi oss upp. Jag har massor med inlägg på lager nu med lack från kollektionen, både swatchade och sådana jag burit som manikyrer, men den här blev det bara en swatch på för den är så hemsk. Usch och fy vilket bekymmer jag hade med detta. Naughty or Nice, en mörkt vinfärgad jelly som inte vill bli jämn... Flammig, flammig, flammig och tre lager. Hatar!

Färgen är traditionellt vampig och man har den i tusen varianter sedan innan, kanske inte i jellyformula men ändå. Jag är ingen stor älskare av jelly så det klarar jag mig utan. Jag tycker det här ser hemskt ut och faktum är att jag ogillade att måla med det så mycket att det inte kommer få en ny chans. Tyvärr.

Naughty or Nice var enligt mig inte så nice... :D
OPI William Tell Me About OPI

Första dagen på jobbet på nästan två veckor. Det ni! Och jag är så klart inte frisk än men jag orkar inte vara hemma längre. Man blir ju så vansinnigt uttråkad. Jag måste säga att trots att jag var otroligt trött och har hostat hela dagen så var det skönt att gå till jobbet. Skönt att träffa alla igen och få något vettigt att göra. Hurra för att jobba!! Jag önskar verkligen att alla skulle ha möjligheten att ha ett jobb som man trivs på och längtar till, som jag, för det är så viktigt. Nog med svamlande. Jag ville bara säga att jag är på gång igen, jobbar och har mig. Jag hade velat visa dagens naglar (Steel-etto med snygg dekor på ringfingrarna) men det går inte att fota i det dåliga ljus jag har när jag åker och när jag kommer hem. Kommer nog inte kunna fota imorgon heller så ni kommer missa den. Ni får trösta er med en swatch från i september på ett av OPI Swiss-lacken istället.
William Tell Me About OPI är ett av lacken från OPI Swiss collection som kom denna hösten. Det är en mörkt brunlila, lite äggplanteaktig färg som är mörkare på nageln än i flaskan. Varför? Jag har så pass många nästansvarta lack i samma färgton som den här så den hade gärna kunnat få vara två nyanser ljusare, eller en åtminstone, för att särskilja sig lite. Men färgen i sig är ju jättesnygg, jag menar inte annat.

Lacket är bra i konsistens. Det är lättmålat och det täcker väl med två tunna lager. Penseln bereder mig en del problem så jag målar lite hud också, irriterande nog, och färgen är svår att rensa bort med aceton på en nailartpensel, den biter sig fast i nagelbandskanterna. Annars är det inte mycket att klaga på. Det är snyggt men lite tråkigt. Zoya Casey är fortfarande min favorit vad gäller nästansvarta vamplack i krämformula.
BYS Meteor Shower

BYS är ett för mig rätt nytt nagellacksmärke. Jag har visat Jaded Jet och Astro Gold innan. Jaded Jet är ett lack som är oerhört vackert men inte så bra i formulan. När jag provade det här, Meteor Shower, förväntade jag mig samma tjocka formula som på det men det här är inte alls så. Det är inte som Astro Gold heller, så klart, för metalliclack har ju en helt annan typ av egenskaper. Det här är ett klassiskt, pigmenterat krämlack som täcker med ett lager om man är försiktig. Jag slarvade lite med första lagret och fick lägga på två. Det blir oerhört blankt och snyggt, enligt mig, och har normal torktid. Jag gillar det!
Det är ett nästansvart lack med lila underton. Snyggt men oerhört mörkt. Man kan knappt se det lila i något ljus. Som ett mjukare alternativ till rent svart är det dock underbart! Jag gillar det!

Nubar Vino

Bildspam! Jag älskar det här lacket och det är så värt ett megainlägg med tusen bilder så det får det nu!
Nubar Vino från Venetian Glass kollektionen blev först ut för mig att prova. Redan i flaskan är färgen magnifik och det fortsätter den vara även på naglarna. Det är en djup, kall vinröd med massor av glass fleckskimmer. Oerhört vackert! Så levande färg och ändå så djup!

Det ni ser är tre lager lack och kontollen på det är bra men det känns lite, lite kärvt och det funkar dåligt med Seche Vite som överlack. Seche Vite drar gärna med sig lacket nämligen så det blir dsom dragspel. Gäller även Verde och Rosso kan jag tala om, för de är också testade nu. Lacket torkar rätt snabbt ändå så man kan klara sig utan överlack om man har lite tålamod. Det har inte jag men om lacket får bli relativt torrt först så funkar Seche Vite igen, det är bara när man gör "som vanligt" och kör överlacket omedelbart efter lacket som det sunkar ihop.
Visst är det vackert! Mitt vackraste vinröda! Nubar gör helt fantastisk lack och det här är verkligen det bästa av det bästa!

Jag bar det här i två dagar. Att jag tog bort det beror inte på slitage, det såg ut som på bilderna ni ser här, utan på att jag ville testa fler färger. Det här är verkligen så magiskt vackert att jag inte alls tröttnat på det, men som sagt, flera ville se Rosso och Verde så jag kände att jag ville prova dem också. Och så kom fler lack på posten. Ni vet, det är fullt i otestade lådan nu...
Just nu, i denna stund, känns detta som höstens allra vackraste lack! Visst är det underbart! Älskar ni det inte ni med? Jag är alla fall helt förälskad i det!









